Som tur var så var inte väderrapporten för idag alldeles sanningsenlig och mina värsta farhågor inträffade däremed inte. Vi vaknade inte upp till snöstorm, dimma, orkanvindar eller dylikt, utan vädret såg faktiskt helt okej ut när vi tittade ut genom fönstret imorse! Efter lite skype-tid med Sverige och en lugn frukost tog vi oss ut, och fortfarande då var det helt okej fint. Dock så snöade det väldigt när vi kom upp, men mycket märkligt så var himlen blå ovanför oss... Så det sörjdes inte nämnvärt, och när vi tagit oss över på Blackcomb hade det till och med slutat! Och resten av dagen blev en blandning av lite moln och lite sol om vartannat, så det kändes himla bra ändå. Vi åkte runt på Blackcomb hela dagen, en hel del åk i parken faktiskt (den lilla dock) där det fanns lite jag vågade hoppa på, sen unnade vi oss en lunch vid två-tiden och efter det orkade vi två timmar till, men då i pisterna. Backarna var ruskigt fina och det var inte mycket folk alls, så bortsett från vädret då så var det kanon (men egentligen vill jag inte klaga på det heller förrän jag sett vad som väntar...). Tillbaka till Whistler igen tog vi Peak 2 peaken, och för första gången var vi helt ensamma i kabinen! Lite tomt faktiskt, lite knäppt och nästan läskigt. Fast jag spelade Froggyjump hela vägen över så det gick bra. Kan ju tillägga att det aldrig hänt förut, och att vi alltid brukar få sällskap av minst en skidskola och minst ett gäng med självutnämnd guide som ska förklara hur hela manicken fungerar. Det är ju trots allt en ganska imponerande linbana det där! Vi var hemma en bit efter fyra, och har därmed slagit rekord tror jag; två dagar i rad som vi åkt mer än fyra timmar, och dessutom hela dagen tills de stänger också! Se vad lite solsken kan göra.
På eftermiddagen slappades det en del, men senare tog jag mig faktiskt ut på en tur för att prova mina skor jag köpte här om dagen! Blev en superkort runda av både promenad och spring, men sen fick jag skavsår tyvärr och sprang hem igen. Till middag blev det en gammal goding- gissa vad? Men faktiskt så var alla glada över det, då vi ju faktiskt ätit annat i över en vecka nu! Och gott var det. Som kvällsfilm såg vi en superhemsk film om bergsklättrare under andra världskriget så nu kommer jag nog somna med en livskris igen (som efter alla hemska filmer vi sett..) och imorgon kommer jag kräva att jag får välja film. Och den kommer handla om något så långt bort från klippiga berg som man kan komma, punkt.
Godnatt på er!
- Carro.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar