Äntligen solsken

Gick upp runt 9 idag och kände oss ganska så sega, vilket är så himla konstigt eftersom vi ändå sover 8 timmar per natt eller så, men i alla fall... Carro fixade gröten medan jag satt vid datorn och sen stekte jag till mig ett par fattiga riddare som verkligen är perfekt som frukost. Utanför fönstret sken solen för första gången på ganska länge och allting såg himla härligt ut, så vi stressade upp på berget och stod i backen redan klockan 12. Imponerande va? Kanske inte. Jag ville i alla fall åka över till Blackcomb och bort mot Seventh Heaven (= högt upp) eftersom vi inte hade varit där på länge, men tyvärr låg det moln precis där så vi begav oss mot Symphony istället för att hoppa in i den där granen jag nämnde härom dagen. Jag själv bestämde mig för att ta en titt på hoppet för en gångs skull innan jag hoppade och passade då på att tagga till Theo på att hoppa "lite mer åt höger, landa på pillowen/bebisgranen och sen ner". Det blev ungefär såhär istället: hoppa för kort, landa innan pillowen och gräva ner skidorna i bebisgranen, flyga framåt och göra kullerbytta in i nästa gran och ligga där på huvudet. Men det hela gick bra om man bortser från att Theo är lite stel just nu, men det går nog över. Därefter åkte vi runt lite mållöst på berget något åk innan Theo gav upp och åkte hem medan jag och Carro fortsatte och tog ett åk genom parken (som vi inte åkt i på jättelänge) innan vi också tog oss ner till Creekside.

Ute strålade solen fortfarande så vi mellanlandade egentligen bara här hemma innan vi gick iväg till Starbucks för att äta lunch (eftersom lunchmaten är slut här hemma). En kaffe och en scones fick det bli. På vägen dit träffade vi på Viktor som kom lunkandes alldeles ledsen emot oss. Han hade nämligen ramlat i parken, tappat skidan och knäckt ena bindningen så nu har han gjort av med massor med pengar på en ny = tråkig utgift. Vi valde att spendera våra pengar på roligare saker och åkte därför in till Village efter fikat för att shoppa på oss smått och gått. Det hela resulterade i örhängen och presenter för Carro, en tjocktröja för mig och två tjocktröjor för Theo. Hon i kassan var dessutom svensk så vi fick en liten pratstund med henne också innan det bar av hemåt igen. Väl hemma var det vår tur att laga mat och idag bjöds det på korv stroganoff med ris vilket betyder att vi nu har haft två hela dagar utan att äta köttförs, det ni! Och det är faktiskt en bedrift eftersom den är på extrapris nu och bara kostar $6,5/kg. Kvällen har sedan bestått utav filmtittande i form av Knight and day samt att jag har poserat i min nya tröja, medan Carro har poserat i sitt nya läppglans som hon också köpte idag.

Här är förresten en liten film som jag har klippt ihop. Det är nästan bara (eller bara) klipp från min GoPro-kamera och det är mest puderåkning. Eller äh, varför ska jag berätta det? Titta själva vettja!


- Henke

Racerskidor, stavlösa åk och browniesöndag.

Imorse hade vi tänkt lyxa till det med en sovmorgon, men pga av våra morgonpigga roomies väcktes vi av kastrullslammer och stekpannefräs långt innan önskat. Så kan det gå. Istället tog vi det lugnt under frukosten och njöt av solen som sken in genom fönstret, men kom ändå ut i rätt skaplig tid! Det som tog lång tid var att ta sig över till andra berget, då vi trotsade peak 2 peaken och åkte ner till Village istället och sen upp därifrån. Tre liftar senare hade vi i ialla fall nått vårt mål- Demo-tältet! Vi tänkte nämligen ta vara på vädret och köra pist idag, och Henke & Theo ville därför prova riktiga pistskidor. Så de försvann in i tältet och kom tillbaka en stund senare med varsitt racerpar i handen!

