Whistler i vår

Destination hem.

2011-04-28T17:14:00.000-07:00

Även fast vi sitter här på flygplatsen nu, har släpat hit väskorna och checkat in dom, lämnat Whistler för gott och att det nu står Stockholm på biljetten, så känns det verkligen inte alls som att vi är på väg hem! Det är ju helt absurt. För 113 dagar sen kändes det skrattretande med bara tanke på att vi skulle vara borta så länge så långt hemifrån, och nu känns det nästan som att vi åker hemifrån, igen. Det här är ju det enda vi vet om nu för tiden! Har ingen aning om vad som hänt hemma de senaste månaderna, ingen aning om vilka filmer som går på bio, inte aning om ifall vardagsrummet är omålat (eller jo det vet jag ju att det inte är, vi skypeade ju i tisdags!), ingen aning om vem som vann lets dance, osv. Har knappt en aning om vem som vann Melodifestivalen.

Men ändå ska det bli så skönt att komma hem också. Skönt med en egen säng, i ett eget rum med en dörr som man kan stänga in sig bakom och bara vara SJÄLV. Mat som inte behöver bestå av 75 % kolhydrater, och att vi dessutom kommer kunna äta frukost lunch och middag och ingen av måltiderna behöver bestå av samma sak (om vi inte vill förstås). Att få träffa alla kompisar igen, och igen och igen. Osv.

Men hur bra har vi inte haft det egentligen?! Åkt skidor i kopiösa mängder, träffat nytt folk och bara haft världens äventyr! Igår vid middagen (mikropasta och pesto för 3e dagen, ja) pratade vi lite om allt som vi faktiskt varit med om under de här månaderna, och efter lite funderande och uträkningar kom vi bl a fram till att vi har:
- ätit ca 150 ägg var,
- ätit ca 10 kg köttfärs var
- ätit så många bagels att jag nu inte vill se en enda igen i hela mitt liv
- åkt skidor i regn, i snöstorm, i strålande sol, i (och jag menar inuti) moln, ovanför moln
- åkt skidor i nypistat, opistat, fantastisk offpist, fantastiska pister, ute i skogen utan att ha en aning om vägen tillbaka, i park, opistat i park,
- druckit 2l Growers på en kväll (vill inte gå in mer på den kvällen)
- besökt Starbucks kanske 150 gånger
- odlat skägg (dock inte C..)
- fått besök!
- spelat in Cribs i en cell på Alcatraz
- cyklat över Golden Gate
- varit i 3 städer i två länder på samma dag
- (Henke) har druckit säkert 40 l cola

Och nu tar vi vår 63 kilospackning (var) och kommer hem igen.

Bildbomb/Det bästa av det bästa:

Kanske ska passa på att tacka lite också. Efter 10000 sidvisningar så boardar vi nu planet hem, tack för att ni läst, kommenterat och följt med oss på resan. Tack Whistler, och tack Carl-Oskar och Viktor såklart för tre superbra månader tillsammans som en liten familj! Tack och hej.

- Carro och Henke.

Packa, packa, packa!

2011-04-28T00:18:00.000-07:00

Det börjar lida mot sitt slut nu! Det märks nog inte bara på de fullpackade väskorna som tar upp allt golv i vårt rum utan även på att jag och Carro går runt med någon slags konstig känsla i magen. Vi kom hit till Vancouver för lite drygt fyra månader sen och hade inte en aning om hur tiden här borta skulle se ut, och nu sitter vi här efter allt äventyr och ska snart gå och lägga oss för sista gången här borta på andra sidan Atlanten. Men det här blir inget avskedsinlägg- det är ju en dag imorgon också!

Vi gick upp relativt sent idag men precis i tid för att hinna med lite frukost innan den dukades undan av sig självt. Sen gick vi upp på rummet och tittade ETT avsnitt av How I met your mother innan vi tog en sväng ut på stan. Jag tryckte nog i mig ett dussin av mina kakor som jag köpte igår också (man måste ju hålla sig mätt). Det blev lite last minute shopping för oss båda och eftersom vi varit borta länge så har vi ju också hunnit samla på oss en del nya saker. Vi har båda köpt skidor till exempel och packningen var inte direkt lätt när först kom hit! Därför köpte jag en kabinväska för $20 (vilket pris va?) för att förhoppningsvis slippa betala övervikt på flyget imorgon. Man får tydligen ha med sig två handbagage så jag slängde över både pjäxor och kläder till min nya väska. Priset på en för tung väska ligger på $100 så det kändes smartare att köpa väskan. Vi tog oss även en liten titt in i en del klädaffärer och det slutade med att Carro köpte ett fint linne och jag köpte ett par hörlurar (på en klädaffär). Sen öppnade sig skyarna så vi kilade tillbaka hem och började packa/tittade på serier! Carro har två ryggsäckar så dessa fyllde hon snabbt med saker från sitt skidfodral och jag har precis blivit klar med allt mitt. Vi håller verkligen tummarna för att slippa betala extra imorgon (men det kanske ni har förstått nu?!).

När det började närma sig middagstid började jag koka pasta i mikron medan Carro kilade iväg för att köpa en ny pesto och sen avnjöt vi en underbar måltid bestående av de två ingredienserna för tredje kvällen i rad. Kan man bli immun mot att vara hungrig? Om jag hade varit hemma och ätit såhär lite hade jag nog dött tror jag, men här fungerar det ganska bra. Eller är det kanske på grund utav alla kakor jag klämt i mig hela dagen? I alla fall, resten av kvällen har vi alltså spenderat med att packa det sista men vi hann även se en film- Just go with it. Den var inte speciellt bra faktiskt. Jag vet inte riktigt vad det är med Adam Sandler men alla hans filmer är rätt kassa tycker jag.

Nu tänkte vi i alla fall samla på oss lite sömn inför morgondagen så 16 timmars resa väntar. Vi tänkte åka i god tid till flygplatsen imorgon eftersom vi har så mycket väskor med oss så vi har nog tid med att skriva ett litet avskedsinlägg då också ska ni se! Take care!

- Henke

Go Canucks, Go!

2011-04-27T00:41:00.000-07:00

Åh, en sak jag faktiskt kommer sakna är hur folket här verkligen ÄLSKAR sitt hockeylag! Tror precis att Canucks vann hockeymatchen ikväll, för plötsligt började hela stan låta, bilar tuta, folk skrika tjoa och det låter som ett helt hav av människor står utanför vårt rum, typ. (vissa blinkar till och med med lamporna i sina rum i husen här bredvid). Det var nog en viktig match trots allt... (Update 30 min senare: De håller fortfarande på, men nu är hela gatan fylld med folk!)

Idag då. Ja dagarna går verkligen fort när man inte gör någonting. Vi tog sovmorgon idag igen, så himla skönt, men trots att vi somnade rätt sent så vaknade jag innan klockan ringde. Skönt att vakna utvilad i alla fall! Frukosten får jag nästan inte ner längre, trots att jag undvek bagel idag och bara åt flingor. Trodde aldrig man kunde längta så mycket efter filmjölk! Efter frukost satt vi på rummet ett tag, jag skypeade med flera familjemedlemmar och sen kollade vi på den sista Harry Potter. När den var slut var klockan plötsligt runt två och vi tog oss ut i, förvånande nog, nästan-solen! Henke hade kollat upp var mer det finns lite affärer här omkring förutom på den gatan där vi bor, och såg att det fanns ett område på andra sidan bron på inte alltför långt gångavstånd. Så vi gick dit.

Väldigt skönt att komma ut och gå lite faktiskt, nu är vi ju vana vid att röra på oss mycket varje dag så man blir lite seg av att sitta inne så mycket. Plus att det var ju bäst att passa på när det inte regnade! När vi väl hittat gatan (inte så svårt) fikade vi först på Starbucks, och kikade sedan på utbudet av affärer. Det var tyvärr inte så mycket att hänga i julgranen, om man inte letade efter antika stolar, minimalistiska soffor, doppresenter eller tantkläder, så vi fyndade inget idag. När vi sett allt gick vi samma väg hem igen, och då tittade faktiskt solen en stund och det blev himla härligt! Eftersom Henke har blivit sjuk, och jag var lite orkeslös efter liten frukost + lite lunch, gick vi tillbaka till hostelet för att vila/se några avsnitt How I Met Your Mother. Tanken var att sen fortsätta kolla lite på stan, bl a efter handbagageväskor eftersom vi nog kommer extra utrymme för allt vi ska få med oss hem.. Men jag somnade och Henke fortsatte med sin film, så vi kom inte iväg förrän vid sju, och dog vi båda lite av hunger så det blev bara snackshandling och sen hem igen för att laga mat. Pastakokning i mikron skötte H, och det gick väldigt bra idag med fast vi gjorde linguini istället för spagetti. Tänk va, vilken revolutionerande grej! Kommer underlätta massor framöver. H har redan börjat fundera ut hur han kan laga en hel Pasta Carbonara med bara mikron sen när vi är hemma och arbetslösa. Till efterrätt hade jag faktiskt köpt jordgubbar som vi smaskade på framför fler avsnitt av vår serie, och ja- mer har inte hänt. Vi har sett 6 avsnitt ikväll tror jag, men det är ju så roligt! Så så får kvällen fortsätta tills vi blir trötta och ska sova. I morgon är sista dagen, var har tiden tagit vägen?!

Vi var tvungna att gå ut och titta på folket ute på gatan, de var som galna efter matchen! Så himla roligt egentligen, och de höll på att skrika och gapade, tutade, tjoade och dansade där ute i säkert 1,5 h! Jag menar, hur länge kan man fira egentligen?

Här är Henkes film också med lite från vad vi gjorde i SF. Passa på att se den!

Nu, sovdags.
- Carro.

Dag 5 i Vancouver.

2011-04-26T00:13:00.000-07:00

Hallå mina vänner! Ojoj, idag har det inte hänt mycket kan jag berätta! Efter ett antal mornar med tidigt larm och en minst sagt jobbig och stressig dag igår bestämde vi oss för att ta det väldigt lugnt idag. Och med väldigt lugnt menar jag Väldigt(!) lugnt. Vi hade ställt ett larm på 9:30 för att hinna med gratisfrukosten så vi kilade ner det och tryckte i oss lite flingor och en bagel. Sen gick vi upp på rummet igen och tittade klart på säsong 3 av Hur jag mötte din mamma. Jag började genast ladda ner säsong 4 när säsong 3 var slut kan jag meddela. Anledningen till att kreativiteten inte sprudlar just nu är nog på grund av två saker: 1. Vi börjar båda bli förkylda och har halsont och aningen ont i huvudet. 2. Det regnar! Det regnade igår, det regnade idag och det ska regna så långt prognoserna sträcker sig. Så det lockar tyvärr inte att gå ut. Även fast vi har en stad att upptäcka. Vi har i och för sig spenderat totalt 4 dagar här tidigare i år, men någonting mer borde det ju finnas att se?! Vi tog i alla fall en sväng ut på stan på eftermiddagen och letade iPads och minneskort (utan lycka på något av dem) och när vi blev för trötta köpte vi smoothie samt frappuccino på Starbucks och gick hem och tittade på ännu mer av vår serie.

På stan köpte vi även en pesto (vad vi tänkt leva på nu de sista dagarna) och planerade att koka ihop en riktigt kulinarisk rätt av den och pasta. På vägen hem insåg vi dock det jobbiga faktum att det inte finns någon spis här på hostelet. Det finns ett kök med kyl och mikro, och tallrikar, bestick och durkslag- men ingen spis? Men tack vare den fantastiska hemsidan microwave cooking lärde vi oss hur man kokar pasta i mikron så allt löste sig ändå tillslut. Resten av kvällen har vi sen spenderat framför datorn och Pluras kök samt ett antal avsnitt till av den där serien jag nämnde tidigare.

Det känns verkligen som att äventyret börjar lida mot sitt slut nu så jag tänkte räkna upp lite saker som jag längtar efter att komma hem till. Okej!

1. Annat bröd än bagels. Seriöst, det finns ingenting annat här och de senaste två veckorna har vi bara ätit vita ofullkorniga bagels med ingen näring alls vilket är ganska jobbigt eftersom vi ska stå oss fram till middag på två bagels.
2. Dörrhandtag. Det finns inte här! Här är det bara door knobs som gäller och det är den sämsta uppfinningen i världshistorien. Man kan inte öppna dom i farten utan måste stanna och fippla och man kan inte öppna dom om man har saker i händerna (med armbågen t.ex.).
3. Slippa vara hungrig. Jag är hungrig när jag går och lägger mig, när jag vaknar, en timme efter frukost, hela dagen och 2 timmar efter middagen. Frukosten är kass och vi äter egentligen ingen lunch (förutom bageln). Middag, visst! Men igår bestod den av en halv påse brända popcorn och en snickers.
4. Småäta. Det har väl egentligen med punkt 3 att göra, men ändå- jag saknar det! Att vara sugen på någonting och så finns det hemma redan. Eller att egentligen inte vara sugen utan bara uttråkad, och så kan man äta någonting liksom bara för att det ska hända något. Om vi småäter här så dricker vi en kopp te eller skiter i våra begär och går och lägger oss hungriga ändå!

Vi ses snart!
- Henke

SF - Vancouver - Whistler - Vancouver

2011-04-25T00:13:00.000-07:00

Som sagt så var vi ju beredda på att det skulle bli en lång, och bitvis rätt jobbig, dag. Men på det stora hela tycker jag att det har gått rätt smidigt ändå faktiskt, och är inte så farligt trött. Än.

Det började med att vi gick kl 4.40 (!!) för kl fem stod taxin redo att köra oss till flygplatsen. Det var som tur var ett regnigt San Francisco vi lämnade, så det kändes inte allt för hårt ändå (men väldigt tråkigt annars såklart, har verkligen haft en toppensemester där!). På flygplatsen började det med en liten insident, då Henkes väska inte fanns kvar i bilen när vi gick av. Så Henke och chauffören kastade sig in i bilen igen och åkte tillbaka för att leta efter den där folk hade blivit avsläppta innan. Det visade sig att tjejen som gick av på terminalen innan hade fått med sig fel väska (och tydligen inte sagt något till chauffören vilken ju känns lite smått korkat), så det löste sig ju som tur var. Incheckning och säkerhetskontrollen gick rätt smidigt dock, förutom att stackars H fick det lite jobbigt igen när en kontrollant ville rota igenom hela hans väska i kontrollen. De hittade dock inget så vi fick snällt gå förbi till slut! Vi letade reda på ett ställe som hade öppet och serverade frukost och köpte på oss lite som man kunde tänkas vara sugen på sisådär halv sju på morgonen. Sedan hade vi ju verkligen god tid på oss då planet inte gick förrän åtta så vi tittade i de (få) tax-freebutiker som fanns, vilket var snabbt avklarat, och sen satte vi oss vid gaten ändå och surfade lite. Förutom wifi kunde den flygplatsen inte bjuda på mycket vill jag lova!

Så småning om lyfte planet och vi hade ca två timmar i luften till Vancouver. De visade serier istället för film vilket inte uppskattades, men bjöd på dricka iallafall vilket var en trevlig överraskning (man vet ju aldrig med United, känns lite som USAs svar på Ryanair typ). Sov lite, lyssnade på musik lite, läste lite i min tidning, och så landade vi. I Vancouver regnade det också tyvärr, men där är folk iallafall trevliga så det gjorde inte så mycket! Men sen började det. Fick våra väskor, tog tåget in mot stan, checkade in på hostelet, lämnade väskorna, sprang bokstavligen till tåget igen, åkte till busstationen och hann med Whistlerbussen tio minuter innan den gick. Det kallar jag timing! 2,5h till Whistler gick rätt fort för jag sov en del, och när vi kom fram kändes det lite som att komma hem.

Vädret var dåligt (som vanligt, haha) men ändå blev jag så sugen på att åka upp på berget direkt. Det gjorde vi dock inte. Den här veckan har det varit skidfestival med massa pros och tävlingar, så i stan var det full hålligång med tält som stod och delade ut reklamgrejer, och vi kammade hem en hel del! Massa axe-kit med parfym, schampoo och grejer, cola, monster, hot sauce, en klubba och en bandana! Inte illa va? Efter en stund i kallabaliken tog vi bussen till huset där våra grejer har varit, hämtade dem och åkte tillbaka igen. Dödade 2h i väntan på bussen tillbaka med typ.. ingenting, och sen fick vi äntligen åka igen. 2,5h tillbaka och nu är vi- äntligen!- framme. Vilken jäkla dag alltså. Flängande fram och tillbaka, tåg buss flyg buss jag vet inte vad. Nu känns ett avsnitt Pluras kök och popcorn som precis vad vi behöver, och sen SOVA.

Nattinatt!
- Carro.

Sista dagen i SF

2011-04-23T22:16:00.000-07:00

Nu när väskan är klarpackad och allt är förberett för imorgon har det blivit dags att summera dagen igen. Carro packar sin väska nu och vi ska försöka komma i säng tidigt ikväll eftersom taxin är bokad till 05:00(!!!) imorgon bitti.

Idag då! Carro gick upp en smula tidigare än mig och gav sig ut på stan för att göra ett sista försök med iPaden- utan success dock. Sen gick även jag upp och vi gick tillsammans iväg till dinern som ligger precis runt hörnet och åt en äkta amerikansk frukost tillsammans. Jag beställde in en stor tallrik med French Toast och Carro åt pannkakor, ägg och korv. Det var väldigt kul och trevligt och verkligen er bra start på dagen. Vi blev lite trötta efter all mat dock och vilade en stund på rummet innan vi promenerade bort mot Mission-området som är en mysig del med massa mexikanska resturanger och små klädaffärer. Vi spatserade nog runt där några timmar och på den tiden hann Carro köpa en jättefin klänning och ett halsband. Vi hittade även en väldigt cool gata med massor med väggmålningar som vi gick runt och tittade på ganska länge. Efter det provade jag ett par shorts men avstod och sen gick vi tillbaka in mot Union Square för lite mer "sista-minuten-shopping". Eftersom jag inte köpt på mig allt för mycket här tidigare passade jag på att köpa två tröjor på Oakley-store och Carro tittade på ett par joggingskor men bestämde sig tillslut för att inte köpa dem. Vi tog även en sväng in i gallerian för att leta efter skor till Carros familj, men tyvärr fanns de inte i rätt storlek så vi får nog leta vidare i Vancouver tror jag.

Innan vi tittade på joggingskor till Carro tog vi en liten paus och drack varsin läsk på Union Square medan vi tittade på allt folk som passerat. Jag märkte idag att vi är så himla oberoende av vilken dag det är och undrade genast varför det var så ovanligt mycket folk ute. Sen insåg jag förstås att det var lördag och att alla andra också var lediga, men det visar i alla fall hur ovana vi är med att ha rutiner. Hur bortskämt det nu låter? Att det är påsk är inte heller direkt någonting vi märker av förutom att de säljer lite chokladharar och små godisägg i vissa affärer. Till slut gick vi i alla fall hem och tittade färdigt på The Tourist som vi började med igår kväll och sen tittade vi även på några avsnitt Hur jag mötte din mamma innan vi kände att det var dags för middag. Och eftersom det är sista dagen här i San Francisco bestämde vi oss för att gå ut och leta rätt på någon mysig restaurang. Vi behövde inte gå särskilt lång utan hittade en bra precis vägg i vägg med hostelet. Där avnjöt jag en god pasta och Carro tog någon typ av Gnocchimat. Resten av kvällen har vi spenderat med att packa och göra oss i ordning för imorgon då det bär av mot Vancouver och kanske även hem till Whistler.

Önska oss en trevlig resa!
- Henke

Jag börjar bli långhårig, jag vet...

Santa Cruz-utflykt

2011-04-22T23:16:00.000-07:00

Det är med dunkande huvud och mina sista krafter som jag skriver det här! Vilken dag..

Vi gick upp tidigt än en gång, inte fullt så tidigt som igår kanske men med tanke på att det blev sent igår var sömnen ändå inte tillräcklig. Men det var bara att bita ihop. Masade oss iväg till frukosten, och dagen till ära fanns det ingen frukt så det blev bara en bagel och juice, men det fick räcka. Efter frukosten var vi rätt snabbt klara faktiskt, och gav oss ut i den klara morgonen! Svängde förbi Apple för iPad-jakt men ingen lycka tyvärr, och sen strosade vi vidare mot tågstationen. Vi skulle nämligen på utflykt till Santa Cruz! Tåget var väldigt stort och cromat, inte särskilt stekigt inuti dock men det fanns många platser så trots att många morgonpendlare stod före oss i kön (man fick inte gå på förrän bara några minuter innan det gick) så fick vi bra platser. Tågresan tog ca 1,5h och gick genom mestadels industriområden men även mitt i bostadssamhällen (vet inte om jag ska kalla det städer/byar/eller vad jag ska säga, för alt tillhör SF men är ändå enskild samhällen verkar det som. Mycket hus såg vi i vilket fall) och vi åkte även förbi Mountain view där Henke + familj bodde ett tag för länge sedan, så det var kul! I San Jose gick vi av tåget och skulle byta till ett annat, trodde vi, men det visade sig vara buss resten av vägen.. Massvis med folk som skulle med den också, men som tur var fick vi sitta även där, dock inte bredvid varandra. Bussresan tog ca 1h 20 min vilket var mycket längre än vi trott innan, men som tur var fanns det faktiskt wifi att roa sig med så tiden gick helt okej fort ändå. Och så till sist var vi framme i Santa Cruz! Det är, för er som inte vet, en stad (?) längre ner längs kusten med sandstrand och ett välkänt tivoli på strandpromenaden. Knasigt, jag vet, det såg verkligen märkligt ut! Där tänkte vi spendera dagen på stranden och kanske med ett berg-o-dal-bane åk eller så, men så här i efterhand blev det inte riktigt så.

Vi kom fram runt kl ett, och gick till strandområdet direkt. Vädret var tyvärr inte alls så bra som vi hoppats på, lite halvmulet och blåsigt, men ganska varmt till en början och ibland med små solglimtar! Men inget sol-och-badväder precis. Så vi gick mest runt på stranden och bara tittade på vågorna, surfarna och tivolit som stod där alldeles bredvid. Det var mycket större än jag trodde faktiskt, fanns massa bergochdalbanor, snurrgrejer, slänggungor, karuseller och flumrides. Men vi åkte inget. Vi åt en bit pizza i sanden och till efterrätt fick vi sockervadd! Hundra år sedan det var på tapeten, men oj vad gott. Efter någon timme där bestämde vi att vi nog sett allt oh tänkte gå in mot stan för att kolla om det fanns några roliga affärer, och vilka tror ni vi ser när vi går över gatan? Jo hela gänget med Viktor och C-O i spetsen! Hur knäppt är inte det att vi skiljts åt i SF, de hade hyrt bil för att fortsätta ner i Californien (vi hade dock ingen aning om vart) och vi bara bestämt oss för att åka på utflykt över dagen, och så ses vi på precis samma ställe! Kändes hur konstigt som helst iallafall, men skitkul förstås! Så vi slog följe och gick runt tillsammans allihopa. Blev dock ingen shopping utan vi gick ner till en annan del av stranden och tittade på de som surfade istället, pratade och bara hade det trevligt tillsammans. Så småning om var det dags för mig och H att börja gå tillbaka till bussen, och de andra gjorde oss sällskap in till stationen. Där var det tyvärr dags att säga hejdå på en obestämd tid, men jag hoppas verkligen vi kan ses till sommaren eller snart igen! Vi har ju blivit som en liten familj nu, så det känns väldans tråkigt att behöva skiljas åt för alltid tycker jag. Tack och lov för Facebook!

Så vi tog alltså bussen tillbaka till San Jose, bytte till tåget och åkte hem till SF igen. Tyvärr fick vi båda ont i huvdet på vägen och var allmänt dödströtta efter en lång dag, och efter ungefär halva resan gick det på ett helt kompani med ungdomar som hade varit på baseball-match tror jag, som skrek och hade sig i tågvagnen. Inte vidare kul, men till slut var vi framme i alla fall och kunde gå hem till vårt tysta hus. Till middag gjorde vi pasta och tomatsås, och nu har vi börjat på en film och ätit popcorn i sängen. Får se om jag orkar se klart, känns rätt troligt att jag kommer somna om två sek...

Imorgon är vår sista dag här, känns supertrist! Sen börjar sista etappen på resan och det känns så sorgligt att det vill jag inte ens prata om. Så vi säger godnatt va!

- Carro.

Yosemite all day long!

2011-04-22T01:05:00.000-07:00

Mina händer har nu börjat flagna efter cykelstyrebrännan jag fick för prick en vecka sen när vi cyklade över Golden Gate. Och nej, man får inte bara bränna från skidgogglarna, man kan få från cykelstyret också! Men men, det är absolut inte det dagens inlägg ska handla om. För idag har vi varit på äventyr!

Klockan ringde 06:15(?), vilket är rekord för i år kan jag meddela (förutom ett förmiddagspass jag hade på jobbet där den 4 januari eller nåt). Vi studsade i alla fall genast upp ur sängen och slängde på oss våra klädhögar som vi förberett redan igår kväll. Därefter gick vi ner till lobbyn och väntade på minibussen som skulle ta oss, 13 andra samt en guide fem timmar från San Francisco och iväg mot Yosemite national park! För er som inte vet om det kan jag meddela att det är en gigantisk nationalpark där det finns mäktiga klippor, jättehöga vattenfall och världens största träd. Det är för övrigt där det kända "double rainbow"-klippet är inspelat. Det var i alla fall en väldigt fin tur genom Californien på väg dit och vi åkte genom massa fina kullar täckta med gräs och utan träd. Ungefär så som Fylke ser ut i Sagan om ringen-filmerna. På vägen gjorde vi ett frukoststopp där jag och Carro passade på att köpa lite lunch i form av sallad och en kaffe. Sen bar det iväg igen och efter cirka totalt fem timmar nådde vi Yosemite. När vi började närma oss kände vi nog båda ett stort obehag inför dagen eftersom det regnade och haglade som aldrig förr, men som tur var nådde detta aldrig Yosemite Valley för där var det strålade sol hela dagen. Hur perfekt är inte det? Det var nog den finaste dagen hittills faktiskt. Väl framme i dalen beundrade vi den fantastiska utsikten (detta var egentligen en bit ovanför dalen) och den mäktiga naturen som omringade oss. Egentligen är det väldigt svårt att beskriva, så här är en massa bilder istället.

I parken gick vi ungefär fyra timmar att göra vad vi ville på innan vi skulle åka hem igen, så vi bestämde oss för att ta den svåra rutten upp till botten av den översta delen av ett tvådelat vattenfall (Yosemite Fall). Tyvärr gick vi en aning fel i början och hamnade vid botten av det nedre fallet och fick vända om igen (fast vi beundrade förstås det hela därifrån också, och det var himla häftigt) och passade då på att äta vår lunch ungefär halvvägs tillbaka innan vi började vår vandring uppför den långa och branta sick-sack-stigen. Vid det här laget var det så soligt att vi gick upp i T-shirt resp. linne och det var egentligen ändå för varmt. Eftersom vi förlorat dyrbar tid hade vi ungefär en timme på oss att gå upp, och sen lite mindre tid att gå ner igen (det går ju snabbare nedför) och på den tiden hann vi tyvärr inte hela vägen upp. Istället kunde vi njuta av en grym utsikt över dalen och en starkt lysande sol i några minuter innan vi påbörjade vår vandring ner igen för att möta upp med resten av gruppen och bege oss tillbaka hem.

Vi tog samma väg tillbaka och tyvärr slutade dagen med att vi inte fick se några stora Red Wood-träd, men gud vad mycket annat vi sett. Det var obeskrivligt coolt/mäktigt/grymt/imponerande/you name it där borta och på vägen hem åkte vi dessutom längs med solen som gick ned bakom bergen (det såg ut lite som Mordor... ännu en Sagan om ringen referens). Vi stannade dessutom för att äta middag på vägen hem så Carro åt sushi och jag ville ha en bit friterad kyckling. Det slutade med att jag hade mat som räckte till både mig och Carro och dessutom fick vi slänga en del. Men gott var det i alla fall! Nu ska vi knyta oss (om de dumma bilderna kan ladda upp någon gång) och imorgon ska vi iväg på ännu mer äventyr är det tänkt!

Glad Påsk!
- Henke

Heldag i kinesstaden + första kändisspottingen!

2011-04-20T23:40:00.000-07:00

Ännu en fin dag här i storstaden. Dock inte lika fint väder, men ändå inte fullt så farligt som förväntat! Vi åt frukost här på hostelet som vanligt, drog ner på intaget till endast en bagel dock.. Men tog med oss varsin macka därifrån också som lite matsäck under dagen. Under förmiddagen sen segade vi lite på rummet, jag ringde och confirmade utflykten imorgon som man var tvungen att göra och så kollade vi upp diverse grejer till Santa Cruz osv också. Till slut tog vi oss i alla fall ut på stan och tanken var idag att se oss runt mer i Chinatown (som vi faktiskt inte sett mycket alls av, förutom en gång när vi halvsprang igenom det på vägen hem). Köpte med oss kaffe på vägen och strosade i lugn takt, så skönt för benen att ta det lite lugnt och också att avståndet inte var så stort! Över Union Square bara så var vi i princip framme (vi är lite slitna nu efter ca en veckas promenerande). Den här gången hittade vi the Dragon Gate, som bokstavligt talat var en port in till Chinatown!

Riktigt fint, och innanför den började vansinnet... Nejdå, men det som kantade gatorna bytte snabbt från sofistikerade affärer till små krypin proppade med diverse glasfigurer, sidenklänningar, smycken av stenar i alla dess former, buddhor i guld, vinkande katter i guld, små bordsfontäner, restauranger som alla bjöd på hundratalsrätter och ris, osv osv i all oändlighet. Smått turistiskt med andra ord! Men väldigt härligt faktiskt, speciellt som omväxling mot allt det amerikanska och "storstadiga". Vi följde det som verkade vara huvudgatan nedåt och tittade på allt som fanns att titta på, och när det började tunnas ut med butiker bytte vi sida och gick på andra sidan gatan hela vägen tillbaka igen. Sedan var vi nöjda, och fortsatte strosa i affärer på andra sidan porten. Nike, Levis och H&M hann vi med bland annat, sen blev vi hungriga och råkade hamna på en sådan där klassisk diner idag igen! Denna var en aning större än igår och vi hade en egen jukebox vid bordet, men sofforna var lika röda och menyn ungrfär densamma. Henke provade en annan hamburgare och jag tog sallad + chilli. Allt var gott! Det är så kul att äta där tycker jag, väldigt retro.

När vi fått ny energi tog vi en sväng till Apple också innan vi gick hem och vilade/såg några avsnitt How I met Your Mother. Klockan sju hade vi bestämt träff med de andra på Union square för att sedan gå tillbaka till Chinatown och hitta något roligt ställe att äta middag på. Problemet var bara att det fanns ungefär lika många restauranger som krimskramsaffärer så vi hade lite svårt att välja. Under vår jakt hamnade vi på en sidogata där det i en gränd såg ut som någon filminspelning av något slag. Och mycket riktigt, folk samlades runt för att se vad som stod på, och det visade sig att ingen mindre än Nicole Kidman var med i casten! Rätt otippat måste jag säga, men väldigt spännande och kul att se hur de tog tagning efter tagning av samma scen, och hur fascinerande hur mycket folk som krävs för att spela in en så liten scen som varade i ca 20 sek. Och roligt att se en kändis, haha! Efter lite googling har vi även kommit fram till att det förmodligen var en tv-serie, Hemmingway och Gellhorn, som de spelade in. Kul! Hoppas den kommer till Sverige så vi får se den.

Efter ytterligare en stunds letande hittade vi i alla fall en restaurang och att det nästan var fullsatt av kinesiska sällskap tog vi som ett gott tecken. Menyn bestod av över hundra olika rätter; fläsk, biff eller gås (ankan var slut), med och utan ris, stekta nudlar eller i soppa, osv. C-O hade nog svårast att bestämma sig, men efter ett tag hade alla kommit på något de ville ha. Och när vi fick in maten visade det sig vara supergott alltihopa så det var väldigt lyckat! Mätta och belåtna gick vi sedan under de färgglada lyktorna tillbaka hemåt. Tog ett stopp på vägen för att köpa matsäck/frukost till imorgon då det blir tidigt iväg, och sedan skiljdes vi åt för dagen. Förhoppningsvis inte för alltid dock!

Nu är det nog sovdags tror jag, vi blir hämtade mellan 6.45-7.00 och sen en 15timmarsutflykt i Yosemite hela dagen. Så sömnen behöver vi! På återseende.

- Carro.

Ett kärt återseende.

2011-04-20T01:21:00.000-07:00

Inlägg #100! Vi vaknade upp på vårt nya boende och testade för första gången frukosten här. Jag måste säga att det inte riktigt höll samma mått som vårt tidigare hem. Här böjds på det vanliga bagels med diverse pålägg- that's it! På Adelaide kunde vi äta (förutom smaksatta bagels) både fruktsallad och gröt. Här fanns det i och för sig juice och philadelphia, men det räcker nog bara för en andra plats tyvärr. Jaja, nog om det! Igår kväll fick vi ord om att vår Whistlerfamilj kommit ner hit till San Francisco så vi bestämde genast träff med dem och begav oss bort mot deras hotel direkt efter frukosten. Det blev ett kärt återseende och lite catch-up innan vi alla vandrade iväg mot hippie-kvarteren på Haight street. Det var ett grymt häftigt och maruijanaluktande område där det fanns massor med roliga affärer. Roligaste var nog alla affärer som sålde batiktröjor och pipor av alla dess slag (var inte oroliga- vi tittade bara). Det fanns dessutom fullt med second hand butiker och andra roliga saker. Jag köpte som vanligt ingenting men det gjorde alla andra! Det investerades i en hel del tröjor och sjalar och Carro köpte två jackor, en lite indianaktig och en himla tuff skinnjacka. Där spatserande vi runt större delen av dagen innan vi begav oss hemåt igen och av en slump passerade The painted ladies som tyglien är några kända hus (fråga mig inte varför och döm mig inte för att jag inte vet).

Sen tog jag och Carro bussen hem och vilade en stund innan vi gick runt knuten och åt middag på en riktigt äkta amerikans diner med röda soffor och kromad bardisk. Efter middagen hade vi bestämt träff med gänget igen på deras hotel så vi gick väl dit runt nio någon gång och hängde på deras rum resten av kvällen. Där blev det lite ölhäng och det hela var himla trevligt och roligt! Det känns himla konstigt att träffa folk man känner, här av alla ställen. Men det var som sagt grymt kul att se dem igen! Sen gick jag och C hem innan det hann bli allt för läskigt ute på gatorna. Imorgon vet vi inte riktigt vad vi ska göra (förslag?) men någonting hittar vi nog på. Sen är de kommande dagarna fullsmockade med saker, men mer om det senare!

Godnatt med er!
- Henke

Megashopping, lite regn och bio!

2011-04-18T23:04:00.000-07:00

Vilken mysig dag vi har haft idag. Tog en lugn morgon, åt frukost och packade ihop våra grejer innan det var dags att checka ut från vårt hostel. Ute på gatan möttes vi av regn, vilket i och för sig var rätt väntat men ändå lite trist förstås, men som tur var hade vi inte så långt att gå till vårt boende #2 som låg ca 1,5 kvarter därifrån. När vi kom fram fick vi veta att man inte kunde checka in innan kl två, men att vi kunde lämna väskorna i några förvaringsskåp där och komma tillbaka sen. Sagt och gjort, jag köpte ett lås och så låste vi in väskorna innan vi tog oss an staden. Eftersom det regnade och vi inte hade något särskilt vi ville se så kändes det som en bra dag för shopping! Och för att komma undan regnet gick vi till gallerian som låg ett kvarter därifrån, där de har allt man kan önska sig. Tyvärr. Efter bara något enstaka fynd på hela första veckan verkade jag behöva avreagera mina shoppingnerver eller något, och fyndade saker i varenda affär vi gick in i verkade det som. Men nu när jag tänker efter så var det faktiskt (nästan) bara bra saker trots allt, och sånt jag verkligen kommer använda- vilket ju är det viktigaste! Slog till på ett par Raybans också som jag tänkt, känns himla kul och speciellt eftersom prognosen säger strålande sol till slutet av veckan!

Efter rundan i gallerian såg vi oss omkring på gatorna runt om också en snabbis, och sen hade klockan blivit över två och vi hungriga så då gick vi oc chackade in. Rummet här är snäppet mindre än på det förra stället, och vi har inget badrum här heller, men annars är det väldit fräscht och fint och har ett bättre läge dessutom, så det här ska nog bli bra! Känns väldigt konstigt bara att vi redan har varit här halv tiden! Dagarna bara flyger förbi. Men vi har ju hunnit med en himla massa redan som tur är, och sett hur mycket som helst, så det känns kul. Efter att vi fått vårt rum lagade vi lunch av mat som vi införskaffat för flera dagar sen; pasta och tomatsås blev det. Resten av eftermiddagen blev riktigt slapp, vi vilade mest på rummet och kollade upp saker vi kan hitta på resten av veckan. Imorgon verkar det bli besökt i hippieområdet där de har lite coola affärer och kanske även en till sväng till parken där vi var i förrgår. Sen ska vi nog hinna med att åka till Santa Cruz och sola lite, och på fredag blir det antagligen utflykt till Yosemite! Fullspäckat med andra ord.

Ikväll tänkte vi hitta på något skojigt eftersom eftermiddagen var rätt lugn, så då letade vi upp en ny film vi ville se och gick på bio igen! Den här gången gick vi till en annan biograf för att variera oss lite, och för att den hade bättre filmer att välja på.. Vi kom överens om att se Your Highness, som vi sett reklma för på tv i Whistler och som verkade väldigt roligt! Den var dock väldigt.. speciell, och hade riktigt sjuk humor faktiskt, men vissa delar var väldigt rolig också! Så vi gick därifrån glada och nöjda, och det är såklart alltid roligt att hitta på saker än att bara sitta hemma.

Jag tyckte den största läsken var så stor förra gången, så idag blev det bara en mellan. Precis lagom!

Nu verkar våra vänner från norr ha nått SF så imorgon blir det nog ett kärt återseende igen, ska bli roligt! Blir nog lite shopping osv också, vi tänkte kolla in hippieområdens bl a. Men nu; nighty night.

- Carrobarro.

Alcatraz och Bubba Gump.

2011-04-17T23:39:00.000-07:00

Det blev inget Apple-köande idag kan jag berätta! Istället tog vi det himla lugnt på morgonen och sov ganska länge. Vi hade ju nämligen köpt biljetter till Alcatraz, och dit skulle vi inte för än klockan 12, så vi kände ingen stress. Men runt 11 började vi i alla fall dra oss bort mot Fisherman's Warf (därifrån båten går) och kom i perfekt tid för påstigning. Båtturen tog bara några minuter och vips var vi där, på den mytomspunna och legendariska ön. Vi började att titta på en film om öns historia som mest handlade om hur själva ön skapades och indianer som ville ta över ön efter fängelsetiden var över, men det var intressant ändå. Även om jag kanske velat höra lite mer om fångarna. Själva fängelset ligger på toppen av ön (som egentligen är en hög kulle) så det var en liten bit att gå innan vi kom till huvudbyggnaden. Väl där fick vi ett par hörlurar och en bandspelare och så fick man gå runt och lyssna på sin alldeles egna guidade tur inne bland alla celler, matsalen, rastgården osv. Det var väldigt intressant och ganska skönt att man kunde ta det i sitt egna tempo. Det enda tråkiga var väl kanske att man inte kunde ställa några frågor och att jag och Carro inte kunde prata så mycket med varandra under tiden, men vem behöver sånt? Det var i alla fall grymt intressant och häftigt att se hur de hade det och hur litet och sunkigt allting var. Sen kunde man dessutom få sitta i isoleringscell som var totalt mörk, och där kunde man få sitta i 19 dagar tydligen- sådär halvkul kan jag tänka mig. Vi valde nog en bra dag att åka dit också, för det var ganska dimmigt och kallt ute, så det passade bra att gå omkring där inne en stund.

När vi kom tillbaka till fastlandet igen gick vi direkt till Bubba Gumb Shrimp Co. och åt jättegod mat i en häftig miljö. För er som inte vet det så är det en restaurang som är inspirerad av filmen Forrest Gump, så allting är inrett efter filmen och det finns massor med roliga saker att titta på där. Det var som sagt också väldigt gott, men tyvärr orkade vi inte äta upp allting- så vi fick ta med det i en låda (och jag har nu alldeles nyss ätit upp det också). Vi bestämde oss sen för att ta oss in mot stan och gå en liten shoppingrunda och tog därför bussen dit. Vi är lite slitna i fötterna nu så det är skönt att inte behöva gå HELA tiden. Här är det förresten precis som i Whistler- man får ingen växel på bussen, vilket resulterade i att vi fick vaska en dollar där. Helknäppt! På stan kollade vi mest (bara) saker åt Carro, så det blev att vi spenderade 75 minuter på Forever 21 och sen kanske 30 på Urban Outfitters. Det slutade i alla fall med att hon köpte två klädesplagg och hundramiljoner accessoarer (och nu säger hon precis att hon är jättesugen på att shoppa imorgon igen). Jag köpte ingenting, men tittade lite på ett par hörlurar som jag kanske slår till på sen, får se. Kvällen har vi sen spenderat med Starbuckskaffe framför How I Met Your Mother och utan middag.

Imorgon ska vi checka ut på förmiddagen och sen byta hostel, så vi tar det nog ganska lugnt imorgon. Får kanske bli lite mer shopping då (för Carro och lite mer "titta på" för mig). Ha det fint! Snart kommer vi hem!

- Henke

Långpromenad, japanfestival & mer akvarium!

2011-04-17T01:41:00.000-07:00

Så det blev tidigt upp idag med. Redan klockan 7 stod klockan på och inte en enda snooze tog det innan jag flög upp. Påklädning varmt och sen gick vi ut och direkt till Apple store. Där ringlade sig kön lång och vi fick väl nummer 67 eller något kan jag tro, men vi behövde inte stå där särskilt länge innan managern kom och berättade för oss att de inte fått någon leverans idag heller! Så himla typiskt. Så vi fick glatt traska hem igen (och ja, det var ganska glatt ändå för det betydde att vi kunde sova 1,5 h till innan frukost.). Somnade på momangen och vaknade snudd på utsövda (nåja..) och redo för frukost. Gud vad jag längtar efter fil! Ska dricka det som vatten när jag kommer hem, de där bagelsarna gör mig snart tokig. Men men, det funkar och vi blir mätta, och idag fick vi till och med lite fruktsallad med jordgubbar och melon också så då går det väl an!

Mätta och belåtna gick vi tillbaka till rummet för en skypestund med både vänner och familjer i en timme eller så, så det blev inte supertidigt ut på stan idag. Men när vi väl packat ihop våra grejer och givit oss ut möttes vi av solen ännu en gång, och hade en superhärlig dag framför oss! Från igår lärde jag mig att det faktiskt blir ruskigt varmt i solen, så nu hade jag förberett och både smörjt in oss båda ordentligt så vi inte bränner oss mer än redan gjort, och idag tog jag heller inte ens med någon jacka ut! Det räckte att gå i tunna byxor och linne större delen av dagen, helt fantastiskt. Vi styrde kosan mot outforskade marker, dvs vi började gå mot dagens första mål- Japantown. Det var en bit, men det som är så roligt är ju att längs vägarna vi går ser vi hela tiden nya delar av staden- och den är så fin! Till slut kändes det endå som vi närmade oss målet, när namnskyltar på vägar osv stod med konstiga tecken... Och till vår förvåning var hela gatan avstängd en bit fram, och vi hade hamnat mitt uppe i The Cherry Blossom Festival!

Det var folk över allt, och överallt köade de till olika matställen, lyssnade på livebandet som spelade eller bara som vi gick runt och tittade på allt. Vi tittade in i lite affärer längs med gatan som sålde roliga japanska småsaker (lite som ett japanskt Designtorget) och köpte frozen yoghurt på lösvikt i en galleria. Supergod. När vi sett, hört och tagit kort på det mesta började vi gå vidare, vi hade nämligen en lång promenad framför oss då nästa delmål var Golden Gate-parken och det var en bit dit. Så vi gick, och gick. Och gick till till, gata upp och gata ner, mellan fulare områden och konstiga bostadsområden, och längs finare gator med palmer och rosa hus. Genom en mindre park på vägen, och så till sista var vi framme! Den parken är väldigt stor, men det vi framför allt gick dit för att se var California Academy of Science. Det är ett stort hus med akvarium, regnskog, ett litet naturhistoriskt museum och en rymddel. Helt enkelt ett facinerande ställe, och inriktat för barn. Vi var dock väldigt sena dit och hade bara en timme på oss innan de stängde, men båda två var lika upprymda så fort vi såg lagunen och korallrevet (som var det första stoppet där inne), och resten också förstås. Det fanns färgglada fiskar, läskiga ormar, fina fjärilar, små hajar, pirajor, kameleonter, ja allt man kunde tänka sig! Och allt uppdelat efter den naturliga miljön som djuren kommer ifrån. Något av det häftigaste var när vi såg en orm ömsa skinn, det är inte något man ser varje dag direkt! När det stängde köpte vi med oss varsin kaffe och kaka och satte oss på en bänk utanför i solen för att äta vår lunchbagel + fikat. Det var en jättefin utsikt över parken därifrån och eftermiddagssolen värmde så skönt, heöt underbart.

Men klockan började ticka iväg så vi letade upp närmaste sätt att ta sig hem- buss- och gick för att hitta hållplatsen. Det var verkligen värt tt ta bussen hem måste jag säga, så det tog ca 2h att gå dit (exkl. pauser) och mina ben var så trötta så trötta. Plus spännande att åka buss! Väl hemma igen vilade vi lite innan middagen serverades, god igen och superprisvärd. Efter dagens strapatser var vi helt slut så det blev en film på rummet bara och nu (efter tusen år av bloggskrivande och uppladdning av bilderna!) är det verkligen sovdags. Imorgon tar vi sovmorgon tror jag.

Nattinatt!
- Carro.

Fiskar, torn och popcorn.

2011-04-15T23:42:00.000-07:00

Morgonen började tidigt och i rasande tempo. Klockan 07:30 ringde klockan varpå jag och Carro studsade upp och gick iväg till en Apple Store (Carro skulle nämligen köpa iPads till familjen, och då måste man köa). Väl där möts vi av en liten grupp japaner som står i kö och en Apple-anställd som berättar för oss att de, för första gången i historien, inte fått in några iPads. Så det var bara att gå hem igen tyvärr, men då passade vi på att sova lite extra istället. Därefter åt vi frukost och gjorde i ordning lunch (bagel igen) innan vi gav oss ut på dagens äventyr. På planeringen stod: Aquarium of the Bay och sen var resten oklart. Akvariet ligger nere vid Pier 39 som vi var vid härom dagen, så vi har lärt oss att hitta nu, och vägen dit är ganska mycket uppför och sen ungefär lika mycket nedför (fin utsikt på toppen). Väl vid akvariet köpte vi varsin biljett och sen gick vi in genom den obligatoriska Gift Shopen (man gick ut genom en Gift Shop också, dock inte samma). På akvariet hade de i alla fall alla typer av fiskar som finns här i San Francisco-trakten och det vill inte säga lite det. Där dukades det upp ett smörgåsbord av läckerheter- så som nemofiskar, dorisfiskar, maneter, rockor, hajar, fina fiskar, fula fiskar, grodor och igelkottar! Det hela var grymt häftigt och det fanns långa tunnlar som man kunde gå genom där det var fisk åt alla håll och kanter och man fick dessutom klappa både hajar och rockor (det gjorde jag men Carro var för feg).

Efter akvariet hade vi lite idétorka på vad vi skulle hitta på så vi gick till Alcatrazbåtarna och kollade ifall de hade en tur att bjuda på. Tyvärr var det fullbokat för idag, men vi passade i alla fall på att köpa biljetter till på söndag och äta våra medhavda bagels. Därefter bestämde vi oss för att gå upp till ett högt torn (vet inte om det är en fyr, monument eller bara ett torn, men det ligger högt upp i alla fall) så vi började knata de 415 trappstegen som ledde upp på kullen och det var verkligen en fin väg. Det fanns jättemånga fina hus som var inmurade i växter och hör och där flög det omkring vilda papegojor- de ni! När vi äntligen kom upp visade det sig att hissen upp i tornet var trasig (man fick inte ta trapporna tydligen) så vi kunde inte gå upp tyvärr, men utsikten var fin i alla fall och vi passade på att dricka/sola/vila lite. Vi får gå tillbaka en annan gång helt enkelt! Vi drog oss sen in mot stan igen för en liten shoppingtur så jag passade på att köpa nya skor från Nike Store. Carro hann tyvärr inte köpa någonting för vi hade bestämt att vi skulle gå på bio och det började bli lite knapert med tid, så vi åt en snabb middag på en restaurang som hette McDonald's (eller nåt) där det var väldigt mycket uteliggare/tiggare och sen begav vi oss mot världens största bio där vi köpte världens största popcorn och två av världens störta läsk. Sen tittade vi på The adjustment bureau, som faktiskt var himla bra enligt oss båda.

Imorgon ska vi upp ännu tidigare än idag för att köa för iPaden (folk börjar tydligen köa klockan 6 (de öppnar kl 9), så vi ska vara där i tid... fast inte så tidigt). Tack och hej! Ja juste, jag kanske ska säga något om vädret också. Det var sol och varmt!

- Henke

Golden Gate, sol & cykel!

2011-04-14T23:19:00.000-07:00

Hej hej hej och åh vad härligt det är med sol igen! Idag när vi kollade vädret såg det ut att bli molnigt/regn men när vi väl tagit oss ut efter frukosten sken solen från en blå himmel! Riktigt fint. Dessvärre blåser det ju stormvindar var man än går så någon riktig värme blir det inte, men med skidjackan som skydd mot vinden blir det ändå behagligt i solen. Och så solbrillor på förstås! Funderar förresten på att slå till på ett par ray-bans när de ändå finns runt husknuten, då mitt 99 kr-par från typ 2007 ramlade isär igår inne på Oakley store.. Men får se hur det blir med den saken!

Idag då. Vi började med att ta en sväng förbi Niketown, dvs en megagigantisk Nike-affär helt enkelt, för att titta på jacka till Henke. Han har bara sin varmaste vinterjacka här, och det blir ju lätt lite varmt. Så en vindjacka sökte vi och, och en vindjacka fann hann! Nästan på direkten till och med, och superfint i två nyanser av blå. Så den åkte på direkt och vi begav oss vidare. Till fots följde vi spårvagnsrälsen hela vägen till pirerna för att, bambabam.. hyra cykel! Dagens sevärdighet tänkte vi skulle bli Golden Gate, och vad var inte mer passande i det fina vädret och med de ömmande fötterna än att cykla dit? Sagt och gjort, varsin cykel fick vi med oss och sen bar det av.

Fick väskan från Billabong av H i födelsedagspresent, tycker supermycket om den + den är väldigt praktisk på våra utflykter!

Vägen dit var superfin, den gick först längs med hamnen och alla turistgrejer vid Fisherman's Warf, uppför och över en kulle där det var jättefin utsikt över hamnen och sen vidare på strandpromenaden en rätt bra bit tills vi nästan var framme! Precis under foten av bron fanns ett café och lite utkiktsplatser där det gick att få fina bilder på både staden och bron, så där tog vi en varsin latte och fotade lite och tittade på några som surfade under bron. Allting var så himla fint! När vi var färdigvilade började vi färden upp till bron, vilken inte var alltför lång och jobbig, och sen var vi framme och då var det ju bara att börja cykla över! Hur häftigt som helst. Den är verkligen jättemaffig, och inte nog med att utsikten är helt fantastisk så är ju själva bron i sig något att titta på hela vägen över. På andra sidan pustade vi ut, tittade på utsikten med San Francisco på ena sidan och Stilla havet på den andra, och åt vår lunchbagel (deja vu någon?).

Det hade tagit nästan 2,5 h för oss att cykla dit med alla pauser osv, så trots att vi övervägt att fortsätta vidare till en skog med sådana där megaträd sket vi i det och åkte tillbaka över istället, det var tyvärr för långt dit. Vi söjde dock inte länge, bron var lika häftig åt andra hållet och när vi kommit över igen bestämde vi oss för att prova en annan väg tillbaka. Fel val dock, vi hamnade fel nedför en jättelång backe och vi cykla uppför hela igen (jättejobbigt) och när vi insåg vart vi egentligen skulle lät det inte så kul för den vägen gick tydligen genom stan, så då åkte vi tillbaka och tog vägen längs stranden istället, och det var ju nästan bäst förstås! När vi lämnat tillbaka cyklarna var rumporna helt döda, och fötterna som fortfarande var ömma från igår vägrade gå hela vägen tillbaka, så vi tog spårvagnen igen. Den är så rolig att åka tycker jag, upp och ner för alla backar. Idag valde vi att hänga utanför, eller rättare sagt stå på kanten och hålla i sig, istället för att sitta. Det är lite läskigt, speciellt när det kommer en mötande spårvagn och man måste akta sig så man inte slår i de som hänger på sidan på den då. Men allt gick bra och vi gick av vid Union square för lite shopping. Jag införskaffade en bikini på Victorias secret och sen tog vi en sväng till Apple store för att kika på iPaden. De är tydligen fortfarande supereftertraktade så han i affären förslog att vi skulle komma tillbaka imorgon bitti och köa tillsammans med alla andra när de får den nya leveransen. Så det blir väl till att göra det då, har ju fått två beställningar hemifrån... Sen gick vi tillbaka till hostelet, åt middagen som de erbjuder (jättegod igen!) och nu under kvällen har vi bara vilat på vårt rum. Planen var att gå på bio, men vi var så trötta, plus om det är tidig uppstigning imorgon är det nog bättre att ta det en annan dag. Båda två är dessutom superbrända i ansiktet och Henke även på händerna (!) vilket förvånade oss väldigt då det inte alls känns som att solen tar genom blåsten/dismolnen. Men det gör den visst trots allt! Nu ska vi söka kurser och styra upp framtiden, typ.

Klart slut,
- Carro.

Första dagen i SF!

2011-04-14T00:38:00.000-07:00

Nytt kapitel. Lagom tills ni har lärt känna Whistler flyttar vi och är med om massa nya saker som jag måste försöka beskriva. Jag göra nog som jag brukar tror jag, så får ni skylla er själva om ni inte förstår när jag nämner massa platser och namn sådär bara i förbifarten. En tröst är i alla fall att det kommer massor med bilder också, så ni kan ju alltid titta där och försöka bilda er en uppfattning!

I alla fall. Vi vaknade runt halv nio och gick direkt ner till frukosten (matrummet ligger i källaren) där det redan satt fullt med folk och smaskade på bagels och frukt. Vi ville inte vara sämre utan bredde oss några bagels (det fanns blåbär och... lök. Jag råkade ta lök- äcklig!), tog varsin fruktsallad och en tallrik gröt. Gud så skönt det var att inte behöva röra ihop gröten själv. Efter frukosten gjorde vi oss i ordning för dagens äventyr som var planerat till: vandra omkring mållöst och se oss om. Så vi började med att gå till Union Square, men det var inte så mycket att hänga i granen så när vi fick syn på en cool uppförsbacke bestämde vi oss för att gå upp för den och se vart vi kommer (det är mycket backar här... och spårvagnar). Väl uppe på toppen bjöds det på fin utsikt över stans högsta skyskrapa och lite vatten långt där borta i fjärran som vi genast bestämde oss att gå mot. Det är väldigt fint här faktiskt med vägarna som går upp och ned, de gröna palmerna och den fina solen som visade sig idag trots att det skulle bli regn. Det är dessutom väldigt behagligt att gå runt i t-shirt och tjocktröja!

Så småningom kom vi ner till San Francisco Port och alla pirer och gick genast in i hamnhuset som visade sig vara lite som en saluhall med massa småaffärer som sålde ost ,kött och guideböcker (vi slog till på en sån). Där spatserade vi omkring en stund innan vi bestämde oss för att gå ut på Pier 1 och titta på den fina utsikten över höga hus och Bay Bridge samt få oss en liten glimt av Alcatraz. Där satt vi sen en stund och njöt av solen innan vi bestämde oss för att gå längs med alla pirer tills enda tills vi kom till Pier 39 som är själva turistpiren kan man väl säga. Där fanns det massor med små turistaffärer, resturanger och karuseller och man kunde dessutom titta på alla sälar som kommer och solar på bryggorna. Där åt vi dessutom vår medhavda lunch (blåbärsbagel) och köpte en kaffe (man fick kaka på köpet). I vår guidebok såg vi sen att man kunde hoppa på en spårvagn ungefär precis där vi var och åka hela vägen in till centrum igen så det gjorde vi och det var en väldigt rolig upplevelse. Spårvagnarna är jättegamla och stånkar upp och ned för backarna i en rasande fart. Väl inne i stan igen tog vi en liten shoppingrunda (mest för att se utbudet och inte för att köpa någonting). Vi hamnade i en jättestor galleria där de hade det mesta där spenderade vi att antal timmar innan vi gick tillbaka till rummet och vilade lite innan middagen. De erbjuder middag för $5 här på hostelet och det nappade vi direkt på och skrev upp oss på listan bara för att sen direkt efter leta upp en matbutik och köpa pasta, tomatsås och chips (till kommande middagar). Middagen var i alla fall grymt god så det var nog inte sista gången vi skrev upp oss på den!

Kvällen har spenderats framför en film och vi har dessutom försökt planera lite för vad vi ska göra det kommande dagarna, men mer om det de kommande dagarna! Godnatt från Cali!

- Henke

California, here we come.

2011-04-12T23:58:00.000-07:00

Jaha, då var äventyret igång igen! Att lämna Whistler kändes bara så otroligt overkligt och bisarrt, som att huvudet var inställt på att jo men här bor vi väl nu? Och så tar resan plötsligt fart igen från ingenstans och vi måste lämna hemma en gång till. Ledsamt, ja, men samtidigt så himla spännande att vara på resa igen och jag ser så mycket fram emot våra 12 dagar som vi har framför oss här i San Francisco!

Dagen har varit himla lång (och stillasittande). Vi gick upp vad som kändes omänskligt tidigt (klockan var efter åtta..) efter den korta natts sömn vi fått. Men det var ändå värt det för igår var så himla roligt! Och eftersom vi redan packat och städat det mesta var det bara att försöka få i sig lite frukost av det lilla som kylskåpet kunde erbjuda, typ ägg och tomatsås. Vi skippade dock tomatsåsen. Sen försökte vi att inte bli ledsna och så var det dags att säga hej då! Det braiga är i alla fall att Viktor, Lisa och Emma förhoppningsvis kommer komma ner hit en sväng så vi ses igen, och C-O (som stannade kvar i Whistler!) får vi träffa igen när vi hämtar väskorna där. Så det blev inte så sorgligt ändå. Och så började resan! Bussen gick halv elva och sen hade vi 2,5 h resa till Vancouver framför oss. Jag hann dock springa och köpa lite färdkost/frukost till oss som vi hade på bussen, och sen så är ju utsikten så himla fin hela vägen så det gick rätt fort ändå!

Vi kom fram till ett soligt Vancouver men tog tåget direkt ut till flygplatsen. Eftersom vi hade hela 4h på oss innan flyget gick tog vi det rätt lugnt där, checkade in i lugn och ro, åt upp vår matsäck, tittade igenom affärerna och jag köpte en film, hittade wifi så Henke kunde blogga osv. Vi hann med en lunch/middag också i form av hamburgare och en banan innan det var dags att gå på planet. Jag måste säga att Air Canada förvånade mig till det positiva, då det faktiskt fanns tv och filmer att se på resan! Så de 2,5h det tog att flyga gick rätt fort medan jag tittade på the kids are alright.

Till slut flög vi äntligen in över ljusen i San Francisco, och det var så himla fint! Att få väskorna gick relativt snabbt, sen letade vi upp ett tåg som gick in till stan och gick av där vi blivit instruerade av tanten i informationen. Tack och lov har Henke sådan framförhållning att han sparat ner en pdf med vägbeskrivning och karta till hostelet på min telefon så utan större besvär cruisade vi runt bland gatorna, backe upp och.. upp, och hittade hostlet förvånansvärt snabbt! Han i receptionen var väldigt hjälpsam men råkade nog ta lite överpris såg vi sen (först var vi dock väldigt glada då vi trodde att vi skulle få bo för 88 kr/natt! Men så var dock inte fallet så vi måste nog ta oss ett litet snack imorgon. Säkert bara missförstånd!). Rummet är fint i alla fall, rätt stort och med eget badrum. Det är så bra också för det ingår frukost, så vi behöver inte gå ut tidigt och leta efter det, utan kan mätta och belåtna ge oss ut och upptäcka staden! Till min stooora glädje fick jag se att det fanns ett stort Forever 21 här i närheten, jippi. Och Henke spanade på en gigantisk Oakley-store också, så vi ska nog bli nöjda här, haha. Men det har varit en lång dag på resandet fot så nu är det nog dags att krypa till kojs faktiskt, så vi är glada och pigga på äventyr i morgon.

Nighty night!
- Carrobarro

Last day in snowland

2011-04-12T16:02:00.000-07:00

Jaha, nu sittar man här på flygplatsen som vi först anlände till för lite mer än tre månader sen. Det hela känns väldigt konstigt och sorgligt på något sätt, men vi är inte så ledsna egentligen. Vi ska ju trots allt inte hem än, utan sitter här och väntar på boarding av vår flygmaskin till San Francisco, CA, USA/våra drömmars land/skräckens land. Men allt det här om resan och ev. turbulens och tullens dumma frågor får Carro skriva om ikväll. Det var ju faktiskt en dag igår också, och den tänkte jag redovisa nu.

Väderprognosen hade lovat solsken med lite moln på eftermiddagen. Såhär efter tre månader har vi lärt oss att den inte är så mycket att hänga i granen. Det hade kommit 30 cm snö under natten och molnen låg tunga över berget. Alla toppliftar var stängda till en början så vi tog det lugnt och åt vår sista gröt i makligt tempo. När liftarna sen tillslut öppnade slängde vi på oss kläder och puderskidorna och begav oss raka vägen bort mot Harmonybowlen. Symphony (favoritstället) är tydligen bara öppen på helgerna från och med nu, så vi fick nöja oss med Harmony. Det är i och för sig inte helt fel det heller. Speciellt inte såhär sent på säsongen när det knappt är något folk alls i backarna = mycket orörd snö! Där åkte vi sen upp och ner hela dagen och fick en hel del fina sista-åk innan vi begav oss hemåt (tog ett åk i parken också) för att börja packa och städa.

Det kändes så himla konstigt att packa ner skidorna och alla grejer igen efter att de stått framme och används så länge och det var inte helt lätt att få plats med allt. Redan när vi kom hit var mitt skidfodral proppfullt med saker, och då hade jag inte ens med mig några puderskidor. På något mirakulöst sätt fick jag ändå ihop det hela och packade ner två par skidor, två par stavar, pjäxor, hjälm och alla skidkläder samt underställ osv. i väskan och den gick ändå att stänga. Medan jag packade lagade Carro den sista maten vi hade och sen var det hennes tur att packa ihop sitt pick och pack. Under tiden hade resten av familjen kommit och berättade om sina fina puderåk och när klockan sen slagit halv åtta begav jag och Carro oss in mot Village för att lämna våra skidväskor hos några av våra vänner. Tanken var sen att vi skulle möta upp resten av crewet på en sushirestaurang (inte den vi var på tidigare) och äta en sista festmåltid tillsammans. Tyvärr blev jag och Carro lite sena pga att bussarna gick lita knasigt (men vi fick i och för sig med oss två extravänner) så när vi kom till restaurangen var ingen där (och då var vi ändå 30 minuter sena). Ibland är det allt bra jobbigt att inte ha någon telefon så vi gjorde väl det ända vi kunde göra- började leta! Tillslut hittade vi i alla fall Viktor och Lisa (utanför det vanliga sushistället) så vi gick in och satte oss där och en stund senare kom även Emma och Carl-Oskar dig, så då var vi samlade hela gänget!

Middagen var jättetrevlig och roligt och vi smällde väl i oss 18 bitar var ungefär samt en halv kanna Frozen Strawberry Sake Margarita. Servitrisen tyckte nog vi var lite krångliga eftersom ingen visste vad de ville ha och det tog 100 år att göra upp om betalningen men dom fick ju våra pengar tillslut ändå. Det var i alla fall en grym avslutning och efter restaurangbesöket gick vi till en bar och tog en öl tillsammans med ett till gäng kompisar. När klockan närmade sig midnatt åkte jag och Carro hem eftersom vi var tvungna att dammsuga (säkert väldigt populärt bland grannarna mitt i natten) och packa det sista innan vi till slut kunde gå och lägga oss. Och då hade klockan slagit 2. Jag måste säga att det var en grym avslutning på en fantastisk skidsäsong med så mycket roliga människor och massor med minnen, fina åk och roliga stunder. Men det är ju inte farväl än, nu börjar nästa äventyr. Men mer om det senare! Over and out!

- Henkepenke

Sista söndagsbrownien..

2011-04-10T23:59:00.000-07:00

Åh vilken segisdag idag igen tyvärr. Vaknade till en mulen och spöregnig morgon, som förväntat kanske i och för sig.. Men även om det är mitten på april hade vi nog hoppats mer på snö än regn som nederbörd. Jag och H tog därför en lugn morgon, medan hurtbullarna tog sig ut ändå för att kötta en sista gång i parken. Tjejerna stannade också inne till en början, så vi såg på tv till frukosten och spelade diverse kortspel för att få tiden att gå. Så småning om åkte de in till Village för att uträtta ärenden, och istället för att trotsa regnet och åka lite tog jag tag i dagen hemma istället och uträttade en del jag med. Började packa tex, hur sorgligt det än låter (och var), men skönt att inte behöver stressa imorgon tänkte jag. Tömde därför min låda, rensade bland mina grejer i badrummet, valde skor att ta med och vilka som ska lämnas här (vi ska ju förvara våra väskor hos några kompisar här i Whistler så hämtar vi de sen efter SF) och vips så var väskan i princip full! Skidgrejerna får ju såklart tas om hand imorgon när det är färdigåkt. Fy vad sorgligt. Under eftermiddagen tvättade vi dessutom en maskin tvätt så åtminstone några grejer är rena till den nya resan! Kan ju vara trevligt. Och så underhöll det oss också en stund, man ska ju både sortera tvätten, stoppa in den i maskinen, ta ut den och hänga, och så har man dödat minst en timme sen!

Vi gick även iväg för att panta allting från i fredags (kul med lite extrapengar + att rädda miljön lite) men bara för att komma fram till affären och så var den stängd! Typiskt. Så det var bara att traska hem igen. När alla kommit hem och landat igen började jag så småning om med maten, och bara för att vi närmar oss slutet (och måste äta upp allt i kylen..) blev det såklart en favorit i repris! Tre månaders övning av köttfärssåskokning har dock givit resultat, och Viktor kommenterade att det nog var den finaste såsen av alla! God också.

Som vanligt vilda samtalsämnen och diskussioner, kommer bara inte ihåg om vad nu dock... Men väldigt trevligt! Till efterrätt kokade jag såklart ihop söndagsbrownien, har blivit en riktig tradition här i huset. Den njöt vi för sista gången av framför Sunes sommar, som som vanligt bjöd på många skratt och nostalgitrippar. En himla mysig kväll faktiskt! Imorgon är det vår allra sista dag på berget, känns så himla sorgligt och konstigt samtidigt som vi nu längtar supermycket till San Francisco och lite varmare väder och nya äventyr. Vi får väl se om det bjuds på några solglimtar, och förhoppningsvis lite puder som avslutning!

Natti natt.
- Carro.

Trött gårdag

2011-04-10T12:35:00.000-07:00

Happ, gårdagen då! Vädret var sådär och skidsuget var inte på topp så vi satt hemma och tog det lugnt större delen av dagen. Jag och Carro hade köpt varsin påse chips som vi pressade i oss framför diverse TV-program och vi gav även filmerna Public Enemies och Aspen Extreme en chans, men vi fastnade inte direkt för någon. Under eftermiddagen gav vi oss därför iväg mot Starbucks (kanske för sista gången här i Whistler) och tog en kaffe- mest för att det skulle hända något spännande. Carro tog en kaffe och en banana loaf och jag lyxade till det med en Caramel Frappuccino. Tyvärr var det dåligt gjord med alldeles för lite grädde och för stora isbitar, men det gick väl an. Livet är hårt är borta i Whistler! Till middag bjöds det på hamburgare till allas belåtenhet och därefter var det väl egentligen dags att sova. Middagarna har blivit så sena nu den sensate tiden eftersom alla lagar egen lunch när man kommit hem från backen runt klockan fyra. Jag och Carro passade på att titta på ett avsnitt av Prison Break också innan vi till slut släkte sovlampan (egentligen är det kökslampan, men eftersom köket i princip ligger i vår säng agerar den även som nattlampa.

Det blev ett kort inlägg om gårdagen, men jag bjuder på en liten film istället. En bild säger ju mer än 1000 ord och en film säger väl då mer än 1000 bilder. Det är i alla fall lite klipp på det vi har gjort sen den senaste filmen- lite puder, lite fest och lite park. Så håll till godo!

-Henke

Rolig fredag!

2011-04-09T14:55:00.000-07:00

Igår blev det lite sent, så här kommer gårdagens äventyr.

Jag vaknade och mådde dåligt igen, så det blev en lugn och rätt lång morgon hemma innan vi stack ut. De andra hade dock bråttom och var ute runt tio för att fixa liftkort (tjejerna) och C-O skulle iväg på äventyr. När vi väl stuckit ut vi med sken solen som en.. sol (?) och det var hur varmt och skönt ute som helst! Så såklart var humöret på topp. Vi åkte över på Blackocomb direkt, eftersom backarna där är överlägset bättre (om man inte ska åka park eller puder dvs) och tog oss ut mot toppen/glaciären. När vi väl kommit så högt man kan upptäckte vi en väg över krönet där folk hikeade upp och försvann på andra sidan, och såklart blev vi nyfikna och följde efter! Väl där uppe öppnade sig en helt ny dalgång, och ännu en topp man kude hikea upp på, helt knäppt att vi missat allt det! Det såg verkligen helt fantastiskt ut att titta ut över dalen (där man kunde åka ner hela 10 km till liften igen) och på de stackare som hikeade vidare uppe på berget. Det såg dock ut som det kunde bjudas på himla fina puderåk där uppifrån om det väl snöar lite.

Vi valde att åka ner, så det var bara att kasta sig ut; först nedför glaciären och sen vidare på en transport som gick lite genom skogen och till slut kom vi ner till liften igen! På vägen ner hade Henke sett att man kunde skråa en himla bra bit längs berget och på så sätt kanske få ett fint puderåk ner, och det ville vi förstås prova, så det var bara att åka upp hela vägen igen och börja om. Att skråa hela vägen tog sin lilla tid- och solen stekte på rätt bra där uppe på glaciären!- men efter en stund hittade vi ett ställe att åka ner på där snön såg tillräckligt mjuk ut och vi fick en superfint puderåk faktiskt! Ganska långt också, och det var förvånansvärt fin snö efter så pass varma dagar, så vi sken ikapp med solen båda två när vi tagit oss ner! När vi var tillbaka till liften igen var klockan närmare tre redan och törstig blev man av solen och ansträngningen så vi åkte över till Whistler och tog en after ski-cola på restaurangen där.

När vi vilat lite och solen inte värmde så mycket längre tog vi ett åk i parken innan det var dags att åka hem. Väl hemma berättade vi dagens historier för varandra och de andra visade upp sina rödbrända ansikten. Både C-O och Emma har verkligen bränt sönder hela ansiktet stackarna. Till kvällen var det som sagt prat om en fest här i Creekside hos några kompisar, men den fick de tyvärr ställa in pga klagomål från grannarna... Jättetråkigt förstås, och eftersom vi taggat allihopa för en kul kväll fick vi helt enkelt styra ihop något annat. Så vi bjöd över lite andra kompisar hit till oss på ölspel! De dök upp vid tio och så spelade vi/skrattade/pratade vi hela kvällen lång, tills klockan helt plöstligt var halv två och våra gäster åkte hem. En väldigt roligt kväll blev det i alla fall! Så det var vår fredag det, och idag segar vi bara hemma, men det får Henke berätta om ikväll.

Tillbaka i pisten

2011-04-07T23:26:00.000-07:00

Nu är våren tillbaka igen och den dåliga stämningen är borta. Vi vaknade av att solen lyste in genom fönstret och fåglarna kvittrade (nästan). Carro rörde ihop lite gröt och sen satt vi ganska länge och åt frukost och pratade med Lisa (Viktors fru) innan vi stack ut i backen där vi mötte upp med Carl-Oskar och Viktor i parken. Vi hade nämligen bestämt att vi skulle filma lite med dem där nu när vädret äntligen var fint, så det var det vi gjorde. I två, tre åk kanske. Sen åkte jag och Carro och drack lite vatten. Carro mådde nämligen lite illa så i hopp om att bli bättre tog vi en liten paus innan vi åkte över till Blackcomb och åkte lite pist på första gången på länge. Det har blivit himla mycket park på senaste tiden och sen åkte vi ju puder också så det var väldigt roligt att få pressa stålkanterna till det yttersta (egentligen går det inte att pressa så mycket eftersom det är slaskigt, men det är kul ändå). Sen åkte vi i alla fall där resten av eftermiddagen och det var så himla kul att äntligen åka i lite sol och värme och att kunna se i backen och inte behöva åka genom moln och dimma. Det enda negativa var väl egentligen att det var lite motvind så det var svårt att få upp mycket fart, men man ska inte klaga för mycket. Vi stannade även till där vi brukar äta pizza och köpte varsin pommes frites och delade på en gratisläsk som Carro fick genom någon kupong.

När eftermiddagen led mot sitt slut tog vi oss tillbaka mot Whistler och tog ett åk genom parken innan vi tillslut åkte ner mot Creekside. På vägen passade vi dessutom på att sola lite och ta vara på det fina vädret. Väl hemma mötte vi upp med Carl-Oskar och tillslut kom resten av gänget också hem. Jag åt mina rester från middagen igår till lunch och Carro nöjde sig med ett äpple. Det kom även hit två andra killar som tydligen känner en av våra gäster och vräkte sig i soffan medan jag kollade på lite skidklipp och Carro såg på TV i det andra rummet. Vi gick även en sväng till ett internetcafé för att printa ut våra flygpapper. Där var jag förresten tvungen att köpa två Red Bull eftersom de hade en minsta-avgift på $5 om man betalade med kort (det kostade $0,75 att printa). Sen blev det en sen köttfärssåsmiddag där vi satt och pratade väldigt länge innan vi nu tillslut ska sova. Imorgon ska det bli ÄNNU finare än idag så vi ska nog försöka se till att få ut det mesta av dagen. Förresten, räknar man med idag har jag 63 dagar på berget! Inte fy skam visst?

- Henke

På topp igen!

2011-04-06T23:31:00.000-07:00

Vilken dag! Äntligen en rolig och fin dag igen, så roligt att ha en sån igen efter några dagars trist väder och inget riktigt skidsug. Men efter nattens snöfall tog vi ut puddeskidorna för en dag på berget igen, och åh vad roligt det var! För det första var vi ute redan innan elva, bara en sån sak. Vädret nere i dalen såg inte jättekul ut, men när vi kom upp var det inte alls så illa och solen nästan på väg till och med. Vi åkte bort mot puderbowlen Symphony direkt för att testa lyckan där, och vilken lycka sen! Vi började med ett åk ner i bowlen där det fanns en hel massa puder faktiskt, hade glömt hur roligt det är! Det var ju ett tag sen vi åkte, men redan efter de första svängarna kom allt tillbaka och jag log med hela ansiktet!

På vägen upp i liften sen fick vi lite storhetsvansinne när vi såg alla som hikade upp på berget bredvid. Det finns ingen lift dit upp, men sidan som man åker på ser alltid så fin och rolig ut, och när det nu hade snöat så mycket extra lockande. Vägen dit går som ett större-än-tecken, dvs: > från dalen mellan bergen och upp på en kam som man kan åka ut från lite var som helst. Himla svårt att förklara, men på det stora hela betyder det alltså att man får gå en himla bit och sen får man ett fint åk ner (förhoppningsvis). Vi har inte vågat oss upp förut, men nu när det kanske var vår sista puderdag var vi ju tvungna att prova. Så vi slängde upp skidorna på axeln och började gå. Även om det är en bit upp var det inte så farligt som jag trodde, och med några pustpauser på vägen gick det över förväntan faktiskt! Efter att ha skråat längs hela kammen sen och en liten bit hike upp för ännu en topp var vi äntligen framme, och fick ÄNTLIGEN vårt åk. Och vilket åk! Även om det var lite uppkört så gick det inte att sluta le sen! Själva åket varade i kanske 1 min, max, men var värt varenda en av de 45 min vi gick upp. Så himla roligt! Och lätt det bästa åket på hela säsongen här.

Efter det var väl i princip dagen fulländad, men klockan var inte mer än ett så vi fortsatte glatt. Åkte över till Harmony och träffade av en slump C-O, Andy och några till svenskar, som vi åkte med resten av dagen. Det blev mer puder, lite skog, några dropp för vissa och allmänt kul åkning bara, och det mesta i solen faktiskt! Hur underbart som helst. Vid halv fyra var vi rätt möra i hela kroppen så då var det läge att åka hem och laga mat. Viktor var redan hemma så det blev lite utbyte av dagens äventyr över pannkakor och pizza, bra omladdning av alla batterier. Så småning om kom resten av huset hem och under eftermiddagen slappades det en del framför tv/dator/mat bara för att vi inte orkade mer helt enkelt. Till middag lagade vi korv stroganoff och jag och H har sett Hancock nu på kvällen. C-O åkte iväg till andra kompisar och Viktor och Lisa skulle se en film från 1974 som inte lockade särskilt mycket. Men en lugn kväll var nog precis det som orkades med. Nu väntar förhoppningsvis två dagar sol och så en svensk fest på fredag igen!

- Glad och trött Carro.

Våren som kom och gick!

2011-04-05T23:36:00.000-07:00

Tjena! Våren kom och gick och nu känns det lite som att säsongen 10/11 har tagit slut, det har varit vår och sommar i en vecka och att säsongen 11/12 redan har börjat. Det snöar utanför fönstret när man vaknar och fortsätter hela dagen och uppe på berget ligger det puder, blåser och är molnigt. Man blir lite ledsen när det är så pass dåligt väder nu sista veckan faktiskt men vi har gett oss ut på berget i alla fall (någon timme eller så). Igår tog vi en väldigt lång morgon och åt lite pannkakor innan vi till slut begav oss ut i backen (jag, Carro och Viktor) och åkte lite park. Vi passade på att filma lite också, men eftersom vädret var så himla dåligt och dimman låg tät i backen blev det tyvärr inte så mycket att hänga i julgranen. Men det var faktiskt roligt att åka ändå och vi stannade ute till fyra ungefär innan vi begav oss hem igen. Sen flöt väl dagen på i vanlig ordning. Jag och Carro lagade en äcklig rätt med kött och curry och sen tittade vi på en film som gick på TV och allt vad det innebär = reklam 1000000 gånger.

Hej och välkommen till Whistler, här är det alltid skit.
Idag vaknade vi upp till ännu sämre väder och tog en ännu längre morgon innan vi begav oss ut i backen. 13:30 tror jag vi var uppe (rekord, fast tvärtom). Innan dess satt vi mest inne och var deprimerade för att det ska vara så dåligt nu sista veckan. Hoppas verkligen det blir grymt i San Francisco (prick en vecka kvar nu!!!). Carl-Oskar spände på sig puderskidorna och testade snölyckan i Harmony medan jag och Carro tillslut tog några åk i parken (ca 1,5 h). Jag passade på att hoppa lite och en vanlig följd av det har blivit att jag även passar på att ramla lite. Dagens fall utgjordes av: landa baklänges, skidorna löser ut, jag trillar fram medan skidorna flyger upp och hugger mig stenhårt i bröstet. Sen åkte vi hem. Juste, jag kan passa på att tillägga att solen faktiskt tittade fram lite där uppe på toppen. Väl hemma upptäckte jag ett stort sår på bröstet och nu har jag haft ont hela dagen när jag sträcker på mig och sätter mig ner och ja, använder kroppen helt enkelt. Jag och Carro gick sen och handlade lite mat och när vi kom hem igen hade vi fått gäster. Det är nämligen så att Viktors bättre hälft + kompis har anlänt och ska bo med oss sista veckan innan de fortsätter ner och bilar genom USA, så vi har umgåtts nu under kvällen. Himla trevligt! De andra lagade dessutom mat och bjöd på köttfärssås (vad annars bjuder man på när man har finfrämmande?). Nu ska vi släcka för idag och imorgon sak vi åka puder faktiskt. Hur sjukt är inte det såhär den 7e april? Ha det gött!

- Henke

Söndag, igen!

2011-04-03T23:54:00.000-07:00

Veckorna bara swishar förbi, och nu är det söndag igen tänka sig! Vi ställde faktiskt klockan till imorse i tron om att vädret skulle vara fint och vi skulle upp tidigt, men som vanligt med prognoserna hela veckan så hade de tyvärr fel.. Tjock dimma låg runt hela berget, och killarna klagade ikapp om diverse åkommor, så vi hade ingen lust att skynda oss ut direkt utan tog en lugn (och lång) morgon. Till slut, efter flera avsnitt Vänner och That's 70th show som gick på tv och två omgångar frukost, kom vi i alla fall iväg en stund. Vädret blev tyvärr inte mycket bättre men vi bet ihop och tog oss ner åtinstone. Henke var dock ruskigt sliten efter alla kraschar igår, snön var usel efter allt slask/minusgrader om vartannat och humöret var tyvärr verkligen inte på topp, så vi bestämde faktiskt att åka hem igen. Japp, efter ett åk! Men känns det inget roligt att åka alls, vad är det då för mening att bita ihop bara för sakens skull? Så vi sket i det helt enkelt. Väl hemma bytte jag om direkt för att röra på mig lite i alla fall och gick ut och gick i 45 min, lite egentid kan man säga. Det är så skönt att våren kommit hit med nu! Även om det snöar och är mulet om vartannat, så är det ändå många plusgrader här nere i byn, och nästan all snö på gatorna har smält bort. Kanske kan vi hoppas på lite solsken i veckan också, kanske kanske.. Väl hemma sen kollade jag på Gossip girl också, känns som jag behöver bli lite tjejig igen nu lagom tills vi åker hem! Resten av eftermiddagen som fanns kvar spenderades väl som den brukar; Henke fixade med sin edit, jag och C-O kollade på Cupcake wars (varför har vi inte Food network i Sverige?!) och Victor kollade på diverse skidfilmer tror jag. Till slut lev det middag också, korv och stuvade makaroner för en gångs skull! C-O bakade sedan söndagsbrownien godare än vanligt och den åt vi framför The mechanic, kvällens film. Mina dumma ögon är så torra och trötta nu att det verkligen är läggdags! Imorgon börjar sista veckan här i huset..

- Carro.

Slitig (men fin) parkdag.

2011-04-02T23:33:00.000-07:00

Hej bloggen! Vi har blivit dåligt på det här med att gå upp i tid på mornarna men tillslut sitter vi ändå alltid där runt det runda bordet och äter vår gröt. Idag var det Carro som fick röra ihop den så jag kunde ligga och dra mig extra länge i sängen. Ute lyste solen och det såg ut att kunna bli en underbar dag så vi gav oss ut så fort vi kunde för att åka i parken hela dagen. Jag tejpade nämligen fast min kamera på en stav igår för att det skulle bli lättare att filma, så det spenderade vi alltså dagen med. Det gick himla bra för Carro som hoppar på större och större hopp, medan jag bara ramlade hela, hela tiden. Det gick bara inte. Härom dagen gick det himla bra, men idag landade jag på sidan i varje hopp (nästan) vilket har lett till att jag har ont över allt och knappt kan röra mig nu på kvällen (hoppas det blir bättre till imorgon). Vi filmade i alla fall en hel del och vädret kunde inte ha varit bättre. Strålande sol och lagom temperatur hela dagen- det är så himla skönt att våren äntligen är här. Vi var väl ute till tre kan jag tänka mig då vi åkte hem och stekte på lite pasta och pannkakor med sirap (nej, vi åt inte allt tillsammans). Jag har sen spenderat eftermiddagen tillsammans med tigerbalsam och har dessutom rakat mig för andra gången i år. Carro har sovit lite och så har vi dessutom sett lite på TV. Juste, jag har funderat lite på hur jag vill spendera framtiden (vad jag ska plugga) också, men inte riktigt kommit fram till något än.

