Destination hem.

Även fast vi sitter här på flygplatsen nu, har släpat hit väskorna och checkat in dom, lämnat Whistler för gott och att det nu står Stockholm på biljetten, så känns det verkligen inte alls som att vi är på väg hem! Det är ju helt absurt. För 113 dagar sen kändes det skrattretande med bara tanke på att vi skulle vara borta så länge så långt hemifrån, och nu känns det nästan som att vi åker hemifrån, igen. Det här är ju det enda vi vet om nu för tiden! Har ingen aning om vad som hänt hemma de senaste månaderna, ingen aning om vilka filmer som går på bio, inte aning om ifall vardagsrummet är omålat (eller jo det vet jag ju att det inte är, vi skypeade ju i tisdags!), ingen aning om vem som vann lets dance, osv. Har knappt en aning om vem som vann Melodifestivalen.

Men ändå ska det bli så skönt att komma hem också. Skönt med en egen säng, i ett eget rum med en dörr som man kan stänga in sig bakom och bara vara SJÄLV. Mat som inte behöver bestå av 75 % kolhydrater, och att vi dessutom kommer kunna äta frukost lunch och middag och ingen av måltiderna behöver bestå av samma sak (om vi inte vill förstås). Att få träffa alla kompisar igen, och igen och igen. Osv.



Men hur bra har vi inte haft det egentligen?! Åkt skidor i kopiösa mängder, träffat nytt folk och bara haft världens äventyr! Igår vid middagen (mikropasta och pesto för 3e dagen, ja) pratade vi lite om allt som vi faktiskt varit med om under de här månaderna, och efter lite funderande och uträkningar kom vi bl a fram till att vi har:
- ätit ca 150 ägg var,
- ätit ca 10 kg köttfärs var
- ätit så många bagels att jag nu inte vill se en enda igen i hela mitt liv
- åkt skidor i regn, i snöstorm, i strålande sol, i (och jag menar inuti) moln, ovanför moln
- åkt skidor i nypistat, opistat, fantastisk offpist, fantastiska pister, ute i skogen utan att ha en aning om vägen tillbaka, i park, opistat i park,
- druckit 2l Growers på en kväll (vill inte gå in mer på den kvällen)
- besökt Starbucks kanske 150 gånger
- odlat skägg (dock inte C..)
- fått besök!
- spelat in Cribs i en cell på Alcatraz
- cyklat över Golden Gate
- varit i 3 städer i två länder på samma dag
- (Henke) har druckit säkert 40 l cola

Och nu tar vi vår 63 kilospackning (var) och kommer hem igen.


Bildbomb/Det bästa av det bästa: 








Kanske ska passa på att tacka lite också. Efter 10000 sidvisningar så boardar vi nu planet hem, tack för att ni läst, kommenterat och följt med oss på resan. Tack Whistler, och tack Carl-Oskar och Viktor såklart för tre superbra månader tillsammans som en liten familj! Tack och hej.

- Carro och Henke.

Packa, packa, packa!

Det börjar lida mot sitt slut nu! Det märks nog inte bara på de fullpackade väskorna som tar upp allt golv i vårt rum utan även på att jag och Carro går runt med någon slags konstig känsla i magen. Vi kom hit till Vancouver för lite drygt fyra månader sen och hade inte en aning om hur tiden här borta skulle se ut, och nu sitter vi här efter allt äventyr och ska snart gå och lägga oss för sista gången här borta på andra sidan Atlanten. Men det här blir inget avskedsinlägg- det är ju en dag imorgon också!