Och så kastade vi oss ut för backarna. Typ. Fort gick det och kul var det verkligen. Eftersom det är söndag var det rätt mycket folk, men de märkte man mest av i liftköerna, backarna var rätt glesbefolkade ändå. Och himla fina till på köpet! Till eftermiddagen blev det dock lite uppkört, då det snöade ca 10 cm inatt som lätt blev uppåkt förstås. Men vi hade kul ändå och blev rejält trötta i benen till på köpet! Innan hemfärd tog vi svängen ner till Village igen, för att Henke skulle se hur det gick med hans skidor. När vi kom till affären sa de dock att eftersom det är helg har de inte fått något svar från Atomic så de visste inte om de skulle laga eller inte. Så han fick ta med sig skidorna hem och komma tillbaka på mån eller tis. Så sen var det bara för oss att ta gondolen upp igen och så hem. Henke med ett par skidor på sig och ett par på axeln, Theo med två par stavar och jag.. ja, jag sympatiåkte också utan stavar och höll båda i ena handen istället! Hur svårt som helst, jag fattar inte de som åker utan stavar i vanliga fall. Men vi tog oss ner och hem hela och rena i alla fall, det är ju det viktigaste.


Väl hemma lagade vi oss en riktigt lunch av.. pasta. Som stektes och smaksattes förstås, och avnjöt den framför nya avsnittet av Solsidan! Tack gode gud (eller ja, internetköpsidan) för vårt snabba nya internet.  Resten av eftermiddagen spenderades med networking, göra filmedit och jag sov lite också. Tanken var först att vi skulle gå ut ikväll, men vi kom aldrig in i någon form av pepp så det rann ut i sanden. Efter middagen (som var någon form av köttbitar i god ostsås till pastan idag!) bakade jag en kaka till gänget istället, som blivit vår nya söndagstradition. Och så har vi roat oss resten av kvällen med att kolla på roliga grejer på Youtube. Välkommen till vårt spännande säsongarliv! Och nu är det sovdags.

Godnatt,
- Carro.

Farväl och grankrasch

Vi var uppe snabbare än vanligt idag, men inte var vi uppe på berget innan 12 för det inte. Carro fixade gröt och jag stekte på mina fattiga riddare (då får man nämligen i sig två ägg och två mackor på en gång utan att det är speciellt äckligt) och sen bar det av med bussen in mot Village. Planen var nämligen att möta upp med Eric och Charlotte och gå och klaga på mina skidor som ju gick sönder igen igår. Det hela gick ganska bra och jag väntar nu bara på svar från Atomic och deras beslut ifall jag ska få nya skidor eller inte- hoppashoppas! Därefter åkte jag tillbaka hem till Theo (som väntade hemma medan vi var i Village) för att ta på mig pjäxor och andra tillbehör och sen begav vi oss tillsammans upp på berget. Carro stannade kvar i Village för att ta farväl av Eric och Charlotte som tyvärr hade sin sista dag här idag. Hoppas att resan har gått bra! Jag och Theo mötte sedan upp med Carro ovanför parkliften ungefär klockan 12 och sen bar det av iväg bort mot Symphony för att leta puder. Det kom nämligen ganska mycket snö under natten så det såg ganska lovande ut. Tyvärr var det en aning molnigt men snön var det inget fel på och vi fick oss faktiskt ett par riktigt fina åk där på eftermiddagen.


Vi hittade dessutom ett ganska roligt litet hopp/dropp som vi hoppade på två gånger. Det är lite läskigt när man inte vet hur det ser ut bakom hoppet, men vi skickade fram Carro och hon sa att det såg bra ut (om man undvek den lilla granen som stod där någonstans). Så jag körde först och det hela gick ganska bra och var väldigt roligt, och det tror jag Theo tyckte också. Den andra gången (när vi visste hur landningen såg ut)  bestämde jag mig för att ta lite mer fart, men det straffade sig en aning. Jag kom ut lite för långt åt vänster, landade och körde rakt in i en gran. Det hela gick dock bra och både jag och skidorna klarade sig utan skador... värre var det nog för granen som var aningen tröttare efter att jag hade varit på besök. Nåväl, detta var i alla fall vårt sista åk och vi begav oss sen hemåt. Jag passade dock på att åka ner till Village igen för att lämna in mina skidor på affären eftersom de ville kolla lite på dem lite mer innan de bestämmer sig för ifall de ska ge mig nya eller inte (vi får se om några dagar). Därefter åkte jag hem med bussen och mötte upp med resten av gänget som också precis hade kommit hem. Vi lagade en lunch/mellanmål bestående av potatis och biff och sen gav jag mig ut för att ta kort på vårt hus (på mammas begäran. Så här är bilden mamma!)

Vi bor på andra våningen i hörnet ovanför (och bakom) taket på ingången.
Under eftermiddag och kvällen har jag redigerat lite film medan vissa har sovit och tittat på TV (Scarface) och sen var det vår tur att laga mat igen och det blev det vanliga. Vi har dessutom precis tittat på The King's Speech (som vann en massa Oscars) och den var faktiskt väldigt bra och nu sitter våra rumskamrater och googlar massa information om kungen i filmen och dessutom om vår egna kung. Imorgon tar vi nog en liten sovmorgon tror jag (vore skönt att sova ut och vila lite nu när livet är som jobbigast) och sen ska jag ge ta mig in till Village igen för att hämta mina skidor...igen. Det är ett himla fram och tillbaka här! Men nu ska vi nog knyta oss tror jag. Tack och godnatt!

- Henke

Fin fredagsmiddag.

Vaknade med en alldeles förskräcklig huvudvärk igen (det hände några gånger i den förra lägenheten också) och det är så konstigt för det har aldrig hänt hemma. Har knappt haft huvudvärk förut, någonsin.. I alla fall, försökte sova vidare ett tag så att det skulle gå över, men förgäves då köket var i full gång redan och alla lampor på i princip. Men efter ett tag lugnade det sig så jag kunde få lite frukost, samtidigt som Henke skypeade med Sverige och Theo försökte vakna till liv. Till slut tog vi oss ut och såg fram emot en lika rolig dag som igår, så vi åkte över på Blackcomb direkt. Vädret var inte underbart precis, men vi stod ut (och det snöade åtminstone = mer pudde?!). Ingen av oss verkade direkt lika taggade som igår faktiskt, kanske för att det var rätt oslagbart.. Eller vad vet jag, men vi bet ihop och kastade oss ut ändå, på ungefär samma ställe som igår. Hamnade på lite olämpliga platser där det var riktigt klurigt att ta sig ned med träd och branter i vägen, så så mycket åka av blev det inte direkt. Men vi tog oss ner!

Väl uppe i liften igen såg jag att Henkes skida såg konstig ut, och när han undersökte det närmare när vi kom upp så visade det sig att metalldelen på hans skida (den som gick sönder förut om ni minns, och som fick lagas för 15$) hade gått upp igen- och ännu mer den här gången. Det var såklart inte bra alls, så vi bestämde oss att åka så fort som möjligt till affären för att få det lagat, samt att det nog inte hade varit så smart att fortsätta åka när det väl var trasig. Med tanke på att jag började bli rejält hungrig och att Theo redan var slut i benen så var det nog ett bra val. Så vi åkte helt enkelt hem, och ja vi åkte bara ett åk. Eller vi fick ju i och för sig det långa åket ner också, så två totalt då.

Väl hemma tog vi en liten pustpaus och lunch för att hämta lite energi (en paus som råkade vara ungefär två timmar) och under tiden kom de andra hem också. Så småning om var vi ialla fall tvungna att ge oss ut igen, för att försöka fixa skidorna och handla mat. Skidorna blev det ingen större framgång med då det enda de kunde rekommendera var att fixa det igen, så vi får åka in till Village för att försöka reklamera imorgon. Handlingen gick bra, och sen hann vi precis duscha också innan vår lilla lägenhet fick finbesök för första gången (eller ja, besök över huvud taget) av papi och Charlotte. De skulle ju såklart få se hur vi bor innan de åker hem i morgon samt lämnade över lite smått och gott som de inte kunde ta med sig hem (mat) som vi tog emot med öppna armar! Därefter bar det av in mot Village igen för en fin avslutningsmiddag på deras semester här, och trots att det lutade mot Flipside igen, så hamnade vi på Bavaria. Ett fint tyskt ställe med inriktning fondue/raclette. Typ.


Vi åt inget av det utan schnitzel/caribou (tre av oss tog det ena och två det andra) och det var verkligen hur gott som helst! Lite apfelstrudel på det och vår kväll var komplett. Det var nog det finaste- och godaste!- vi ätit på.. ja, ett himla bra tag, så vi var väldigt tacksamma, glada och nöjda för det! Här hemma igen kollade vi nyss på Wedding crashers och nu är det verkligen tid att sova för mina ögon börjar säga ifrån på allvar.. Så godnatt!

- Carro.

Pudde + tvättdags

Idag väcktes vi av att rumskamraterna skramlade i köket. De var nämligen uppe och lagade frukost före oss för en gångs skull. Tidigare hade de en period då de alltid gick upp tidigt (eller vi gick upp sent, beroende på hur man vill se det) men nu på sista tiden har vi varit upp långt innan dem flera dagar i rad. Vi låg i och för sig inte långt efter utan stod och kokade gröt bara några minuter därpå. Jag har dessutom snålat lite med äggen de senaste dagarna och min dagsranson idag var hela fem ägg (igår var det sex), så jag stekte upp två stycken till mig själv. Prognosen visade pudde och vi begav oss ut runt halv elva och tog oss över till Blackcomb för att leta reda på snön. Tidigare när det varit puder har vi bara åkt här på Whistler mountain, men nu tog vi oss alltså över för att vidga vyerna lite. Det var aningen molnigt och snöade en aning, men ibland tittade solen fram och värmde på ganska fint. Det var dessutom aldrig några problem med vinden (brukar vara det jobbigaste) så vi har haft en riktigt fin dag. Vi åkte mycket i bortre delen av systemet där jag och Carro har våra favoritbackar (det är också där det har brunnit för er som följer bloggen noga) och det var riktigt roligt må jag säga. Snön var lite tyngre än förra gången med det gjorde inte så mycket och vi hittade en del roliga dropp som vi kastade oss ut för.


Omkring lunchtid kilade vi in på resturangen vi åt på häromdagen och lyxade till det med lite pizza och pommes igen. Det är riktigt prisvärt faktiskt och grymt skönt att ladda om batterierna lite. Sen är man ju dessutom varm igen när man kommer ut! Vi tog oss senare bort längs med transportsträckan mot Seventh heaven men vek av an bit innan rakt ner i den grantäta skogen. Granarna måste förresten vara sen Jesus tid eftersom det växer enormt mycket större mängder skägg på dem än på granarna hemma (eller på mig för den delen). Eller måste inte en gran vara gammal för att ha skägg/lav? Det var i alla fall minst lika roligt där men tyvärr slutade det hela i en allt för lång transportväg så det blev bara ett åk där, men man hade i alla fall fin utsikt över Peak to peak-liften därifrån så det var ju ett plus. Sen begav vi oss tillbaka mot de skäggfria och askfyllda granarna igen där vi fick några grymma åk till och Carro vågade sig dessutom på ett dropp (efter 5 minuters övertalning och tvekan). Droppet blev väl i och för sig mer till en hasning ner längs kanten, men det är en bra början i alla fall. Därefter begav vi oss hemåt igen, men inte utan att ta ett skogsåk här på hemmaberget innan. Där var det jag som stod för akrobatiken när jag slammade rakt in i en snövägg och välte åt andra hållet ner för branten ett tiotal meter (jag fick lite ont i fingertoppen på långfingret men det är inget att oroa sig för, om någon nu skulle göra det.

Väl hemma mötte vi upp med resten av gänget och då fanns ingen tid att förlora. In med två pizzaslice i micron bara, och så var mellanmålet klart. Därefter följde en stunds filmtittande och lite sovande innan jag och Carro satte igång med det vi borde gjort för en vecka sen- tvätta! För er som är intresserade har jag påbörjat säkert andra och tredjesorteringen i min smutsklädespåse för att se vilka kläder som är minst smutsiga för att slippa tvätta, men idag var det alltså dags. Det finns nämligen både tvättmaskin och torktumlare här i rummet bredvid, men vi har väl aldrig kommit oss för. $4 kostade det och då fick man 30 minuter tvätt och 30 minuter tork. Jag kan säga att det inte blev speciellt torrt, så nu hänger det kläder över hela lägenheten. Resten av kvällen har bestått av matlagande = pasta och ni vet vad + att Carro kilade iväg till Dusty's för att möta upp med Eric och Charlotte över en drink/öl/vad vet jag medan jag och Theo har tittat på Wipeout Christmas Edition och ätit glass.

- Henke

Orkanvindar = vilodag.