Vi har sen bjudit på köttfärssås igen och nu har vi precis sett ett avsnitt av Gossip Girl tillsammans. Det är kanske inte min favorit direkt, men jag har haft så himla ont i kroppen så det var skönt att kunna ligga lite i sängen. Prognosen lovar sol till imorgon men det tror jag inte på för än jag ser det, men förhoppningsvis får vi en underbar dag imorgon också (gärna lite förre krascher dock). Hoppas ni alla ni där hemma har det bra!

- Henkepenke

Luuuuuuugn dag.

2011-04-01T23:39:00.000-07:00

Åh, segisdagarna kan inte vara roliga att läsa om. Men men, ni får stå ut tills vårt liv blivit mer hänelserikt!
Som ni kanske gissat så var vi alltså hemma idag med. Jag vaknade med en sån där världens huvudvärk som verkat drabba mig sen vi åkte hit, vilket resulterade i 1 h vila/sova till precis efter frukost. Eller frukost och frukost, fick bara i mig en tugga gröt som Henke så snällt rört ihop, och en halv macka. Dumma huvud! "Som tur var" regnade det hela morgonen och förmiddagen ändå, så när huvudet väl blivit okej igen runt tolv-tiden var det ändå inte särskilt lockande att ge sig ut. Så det fick bli ännu en vilodag alltså! Men ganska mysig ändå.

Lagade pannkakor till oss till lunch #1, och Henke spenderade väl större delen av dagen med att göra en ny edit. Lunch # 2 åt vi lite senare för att inte bli hungriga till middagen, och för att något alls skulle hända under dagen gick vi till Starbucks en kort sväng för fika. Har förresten hittat min favorit där; någon typ av iste på flaska som är hur gott som helst! Så jag tog en sån och H körde på det vanliga, Caramel frappe. Efter det: handla mat och sen hem. Festen som det viskades om under veckan blev inte av av olika anledningar, men jag är inte direkt ledsen eftersom jag inte har någon lust att ligga inne imorgon också! Så vi åt en (seeeeen) fredagsmiddag, köttbullar! Och eftersom det blev så sent var det inte riktigt läge att starta någon film så på kvällskvisten. Däremot hade det redan börjat en Russel Crowe-film på tv, så vi bänkade oss framför den istället! Lagom fredagsmysigt. Och nu taggar alla inför imorgon, man blir ju extra sugen att åka efter två dagar instängd här hemma.

Over and out
- Carro.

Glass och nackspärr.

2011-03-31T23:43:00.000-07:00

Idag vaknade vi av oss själva igen, helt utan larm... klockan 10. Jag kände direkt att jag hade fått grymt ont i nacken = sträckning = ingen skidåkning idag tyvärr. Men det gjorde inte speciellt mycket för utanför fönstret regnade det ändå en del och berget såg inte speciellt lockande ut. Vi tog det istället väldigt lugnt på morgonen och jag stekte pannkakor till mig och C. Man kunde bara köpa ett jättestort paket med pannkaksmix så nu kan vi äta det tills vi tröttnar. Det kommer i och för sig väldigt lägligt eftersom vi båda är rejält trötta på gröten vid det här laget, så vi struntade alltså i den idag. Efter en del innesittande och tigerbalsam på nacken smög sig solen fram och molnen drog sig bort. Helt plötsligt var det riktigt premiumväder utanför fönstret och den enda som tog vara på det var Viktor som var ute och åkte (Carl-Oskar kände sig förkyld). Jag och Carro bestämde oss för att ge oss ut på en promenad och gå in till Village så vi tog på oss solbrillorna och en tjocktröja och gav oss iväg. Och nu kan jag säga på riktigt att: våren är här!! Det var nästan för varmt för tjocktröja och när vi väl var framme i Village var vi tvungna att köpa både kall dricka på Starbucks och världens godaste glass på Cow's. Jag tog en glass med monsterchoklad och någon valnötsgrej och Carro valde en med vaniljglass och jordgubbssorbet- så nu är årets första glass avklarad! Tanken var sen att Carro skulle köpa ett halsband som hon sett förut, men tydligen såg det inte ut som hon hade kommit ihåg det så det blev ingenting med det. Vi gick hem istället!

På hemvägen hade solen gått lite i moln så det var lite kyligare men det gjorde inte speciellt mycket. Dessutom är det nedförsbacke nästan hela vägen hem så de 4,5 kilometrarna på hemvägen kändes väldigt korta. Väl hemma hade jag väldigt ont i nacken och passade på att vila lite innan jag och Carro satte igång med att tillreda dagens köttfärssås. Jag har dessutom passat på att lyssna lite på musik (som jag inte gjort på hur länge som helst) och sen avslutade vi kvällen med en skål popcorn och The fighter som var grymt bra. Vi har köpt ett 15-pack med popcorn så det kommer nog bli en del sånt framöver. Nu ska jag krypa ner i sängen och kurera nacken och förhoppningsvis är den bättre imorgon så vi kan sticka ut i backen. Tydligen ska det bli jättebra väder. Ta hand om er!

- Henke

Onsdag.

2011-03-31T13:40:00.000-07:00

Bättre lite sent än aldrig kanske. I alla fall, igår var en sån dag då prognosen inte visade särskilt kult väder, så vi bestämde att inte ställa någon klocka och bara sova tills vi vaknade helt enkelt. SKÖNT. Blev någon gång runt kl tio och då ställde jag mig och stekte pannkakor dagen till ära! Mumsfrukost. Resten av morgonen fortsatte lugnt och stilla, men så småning om kändes det på tiden att ta sig ut, eftersom jag och Henke varit hemma dagen innan. Vädret var minst sagt inte så roligt, menäh- ibland får man bara stå ut. Så vi åkte upp (jag tog puddeskidorna gud vet varför). Henke var lite sugen på att åka park, och eftersom snön var sämre än sämst (förlåt, det är tråkigt att klaga men den var verkligen det) i pisten så åkte vi park. Och det råkade visst bli så hela dagen! Jag provade nämligen att hoppa lite, och av någon anledning kände jag mig ruskigt modig, så det blev en himla massa hopp! Henke passade på att träna sina 3or och 5or, och hade även han en himla bra dag, så vi peppade varandra helt enkelt och hade så kul att vi inte var hemma förrän efter fyra. Lagom till sista åket blev en av hans landningar inte riktigt perfekt, och skidan löste till och med ut på något märkligt sätt. När vi tittat nämare på den såg man att en grej på skistoppen gått av, så den hängde löst på nåt sätt. Himla tråkigt att den skulle gå sönder såklart på en annars så bra dag! (Och jag tror inte det är någon större fara att åka med den så som tur är!) Tur dock att det var dags att åka hem.

Hemma var det lugnt och stilla, men eftersom klockan var rätt mycket ville jag inte äta så stor lunch ifall middagen skulle dyka upp tätt inpå. Det gjorde den inte, eftersom våra vänner var mystiskt försvunna och inte kom hem förrän efter sju. Det positiva var att middagen var väldigt god, och jag var ju då väldigt hungrig också så det passade ju bra! Till kvällens film åt vi dessutom popcorn (det nya snackset), och sen blev jag helt plötsligt på så himla dåligt humör så då orkade jag inte blogga så det fick bli sova istället.

Minst sagt lugn dag

2011-03-29T23:25:00.000-07:00

Tjena! Idag ställde vi ingen klocka utan tog en välbehövlig och skön sovmorgon istället. Prognosen såg nämligen inte speciellt bra ut, så det kunde ju inte skada. När vi väl gick upp var det molnigt och dimmigt utanför fönstret så vi tog en väldigt lugn förmiddag, jag och Carro. Vi åt vår gröt i långsamt takt (Carro tog dessutom en bit tårta) och sen bänkade vi oss framför Sex and the City (kanske inte världens bästa film enligt mig, men den gick an. Carro verkade nöjd!). Våra rumskamrater gav sig ut en stund däremot och lånade dessutom med sig min GoPro-kamera för att filma lite i parken. Framåt eftermiddagen lagade jag och C vår vanliga lunch- omelett till C och pasta till mig. Igår blev den så stark så jag vaskade hälften, så jag sparade in på chilin idag och då blev det faktiskt himla gott (så gott pasta nu kan bli). Så småningom kom de andra hem och bekräftade att vädret inte direkt hade varit kanon, men de hade fått en del coola filmklipp ändå så det var roligt att se. Jag blev lite taggad på att åka lite i parken igen faktiskt, så tar kanske en sväng dit imorgon. Vi gav oss sen ut på en promenad, för att åtminstone få lite luft, och gick väl halvvägs till Village och tillbaka ungefär.

Vi vill ha sol igen!!!!
Det var vår tur att laga mat idag men först behövde det handlas (men det stod de andra för). Sen bjöd vi på korvstroganoff med ris (faktiskt himla gott. Vi äter en korv med cheddarost och jalapeños, himla kryddig). Sen bjöds det på popcorn och vi bänkade oss alla framför The bucket list som fick bli avslutning på kvällen. Imorgon ser det ut att bli liknande väder, men jag ska nog tvinga upp mig själv på berget ändå. Vi börjar båda längta väldigt mycket till San Francisco nu. Jag tittade lite väder där och imorgon skulle det bli 20° (känns inte helt fel). Dessutom har de 300 soldagar/år, så någon av dem borde vi ju kunna pricka in. Sen är jag nöjd!

- Henke

Ja må jag leva!

2011-03-28T23:24:00.000-07:00

Åh, finaste födelsedagen!
Vaknade av att H stekte pannkakor till oss, som vi sen åt tillsammans i lugn och ro innan de andra vaknade. Fick även lite paket- ett från mami och lilsis som dom smygit med när pappa åkte hit och som H gömt så lurigt hela tiden sen dess, och ett från honom själv. Blev iallafall jätteglad för allt! Pratade även med hela familjen- samtidigt!- på skype en stund, superkul ju så kunde det kännas lite som om jag var hemma i alla fall. Fick även världens finaste film (TACK TACK TACK!) som Mathilde knåpat ihop under hela våren, med typ hela släkten och en massa kompisar som önskade grattis hemifrån! Åh, jag blev så glad, det var den finaste presenten någonsin! Dagen fortsatte sen i lugn takt, vädret var tyvärr inte top noche så vi segade rätt mycket på morgonen och åkte bara ca 2h vid lunchtid innan vi var nöjda igen. Under eftermiddagen dök det upp lite fler paket (ett halsband och en väska), blev superglad! Paket är ju alltid roligt liksom, plus att han varit så finurlig och verkligen köpt så fina saker. Åt lite lunch, sov lite och till kvällen åkte jag och H in till Village för att äta födelsedagsmiddag på mitt favoritsushiställe (det enda sushistället vi ätit på, men då var det megagott så jag ville dit igen helt enkelt!).

Vi fick platser vid "baren" där man kan titta på kockarna som gör sushin också, det är lite kul! Ruskigt gott, himla mysigt och en fin avslutning tycket jag. Väl hemma vid ca niotiden märkte man att det var något fuffens på gång, och ca en timme senare dök grabbarna grus upp från köket och alla tre sjöng och ställde fram en superfin tårta på bordet! Så sen mumsade vi på tårta som avslutning istället, och DET var det bästa. Åh, allt har varit så fint och kul och bra idag, och fastän jag är lite ledsen att inte ha fått fira hemma med familjen så har det nog varit lika bra här idag faktiskt! Tack för allt fint, presenter och tårta, och tack fina Henke som fixat dagen så bra! Nu ska jag somna lycklig.

- Carrobarro, 20 år.

Feeeest och söndagsbrownie.

2011-03-27T21:51:00.000-07:00

Det är kanske tur att vi inte festat så överdrivet mycket under våren här i alla fall, då skulle det nog inte blivit mycket till skidåkning alls med tanke på hur sega vi är dagen efter! Men vi börjar från början.

Igår vaknade vi upp till 4e dagen solsken- i rad! Smått fantastiskt. Dock var varken jag eller Henke jättesugna på att åka så det blev inte så lång dag på berget. Vi åkte på Blackcomb i ca 2h men sen fick det räcka och vi åkte hem igen. Istället gick vi till Starbucks för att fika, vilket alltid är mysigt såklart! Hade tänkt utnyttja deras wifi och kanske fixa någon rolig film, men det knasade (som rätt ofta tyvärr när man längtat efter snabbt internet) så det blev inget med det. Men vi hade det bra ändå såklart! På vägen hem handlade vi lite inför kvällen, dvs öl och juice, och sen gick vi hem för att tagga till. Vi bestämde att alla fick laga sin egen mat dagen till ära, och eftersom vi inte hade ätit någon lunch så gjorde jag och Henke dagens pastaranson till middagen istället. Inte särskilt kulinariskt, men den fyllde sitt syfte kort och gott. Så småning om började vi spela ett öl-spel för att komma i stämning till festen som vi var bjudna på! En av våra vänner i Village hade fyllt år så vi var bjudna dit.

Vi hade himla roligt hemma innan dock men när spelet så smått började spåra ur var det dags att ta bussen in till Village ändå. På vägen mötte vi ett helt gäng andra svenskar så vi började leta efter deras hus allihopa tillsammans. Och det är som tidigare nämnt ett riktigt mission! Vi irrade omkring på den där gatan (ni som följer bloggen vet vilken jag menar) i ca 30 min innan vi till slut hittade rätt, vilken lycka! Kvällen blev väldigt trevlig, många nya människor att träffa och prata med vilket alltid är trevligt. På slutet var jag rätt trött dock men var tvungen att vänta på C-O och Viktor (Henke hade åkt tidigare) så jag inte behövde åka hem själv. Men allt som allt en kul kväll!

Idag vaknade jag överraskande fräsch ändå men vi har alla ändå slappat hemma hela dagen. Som tur var (vilken timing vi har) regnade det större delen av dagen innan solen kom fram, så vi missade ju i alla fall inget på berget. Det var dags för både ben och huvud tror jag, och det har varit ganska kul ändå tycker jag! Lugn och seg morgon, sen gick jag och H för att köpa frukost/lunch (Subway-macka, nom nom), lite tv-slö-tittande under eftermiddagen och solande på balkongen, mathandling och sen en god middag bestående av pasta och korvstroganoff. Nu väntar söndagsbrownie och film, sen är det sovdags. Håller tummarna för sol imorgon, för då fyller jag ju år!