Vi gick upp relativt sent idag men precis i tid för att hinna med lite frukost innan den dukades undan av sig självt. Sen gick vi upp på rummet och tittade ETT avsnitt av How I met your mother innan vi tog en sväng ut på stan. Jag tryckte nog i mig ett dussin av mina kakor som jag köpte igår också (man måste ju hålla sig mätt). Det blev lite last minute shopping för oss båda och eftersom vi varit borta länge så har vi ju också hunnit samla på oss en del nya saker. Vi har båda köpt skidor till exempel och packningen var inte direkt lätt när först kom hit! Därför köpte jag en kabinväska för $20 (vilket pris va?) för att förhoppningsvis slippa betala övervikt på flyget imorgon. Man får tydligen ha med sig två handbagage så jag slängde över både pjäxor och kläder till min nya väska. Priset på en för tung väska ligger på $100 så det kändes smartare att köpa väskan. Vi tog oss även en liten titt in i en del klädaffärer och det slutade med att Carro köpte ett fint linne och jag köpte ett par hörlurar (på en klädaffär). Sen öppnade sig skyarna så vi kilade tillbaka hem och började packa/tittade på serier! Carro har två ryggsäckar så dessa fyllde hon snabbt med saker från sitt skidfodral och jag har precis blivit klar med allt mitt. Vi håller verkligen tummarna för att slippa betala extra imorgon (men det kanske ni har förstått nu?!).

När det började närma sig middagstid började jag koka pasta i mikron medan Carro kilade iväg för att köpa en ny pesto och sen avnjöt vi en underbar måltid bestående av de två ingredienserna för tredje kvällen i rad. Kan man bli immun mot att vara hungrig? Om jag hade varit hemma och ätit såhär lite hade jag nog dött tror jag, men här fungerar det ganska bra. Eller är det kanske på grund utav alla kakor jag klämt i mig hela dagen? I alla fall, resten av kvällen har vi alltså spenderat med att packa det sista men vi hann även se en film- Just go with it. Den var inte speciellt bra faktiskt. Jag vet inte riktigt vad det är med Adam Sandler men alla hans filmer är rätt kassa tycker jag.

Nu tänkte vi i alla fall samla på oss lite sömn inför morgondagen så 16 timmars resa väntar. Vi tänkte åka i god tid till flygplatsen imorgon eftersom vi har så mycket väskor med oss så vi har nog tid med att skriva ett litet avskedsinlägg då också ska ni se! Take care!

- Henke

Go Canucks, Go!

Åh, en sak jag faktiskt kommer sakna är hur folket här verkligen ÄLSKAR sitt hockeylag! Tror precis att Canucks vann hockeymatchen ikväll, för plötsligt började hela stan låta, bilar tuta, folk skrika tjoa och det låter som ett helt hav av människor står utanför vårt rum, typ. (vissa blinkar till och med med lamporna i sina rum i husen här bredvid). Det var nog en viktig match trots allt... (Update 30 min senare: De håller fortfarande på, men nu är hela gatan fylld med folk!)

Idag då. Ja dagarna går verkligen fort när man inte gör någonting. Vi tog sovmorgon idag igen, så himla skönt, men trots att vi somnade rätt sent så vaknade jag innan klockan ringde. Skönt att vakna utvilad i alla fall! Frukosten får jag nästan inte ner längre, trots att jag undvek bagel idag och bara åt flingor. Trodde aldrig man kunde längta så mycket efter filmjölk! Efter frukost satt vi på rummet ett tag, jag skypeade med flera familjemedlemmar och sen kollade vi på den sista Harry Potter. När den var slut var klockan plötsligt runt två och vi tog oss ut i, förvånande nog, nästan-solen! Henke hade kollat upp var mer det finns lite affärer här omkring förutom på den gatan där vi bor, och såg att det fanns ett område på andra sidan bron på inte alltför långt gångavstånd. Så vi gick dit.