Väderrapporten igår kväll hade lovat blåst och snö, med ökad (näst intill hemsk) vind på eftermiddagen. Så tanken från början var att ställa klockan tidigt, kolla vädret och se ifall det var värt att åka ut, och isåfall ta vara på förmiddagen om det nu skulle vara bra då. Resultat: vi snoozade alldeles för länge och när vi väl tittade ut var det mest vitt, med små fläckar av orkan. Så vi stannade inne. Pålitliga källor säger dock att det inte alls var så farligt uppe på berget, utan riktigt kul med pudde i backarna och alldeles behaglig temperatur. Att det dock var typ orkanstyrka efter lunch så att de fick stänga alla liftar från mitten och upp gjorde ändå att vårt beslut kändes rätt.

Vi började med att äta en lång frukost, spela lite kort och sova lite till. Henke satt även väldigt intresserad framför Macworlds uppdatering om Apple-eventet som pågick, om den nya iPaden. Sen blev klockan plötsligt tolv och vi hungriga igen, så vi slängde ihop lite lunch (pasta och ägg) för att sen ta tag i dagen. Det blev ett äventyr till Village, eller snarare shopping-expedition då alla tre var himla sugna på att spendera lite pengar! Blåste det gjorde det även här nere i byn, så mycket att Henke vid något tillfälle hade svårt att andas.. Så det var med lite fasa vid föreställde oss hur det var på toppen. Inne i Village strosade vi i affärer, spånade på vad vi kunde tänkas vilja köpa och så blev det en fika på det förstås. Pappa kom och hälsade när vi satt på Starbucks vilket var trevligt, efter att inte ha setts på två dagar! Efter investerade Henke i en pizza och så var det dags att åka hem. Theo spontanköpte lite nya grejer till sina goggles för att pimpa upp dem lite, och jag köpte en grej som får förbli lite hemlig (okej, en present då, men vill inte avslöja vad förstås). Så kontentan av det hela var en trevlig dag med lite nya fynd, och vi kom hem nöjda allihopa.

Under eftermiddagen började Theo mecka med sina goggles (bytte ut bandet och outriggers, dvs två bågar som sitter på båda sidor där bandet sitter fast) och de blev supersnygga! Tänk vad lite piff kan göra en grej som ny. Middagen dröjde tyvärr både länge och väl, så jag passade på att sova, lyssna på musik och titta på dåliga serier på tv medan blodsockret gick upp och ner som en berg-och-dalbana. Henke såg Apples presentation av den nya iPaden som visades tidigare (men nu fanns det en film), och blev himla imponerad verkar det som. Och så till slut fick vi äntligen äta, potatis och biffar blev det. Efter maten såg vi ytterligare lite dåliga program på tv, samt America's funniest home videos (som jag förut hatade) men man kan ju inte låta bli att skratta. Så det blev en kul avslutning på kvällen men nu är jag så trött så att ögonen gör ont, så det är nog sovdags faktiskt. Imorgon väntas pudde, och vi tänkte utforska vad Blackcomb kan erbjuda inom den kategorin!

Hejsvejs,
- Carro.

Igår och idag

Nu har jag och Carro investerat i internet för en månad för $40 så vi är back on track. Och inte nog med att vi numera kan networka... vi kan göra det överallt i vårt hus och behöver inte längre sitta på pinnpallen i köket. Vi faktiskt till och med surfa var vi vill i hela Whistler (nästan) eftersom det finns massa basstationer överallt. Dessutom går det snabbt! Jag hinner knappt med när jag laddar hemsidor och annat numera. Bra inköp med andra ord!

Igår
Larmet ringde klockan 07:30 (!?) och vi flög upp ur sängen och satte igång med grötkokeriet och en timme senare var vi ute ur huset och på väg till Husky's (som är den enda bensinmacken i Whistler och dessutom ligger ett stenkast från vårt hus) för att möta upp med Eric och Charlotte som hade hyrt en bil. Jag, Carro och Theo klämde ihop oss i baksätet och sen bar det av ner mot Vancouver där vi skulle komma att spendera hela gårdagen. Vägen ner genom bergen var himla fin och vädret var minst sagt varierande. I den ena dalen snöade, i den andra sken solen och i den tredje regnade det. Väl i Vancouver åkte vi först för att lämna in en väska på lagning och sen vidare till ett stort köpcentrum där vi spenderade ett antal timmar (på Apple Store och otaliga smink- och tjejklädaffärer) och hade väldigt trevligt. Själv köpte jag ingenting med Carro köpte några örhängen och lite smink, och Theo spenderade även han en hel förmögenhet på ansiktsklet (tror inte det var till honom dock). Vi styrde sedan kosan downtown, men först tog vi ett matstopp i China Town och hamnade på en väldigt omysigt inredd, men ack trevlig liten kinaresturang. Där sprang det runt massor med korta kineser och serverade den ena rätten efter den andra och allt var verkligen så himla gott. Inte som det konstgjorda kinamaten man får hemma, utan riktig kinamat (tror jag).