Väldigt skönt att komma ut och gå lite faktiskt, nu är vi ju vana vid att röra på oss mycket varje dag så man blir lite seg av att sitta inne så mycket. Plus att det var ju bäst att passa på när det inte regnade! När vi väl hittat gatan (inte så svårt) fikade vi först på Starbucks, och kikade sedan på utbudet av affärer. Det var tyvärr inte så mycket att hänga i julgranen, om man inte letade efter antika stolar, minimalistiska soffor, doppresenter eller tantkläder, så vi fyndade inget idag. När vi sett allt gick vi samma väg hem igen, och då tittade faktiskt solen en stund och det blev himla härligt! Eftersom Henke har blivit sjuk, och jag var lite orkeslös efter liten frukost + lite lunch, gick vi tillbaka till hostelet för att vila/se några avsnitt How I Met Your Mother. Tanken var att sen fortsätta kolla lite på stan, bl a efter handbagageväskor eftersom vi nog kommer extra utrymme för allt vi ska få med oss hem.. Men jag somnade och Henke fortsatte med sin film, så vi kom inte iväg förrän vid sju, och dog vi båda lite av hunger så det blev bara snackshandling och sen hem igen för att laga mat. Pastakokning i mikron skötte H, och det gick väldigt bra idag med fast vi gjorde linguini istället för spagetti. Tänk va, vilken revolutionerande grej! Kommer underlätta massor framöver. H har redan börjat fundera ut hur han kan laga en hel Pasta Carbonara med bara mikron sen när vi är hemma och arbetslösa. Till efterrätt hade jag faktiskt köpt jordgubbar som vi smaskade på framför fler avsnitt av vår serie, och ja- mer har inte hänt. Vi har sett 6 avsnitt ikväll tror jag, men det är ju så roligt! Så så får kvällen fortsätta tills vi blir trötta och ska sova. I morgon är sista dagen, var har tiden tagit vägen?!

Vi var tvungna att gå ut och titta på folket ute på gatan, de var som galna efter matchen! Så himla roligt egentligen, och de höll på att skrika och gapade, tutade, tjoade och dansade där ute i säkert 1,5 h! Jag menar, hur länge kan man fira egentligen? 


Här är Henkes film också med lite från vad vi gjorde i SF. Passa på att se den! 

Nu, sovdags.
- Carro.

Dag 5 i Vancouver.

Hallå mina vänner! Ojoj, idag har det inte hänt mycket kan jag berätta! Efter ett antal mornar med tidigt larm och en minst sagt jobbig och stressig dag igår bestämde vi oss för att ta det väldigt lugnt idag. Och med väldigt lugnt menar jag Väldigt(!) lugnt. Vi hade ställt ett larm på 9:30 för att hinna med gratisfrukosten så vi kilade ner det och tryckte i oss lite flingor och en bagel. Sen gick vi upp på rummet igen och tittade klart på säsong 3 av Hur jag mötte din mamma. Jag började genast ladda ner säsong 4 när säsong 3 var slut kan jag meddela. Anledningen till att kreativiteten inte sprudlar just nu är nog på grund av två saker: 1. Vi börjar båda bli förkylda och har halsont och aningen ont i huvudet. 2. Det regnar! Det regnade igår, det regnade idag och det ska regna så långt prognoserna sträcker sig. Så det lockar tyvärr inte att gå ut. Även fast vi har en stad att upptäcka. Vi har i och för sig spenderat totalt 4 dagar här tidigare i år, men någonting mer borde det ju finnas att se?! Vi tog i alla fall en sväng ut på stan på eftermiddagen och letade iPads och minneskort (utan lycka på något av dem) och när vi blev för trötta köpte vi smoothie samt frappuccino på Starbucks och gick hem och tittade på ännu mer av vår serie.



På stan köpte vi även en pesto (vad vi tänkt leva på nu de sista dagarna) och planerade att koka ihop en riktigt kulinarisk rätt av den och pasta. På vägen hem insåg vi dock det jobbiga faktum att det inte finns någon spis här på hostelet. Det finns ett kök med kyl och mikro, och tallrikar, bestick och durkslag- men ingen spis? Men tack vare den fantastiska hemsidan microwave cooking lärde vi oss hur man kokar pasta i mikron så allt löste sig ändå tillslut. Resten av kvällen har vi sen spenderat framför datorn och Pluras kök samt ett antal avsnitt till av den där serien jag nämnde tidigare.

Det känns verkligen som att äventyret börjar lida mot sitt slut nu så jag tänkte räkna upp lite saker som jag längtar efter att komma hem till. Okej!

1. Annat bröd än bagels. Seriöst, det finns ingenting annat här och de senaste två veckorna har vi bara ätit vita ofullkorniga bagels med ingen näring alls vilket är ganska jobbigt eftersom vi ska stå oss fram till middag på två bagels.
2. Dörrhandtag. Det finns inte här! Här är det bara door knobs som gäller och det är den sämsta uppfinningen i världshistorien. Man kan inte öppna dom i farten utan måste stanna och fippla och man kan inte öppna dom om man har saker i händerna (med armbågen t.ex.).
3. Slippa vara hungrig. Jag är hungrig när jag går och lägger mig, när jag vaknar, en timme efter frukost, hela dagen och 2 timmar efter middagen. Frukosten är kass och vi äter egentligen ingen lunch (förutom bageln). Middag, visst! Men igår bestod den av en halv påse brända popcorn och en snickers.
4. Småäta. Det har väl egentligen med punkt 3 att göra, men ändå- jag saknar det! Att vara sugen på någonting och så finns det hemma redan. Eller att egentligen inte vara sugen utan bara uttråkad, och så kan man äta någonting liksom bara för att det ska hända något. Om vi småäter här så dricker vi en kopp te eller skiter i våra begär och går och lägger oss hungriga ändå!


Vi ses snart!
- Henke

SF - Vancouver - Whistler - Vancouver

Som sagt så var vi ju beredda på att det skulle bli en lång, och bitvis rätt jobbig, dag. Men på det stora hela tycker jag att det har gått rätt smidigt ändå faktiskt, och är inte så farligt trött. Än.

Det började med att vi gick kl 4.40 (!!) för kl fem stod taxin redo att köra oss till flygplatsen. Det var som tur var ett regnigt San Francisco vi lämnade, så det kändes inte allt för hårt ändå (men väldigt tråkigt annars såklart, har verkligen haft en toppensemester där!). På flygplatsen började det med en liten insident, då Henkes väska inte fanns kvar i bilen när vi gick av. Så Henke och chauffören kastade sig in i bilen igen och åkte tillbaka för att leta efter den där folk hade blivit avsläppta innan. Det visade sig att tjejen som gick av på terminalen innan hade fått med sig fel väska (och tydligen inte sagt något till chauffören vilken ju känns lite smått korkat), så det löste sig ju som tur var. Incheckning och säkerhetskontrollen gick rätt smidigt dock, förutom att stackars H fick det lite jobbigt igen när en kontrollant ville rota igenom hela hans väska i kontrollen. De hittade dock inget så vi fick snällt gå förbi till slut! Vi letade reda på ett ställe som hade öppet och serverade frukost och köpte på oss lite som man kunde tänkas vara sugen på sisådär halv sju på morgonen. Sedan hade vi ju verkligen god tid på oss då planet inte gick förrän åtta så vi tittade i de (få) tax-freebutiker som fanns, vilket var snabbt avklarat, och sen satte vi oss vid gaten ändå och surfade lite. Förutom wifi kunde den flygplatsen inte bjuda på mycket vill jag lova!

Så småning om lyfte planet och vi hade ca två timmar i luften till Vancouver. De visade serier istället för film vilket inte uppskattades, men bjöd på dricka iallafall vilket var en trevlig överraskning (man vet ju aldrig med United, känns lite som USAs svar på Ryanair typ). Sov lite, lyssnade på musik lite, läste lite i min tidning, och så landade vi. I Vancouver regnade det också tyvärr, men där är folk iallafall trevliga så det gjorde inte så mycket! Men sen började det. Fick våra väskor, tog tåget in mot stan, checkade in på hostelet, lämnade väskorna, sprang bokstavligen till tåget igen, åkte till busstationen och hann med Whistlerbussen tio minuter innan den gick. Det kallar jag timing! 2,5h till Whistler gick rätt fort för jag sov en del, och när vi kom fram kändes det lite som att komma hem.


Vädret var dåligt (som vanligt, haha) men ändå blev jag så sugen på att åka upp på berget direkt. Det gjorde vi dock inte. Den här veckan har det varit skidfestival med massa pros och tävlingar, så i stan var det full hålligång med tält som stod och delade ut reklamgrejer, och vi kammade hem en hel del! Massa axe-kit med parfym, schampoo och grejer, cola, monster, hot sauce, en klubba och en bandana! Inte illa va? Efter en stund i kallabaliken tog vi bussen till huset där våra grejer har varit, hämtade dem och åkte tillbaka igen. Dödade 2h i väntan på bussen tillbaka med typ.. ingenting, och sen fick vi äntligen åka igen. 2,5h tillbaka och nu är vi- äntligen!- framme. Vilken jäkla dag alltså. Flängande fram och tillbaka, tåg buss flyg buss jag vet inte vad. Nu känns ett avsnitt Pluras kök och popcorn som precis vad vi behöver, och sen SOVA.



Nattinatt!
- Carro.

Sista dagen i SF

Nu när väskan är klarpackad och allt är förberett för imorgon har det blivit dags att summera dagen igen. Carro packar sin väska nu och vi ska försöka komma i säng tidigt ikväll eftersom taxin är bokad till 05:00(!!!) imorgon bitti.

Idag då! Carro gick upp en smula tidigare än mig och gav sig ut på stan för att göra ett sista försök med iPaden- utan success dock. Sen gick även jag upp och vi gick tillsammans iväg till dinern som ligger precis runt hörnet och åt en äkta amerikansk frukost tillsammans. Jag beställde in en stor tallrik med French Toast och Carro åt pannkakor, ägg och korv. Det var väldigt kul och trevligt och verkligen er bra start på dagen. Vi blev lite trötta efter all mat dock och vilade en stund på rummet innan vi promenerade bort mot Mission-området som är en mysig del med massa mexikanska resturanger och små klädaffärer. Vi spatserade nog runt där några timmar och på den tiden hann Carro köpa en jättefin klänning och ett halsband. Vi hittade även en väldigt cool gata med massor med väggmålningar som vi gick runt och tittade på ganska länge. Efter det provade jag ett par shorts men avstod och sen gick vi tillbaka in mot Union Square för lite mer "sista-minuten-shopping". Eftersom jag inte köpt på mig allt för mycket här tidigare passade jag på att köpa två tröjor på Oakley-store och Carro tittade på ett par joggingskor men bestämde sig tillslut för att inte köpa dem. Vi tog även en sväng in i gallerian för att leta efter skor till Carros familj, men tyvärr fanns de inte i rätt storlek så vi får nog leta vidare i Vancouver tror jag.




Innan vi tittade på joggingskor till Carro tog vi en liten paus och drack varsin läsk på Union Square medan vi tittade på allt folk som passerat. Jag märkte idag att vi är så himla oberoende av vilken dag det är och undrade genast varför det var så ovanligt mycket folk ute. Sen insåg jag förstås att det var lördag och att alla andra också var lediga, men det visar i alla fall hur ovana vi är med att ha rutiner. Hur bortskämt det nu låter? Att det är påsk är inte heller direkt någonting vi märker av förutom att de säljer lite chokladharar och små godisägg i vissa affärer. Till slut gick vi i alla fall hem och tittade färdigt på The Tourist som vi började med igår kväll och sen tittade vi även på några avsnitt Hur jag mötte din mamma innan vi kände att det var dags för middag. Och eftersom det är sista dagen här i San Francisco bestämde vi oss för att gå ut och leta rätt på någon mysig restaurang. Vi behövde inte gå särskilt lång utan hittade en bra precis vägg i vägg med hostelet. Där avnjöt jag en god pasta och Carro tog någon typ av Gnocchimat. Resten av kvällen har vi spenderat med att packa och göra oss i ordning för imorgon då det bär av mot Vancouver och kanske även hem till Whistler.



Önska oss en trevlig resa!
- Henke

Jag börjar bli långhårig, jag vet...

Santa Cruz-utflykt

Det är med dunkande huvud och mina sista krafter som jag skriver det här! Vilken dag..

Vi gick upp tidigt än en gång, inte fullt så tidigt som igår kanske men med tanke på att det blev sent igår var sömnen ändå inte tillräcklig. Men det var bara att bita ihop. Masade oss iväg till frukosten, och dagen till ära fanns det ingen frukt så det blev bara en bagel och juice, men det fick räcka. Efter frukosten var vi rätt snabbt klara faktiskt, och gav oss ut i den klara morgonen! Svängde förbi Apple för iPad-jakt men ingen lycka tyvärr, och sen strosade vi vidare mot tågstationen. Vi skulle nämligen på utflykt till Santa Cruz! Tåget var väldigt stort och cromat, inte särskilt stekigt inuti dock men det fanns många platser så trots att många morgonpendlare stod före oss i kön (man fick inte gå på förrän bara några minuter innan det gick) så fick vi bra platser. Tågresan tog ca 1,5h och gick genom mestadels industriområden men även mitt i bostadssamhällen (vet inte om jag ska kalla det städer/byar/eller vad jag ska säga, för alt tillhör SF men är ändå enskild samhällen verkar det som. Mycket hus såg vi i vilket fall) och vi åkte även förbi Mountain view där Henke + familj bodde ett tag för länge sedan, så det var kul! I San Jose gick vi av tåget och skulle byta till ett annat, trodde vi, men det visade sig vara buss resten av vägen.. Massvis med folk som skulle med den också, men som tur var fick vi sitta även där, dock inte bredvid varandra. Bussresan tog ca 1h 20 min vilket var mycket längre än vi trott innan, men som tur var fanns det faktiskt wifi att roa sig med så tiden gick helt okej fort ändå. Och så till sist var vi framme i Santa Cruz! Det är, för er som inte vet, en stad (?) längre ner längs kusten med sandstrand och ett välkänt tivoli på strandpromenaden. Knasigt, jag vet, det såg verkligen märkligt ut! Där tänkte vi spendera dagen på stranden och kanske med ett berg-o-dal-bane åk eller så, men så här i efterhand blev det inte riktigt så.




Vi kom fram runt kl ett, och gick till strandområdet direkt. Vädret var tyvärr inte alls så bra som vi hoppats på, lite halvmulet och blåsigt, men ganska varmt till en början och ibland med små solglimtar! Men inget sol-och-badväder precis. Så vi gick mest runt på stranden och bara tittade på vågorna, surfarna och tivolit som stod där alldeles bredvid. Det var mycket större än jag trodde faktiskt, fanns massa bergochdalbanor, snurrgrejer, slänggungor, karuseller och flumrides. Men vi åkte inget. Vi åt en bit pizza i sanden och till efterrätt fick vi sockervadd! Hundra år sedan det var på tapeten, men oj vad gott. Efter någon timme där bestämde vi att vi nog sett allt oh tänkte gå in mot stan för att kolla om det fanns några roliga affärer, och vilka tror ni vi ser när vi går över gatan? Jo hela gänget med Viktor och C-O i spetsen! Hur knäppt är inte det att vi skiljts åt i SF, de hade hyrt bil för att fortsätta ner i Californien (vi hade dock ingen aning om vart) och vi bara bestämt oss för att åka på utflykt över dagen, och så ses vi på precis samma ställe! Kändes hur konstigt som helst iallafall, men skitkul förstås! Så vi slog följe och gick runt tillsammans allihopa. Blev dock ingen shopping utan vi gick ner till en annan del av stranden och tittade på de som surfade istället, pratade och bara hade det trevligt tillsammans. Så småning om var det dags för mig och H att börja gå tillbaka till bussen, och de andra gjorde oss sällskap in till stationen. Där var det tyvärr dags att säga hejdå på en obestämd tid, men jag hoppas verkligen vi kan ses till sommaren eller snart igen! Vi har ju blivit som en liten familj nu, så det känns väldans tråkigt att behöva skiljas åt för alltid tycker jag. Tack och lov för Facebook!



Så vi tog alltså bussen tillbaka till San Jose, bytte till tåget och åkte hem till SF igen. Tyvärr fick vi båda ont i huvdet på vägen och var allmänt dödströtta efter en lång dag, och efter ungefär halva resan gick det på ett helt kompani med ungdomar som hade varit på baseball-match tror jag, som skrek och hade sig i tågvagnen. Inte vidare kul, men till slut var vi framme i alla fall och kunde gå hem till vårt tysta hus. Till middag gjorde vi pasta och tomatsås, och nu har vi börjat på en film och ätit popcorn i sängen. Får se om jag orkar se klart, känns rätt troligt att jag kommer somna om två sek...

Imorgon är vår sista dag här, känns supertrist! Sen börjar sista etappen på resan och det känns så sorgligt att det vill jag inte ens prata om. Så vi säger godnatt va!

- Carro.