Vi begav oss sen in mot centrum (våra hemtrakter från vår tidigare vistelse i Vancouver) och spatserade även runt där ett antal timmar innan vi begav oss mot bilen och hem mot kära gamla Whistler igen. Vi gick faktiskt mest bara runt och tittade på stan och olika affärer, så det är inte så mycket mer att berätta om det. Förutom kanske att det mesta var sig likt och att jag och Carro fortfarande hittade någorlunda bra bland rutnätet av gator. Väl hemma igen mötte vi upp med Viktor och Carl-Oskar som satt och tittade på TV efter en hård dag i backen, och sen var det deras tur att laga mat men vår tur att handla så då gjorde vi det. Det blev en sen middag och så mycket mer hann vi inte med under kvällen utan gick och la oss ganska tidigt helt utmattade efter den tidiga morgonen och dagens äventyr.

Idag däremot, när vi inte hade särskilt bråttom till någonting, snoozade vi både länge och väl innan det var tid att masa sig upp. Jag tror förresten att jag knäckt koden till varför det är stört omöjligt att vakna utvilad här! Det måste nog vara för att rummet är helt bäck mörkt, vilken tid på dygnet det än är, när gardinerna är fördragna och alla lampor släckta. Så antingen får vi sluta dra för gardinerna eller sova med lampa tänd.. Eller alltid vakna trötta helt enkelt. I alla fall, frukosten tog vi oss igenom på knappa två timmar (man kan ju undra vad vi gör egentligen utöver ätandet. Svar: Solsidan!) och sen var det dags att ge sig ut i backen igen. Väderrapporten sa lite si och så, men summan av kardemumman var ändå hyfsat okej faktiskt! Lagom temp för en gångs skull, minimal vind och till och med sol på sina ställen! Så vi var väldigt nöjda. Dessutom hade det snöat ca decimetern inatt som låg i backarna som fluffig bomull, så det var så mjukt och fint att åka. Vi tog oss över till Blackcomb det första vi gjorde och körde där hela dagen. Och vilken dag sen! Så himla fint, och roligt, verkligen. Mjuka backar som vi bara lekte runt i, och hittade dessutom några nya guldkorn som var himla fina. Bl.a. i ett område var det himla kul, och coolt, att åka då skogen på bägge sidor verkar ha brunnit för ett tag sen. Alla träden är förkolnade och döda, och står där som svarta skelett (jämfört med sina skäggiga hundraåriga grannar till granar).


Det enda lilla negativa med dagen var allt folk som dök upp framåt lunchtid, det blev lite trångt då, men annars var det fint som snus. Eftersom det var så pass roligt så bestämde vi, när det vankades lunchtid, att faktiskt ta och fylla på depoerna för att klara en hel dag (till skillnad från andra dagar då vi antingen tryckt i oss en bagel, eller helt enkelt åkt hem när vi blivit hungriga). Så vi tog oss till närmaste lunchställe där vi lyxade till det med varsin pizzaslice och lite pommes, för det ynka priset av ca 50kr! Season passet var nämligen äntligen till vår fördel och gav oss 20 % rabatt, ett riktigt kap med andra ord. När vi var mätta och belåtna kunde vi ge oss ut igen med ny energi, och åkte ytterligare en och en halv timme innan vi var hemma igen. Vilken dag, vilken dag.

Under eftermiddagen blev det diverse powernaps, networkande på vårt nya internet och lite tv-tittande innan det var dags att laga middag. Vi slängde ihop ris och currygryta, inte särskilt smakrik men mättande och helt okej. Nu på kvällen har vi sett film tillsammans, the next three days, som var himla bra och gripande. Och nu är det sovdags. Morgondagens väder verkar bli kaos, men vi får väl se hur det artar sig. Godnatt!

- Henke & Carro