Hopps ni haft en fin helg hemma!
- Carrobarro.

Våren är här (nu i alla fall)

2011-03-25T23:22:00.000-07:00

Solsken idag igen! Va? Är det verkligen sant? Ja, i alla fall under förmiddagen. Sen mulnade det på en del men jag ger ändå dagen klart godkänt. Vi gick i alla fall upp ganska tidigt i vanlig ordning för att bereda gröt och fattiga riddare (till mig) och sen började vi ganska omgående göra oss klara för att sticka upp på berget. Väderprognosen spådde om -1° uppe på berget så idag fick bli första dagen på hela säsongen som jag åkte utan jacka och valde tjocktröja istället. Hoppas det kommer fler liknande dagar för det var himla skönt! Jag och Carro valde att åka runt lite på Whistlerberget idag efter två dagar på Blackcomb och drog iväg bort mot Symphony (nu namedroppar jag en massa, jag vet) där vi inte har varit sen innan det dumpade metervis med snö senast, men det var sig likt i alla fall. Efter några åk där började vi sakta men säkert ta oss tillbaka längs med berget (under flera åk) för att sen slutligen landa hemma i lägenheten igen. Vi lagade till lite lunch (pasta) och vilade en stund innan jag begav mig in ensam till Village för att leta efter gåvor till Carros födelsedag. Trippen gav bra utdelning och när jag kom hem igen satt hela gänget bänkade framför Mamma mia, så jag anslöt mig till dem.

Tyvärr var det vår tur att laga mat igen (dagarna går så fort här borta), så vi bjöd på biffar, ris och tomatsås och jag tror det föll alla i belåtenhet. Det är en väldans skillnad att blogga nu för tiden då man inte varje dag måste skriva "köttfärssås". Ni måste erkänna att vi har blivit duktiga?! I alla fall, resten av kvällen har vi vilat och kollat på Smala Sussie (som är himla bra men som inte alla hade sett tidigare). Den fick i alla fall klart godkänt betyg. Vädret för imorgon ska nog bli ungefär som idag och sen på kvällen vankas det födelsedagsfest hos några av våra vänner. Det ska bli himla skoj, men mer om det imorgon. Over and out!

- Henke

En helt okej dag.

2011-03-24T23:58:00.000-07:00

Som tur var så var inte väderrapporten för idag alldeles sanningsenlig och mina värsta farhågor inträffade däremed inte. Vi vaknade inte upp till snöstorm, dimma, orkanvindar eller dylikt, utan vädret såg faktiskt helt okej ut när vi tittade ut genom fönstret imorse! Efter lite skype-tid med Sverige och en lugn frukost tog vi oss ut, och fortfarande då var det helt okej fint. Dock så snöade det väldigt när vi kom upp, men mycket märkligt så var himlen blå ovanför oss... Så det sörjdes inte nämnvärt, och när vi tagit oss över på Blackcomb hade det till och med slutat! Och resten av dagen blev en blandning av lite moln och lite sol om vartannat, så det kändes himla bra ändå. Vi åkte runt på Blackcomb hela dagen, en hel del åk i parken faktiskt (den lilla dock) där det fanns lite jag vågade hoppa på, sen unnade vi oss en lunch vid två-tiden och efter det orkade vi två timmar till, men då i pisterna. Backarna var ruskigt fina och det var inte mycket folk alls, så bortsett från vädret då så var det kanon (men egentligen vill jag inte klaga på det heller förrän jag sett vad som väntar...). Tillbaka till Whistler igen tog vi Peak 2 peaken, och för första gången var vi helt ensamma i kabinen! Lite tomt faktiskt, lite knäppt och nästan läskigt. Fast jag spelade Froggyjump hela vägen över så det gick bra. Kan ju tillägga att det aldrig hänt förut, och att vi alltid brukar få sällskap av minst en skidskola och minst ett gäng med självutnämnd guide som ska förklara hur hela manicken fungerar. Det är ju trots allt en ganska imponerande linbana det där! Vi var hemma en bit efter fyra, och har därmed slagit rekord tror jag; två dagar i rad som vi åkt mer än fyra timmar, och dessutom hela dagen tills de stänger också! Se vad lite solsken kan göra.

På eftermiddagen slappades det en del, men senare tog jag mig faktiskt ut på en tur för att prova mina skor jag köpte här om dagen! Blev en superkort runda av både promenad och spring, men sen fick jag skavsår tyvärr och sprang hem igen. Till middag blev det en gammal goding- gissa vad? Men faktiskt så var alla glada över det, då vi ju faktiskt ätit annat i över en vecka nu! Och gott var det. Som kvällsfilm såg vi en superhemsk film om bergsklättrare under andra världskriget så nu kommer jag nog somna med en livskris igen (som efter alla hemska filmer vi sett..) och imorgon kommer jag kräva att jag får välja film. Och den kommer handla om något så långt bort från klippiga berg som man kan komma, punkt.

Godnatt på er!
- Carro.

Best day ever?

2011-03-23T22:43:00.000-07:00

Happ, det har fallit på min lott att sammanfatta de senaste dagarna (eller egentligen är det väl bara min tur, men ändå). I alla fall, i förrgår gjorde vi ingenting. Punkt. Vädret sög och vi satt inne hela dagen och häckade istället. Igår däremot stack vi ut och åkte en sväng, men ingen av oss var riktigt taggade så det blev bara (eller bara och bara) 2 timmar på berget ungefär. Mellan klockan 11 och klockan 13! Därefter åkte jag och Carro hem och tog det lugnt en kort stund innan vi bestämde oss för att gå in till Village (längs vår fina promenadväg som vi hittade tidigare) för att shoppa och äta en bit mat. Vädret var väl egentligen ganska fint igår, men halva berget låg inne i ett moln så själva skidåkningen var inte så himla rolig (därav den korta tiden på berget). Nere i byn däremot och på väg in mot Village sken solen större delar av vägen och det var till och med varmt att gå i bara tjocktröja. Våren är på väg med andra ord, and I like it! Väl inne i byn passade Carro på att köpa två par träningsskor (inte bara till sig själv) medan jag passade på att köpa ingenting. Vi letade även efter solglasögon till Carro men kom aldrig riktigt till skott så det blev ingenting med det. Istället styrde vi benen mot KFC och delade på tio kycklingbitar och en mediumpommes. Två av bitarna tog vi dessutom med hem och åt upp senare på kvällen. Vi tog sen bussen hem och mötte upp med resten av crewet som hade kommit in från backen. Tanken var sen att vi skulle gå ut på kvällen så vi började tagga till lite här hemma under middagen (som vi egentligen hoppade över) men sen när klockan blev lite senare försvann taggen och det hela slutade med att vi sket i det istället. Det var här som de två sparade kycklingbitarna kom väl till pass! Jag och Carro tittade sen på ett avsnitt av Prison break innan vi somnade (Carro somnade mitt i avsnittet).

Idag då. Ja, då vaknade vi och gick upp runt 8:40 och till vår stora glädje sken solen och inte ett moln syntes på himlen. Vi rörde därför ihop vår gröt och åt vår frukost relativt snabbt för att kunna ta oss ut så tidigt som möjligt. Viktor och C-O hade nu också gått upp, och den fina dagen till ära bestämde sig C-O för att sträcka ryggen och stanna inne. Grattis till honom! Vi andra begav oss till banken för att betala den sista hyran. Här tar man ut pengar på banken för att sen ge dom till tjejen som sitter på banken så hon kan lägga dom i ett kuvert, skriva en check och sen sätta in samma summa på mottagarens konto. Himla smidigt... eller? Nu är det i alla fall gjort så det enda vi ska göra nu är njuta av livet sista tiden och sen få tillbaka depositionen i slutet (hur bra känns inte det?). I alla fall, skiddagen kan ha varit den bästa på länge (om inte på hela tiden). Jag och Carro åkte över till Blackcomb eftersom det finns fler och roligare pister där, och gud så roligt det var! Solen sken, gogglebrännan bättrades på, det var varmt och vi cruisade runt hela dagen ända fram till liftarna stängde klockan 4. Vi passade även på att köpa varsin pizzabit på en restaurang i backen och satt sen där en stund och lapade sol.

Sen tog vi ett åk genom parken där jag hade tänkt åka lite rails = körde på en box, ramlade, tappade skidan, boxade mina inre organ. Sen orkade jag inte åka något mer så vi åkte ner till liften, åkte upp, åkte över till Whistler och åkte hem istället. Eller nej, vi tog faktiskt ett åk här på hemmaberget först innan klockan slog stängning. Väl hemma igen mötte vi upp med en ledsen Carl-Oskar och jag började genast steka upp lite pasta och två ägg. Sen gick det en bra film på TV (The Bank Job), så den tittade jag på medan Carro såg på How I met your mother. Det var vår tur att laga mat idag, så vi bjöd på pasta carbonara (jag kan inte minnas sist vi åt köttfärssås, bra va?). Kvällen annars har varit lugn och nu sitter vi framför våra datorer (Carro skriver dagbok) och väntar på att gå och lägga oss. Vädret imorgon ska bli dåligt tror jag, så jag kanske drar mig in mot Village och shoppar lite. Vi har ju nämligen en födelsedag som närmar sig med stormsteg! Nu ska vi nog titta på det där av Prison break som vi missade igår. Här är en till bild från dagen!

- Henke

Igårdagen.

2011-03-22T00:08:00.000-07:00

Det blev ingen blogg igår, förlåt. Har ingen annan förklaring än jag var trött. Punkt. Men här kommer det i alla fall (en dag för sent, idag får berättas om imorgon!)

Vi har slutat ställa klocka nu för tiden och litar på våra rumsvänner istället, och att vi vaknar när de stökar runt i köket. Vilket vi gör, varje gång. Så igår blev det uppstigning runt kl nio och när jag drog bort gardinerna strömmade solen in från en klarblå himmel! Hur underbart? Så vi fick i oss frukosten illa kvickt, men sen hade Henke skype-tid och tog en stund till det såklart (I don't blame). Till slut var vi iallafall ute i backen, och trots allt så var klockan inte så farligt mycket! Dessutom var vädret och backarna helt underbara så vi åkte säkert fyra timmar. Blev faktiskt bara park hela dagen, tro det eller ej. Vi började själva och Henke försökte vänja sig vid de mycket större hoppen som de hade byggt upp, och jag- ja, jag stod väl mest för det moraliska stödet. Sen mötte vi upp med rumsvännerna igen, som åkt ut tidigare men som vi alltså kom ikapp (eller de kom faktiskt ikapp oss rättare sagt) efter ett tag. Så då blev vi fyra, och det var kanske roligare för Henke också eftersom de andra hoppar som galningar. Däremot blev jag lite sugen senare så jag fick roa mig bäst jag kunde i small-parken, och hoppade på de avsevärt mindre hoppen… Men, jag hade kul ändå! Och följde alltid med de andra på den nedre delen av parken för att se de hoppa den stora linen. Så småning anslöt sig även en annan svensk och två norrmän, så då blev vår lilla grupp plötsligt stor. Fast vid det laget kände jag och Henke att det roliga var slut för dagen så vi åkte hem och åt lunch istället. Jag måste säga att muslin jag knåpade ihop för någon vecka sen blev himla lyckad! Och omåttligt populär för det är nästan så att den börjar sina..

Under eftermiddagen lyckades jag som vanligt somna en stund, medan de andra såg AFV… Sen var det vår tur tt laga mat: det blev pasta, köttbitar och tomatsås. Gott, och hör och häpna- vi har inte ätit köttfärssås på nästan en vecka!! Helt otroligt. Efter middagen bakades det brownies (browniesöndag ni vet!) och så åt vi den framför Bröllopsfotografen. Gott och helt okej film. Sen var det godnatt i stugan.

Långpromenad i molnskenet

2011-03-19T23:58:00.000-07:00

Vi ställde inget larm idag utan vi bestämde oss för att vakna när vi vaknade helt enkelt. När vi väl hade vaknat märkte vi att vi för en gångs skull hade gjort helt rätt val. Det snöade nämligen massor utanför fönstret och vädret såg allmänt grått och tråkigt ut. Vi bestämde oss därför ganska snabbt för att ta en lugnt morgon/dag och stanna inne istället för att ge oss upp på berget. Det var väldigt längesen vi hade vilodag nu förresten så det kändes ändå välbehövligt. Istället valde vi att ta en lugnt förmiddag framför TVn medan resten av gänget trotsade vädret och gav sig upp på berget (det visade sig sen att det inte hade varit så bra...oväntat?). Jag och Carro lagade sedan en kulinarisk lunch tillsammans (pasta, vitlök och teriyakisås) innan vi bestämde oss för att gå ut och fånga dagen. Vid det här laget hade vädret lugnat sig lite och det var ibland nästan fint på sina ställen, så vi tog en promenad längs den där vägen vi hittade häromdagen och gick hela vägen in till Village. Det var en väldigt fin väg faktiskt längs med sjön, skogen och berget. Väl i Village tog vi en fika på Starbucks och sen tittade vi in i lite affärer (utan att hitta något) innan vi begav oss hemåt igen (också till fots). Allt som allt gick vi hela 9 km, det är inte illa pinkat va?

Väl hemma igen mötte vi upp ett segt gäng som låg i soffan och tittade på TV. Vi valde att göra dem sällskap men tittade inte på någonting speciellt utan väntade mest på att få middagen serverad. Ingen verkade speciellt taggad på någonting men tillslut gav sig Carl-Oskar iväg till affären och kom hem med- hör och häpna: salami, en baguett, brieost och en grillad kyckling! Det blev en riktigt festmåltid må jag säga och gud så gott det var med kyckling (som vi inte ätit sen vi var in Vancouver där i början på januari). Planen var sen att gå ut och festa till det lite, men ingen hade riktigt någon ork så vi satt inne och tittade på Monster-in-law istället och nu står Carro och diskar = jag har varit helt ledig från sysslor idag och det har varit sååå skönt. Livet är allt bra jobbigt ibland annars! Men det är väl egentligen allt vi har gjort idag. Imorgon säger prognosen sol + moln så vi hoppas på det bästa. Jag är i alla fall himla sugen på att åka skidor igen nu när man vilat en dag (konstigt att man aldrig tröttnar).

- Henkilicious

Skägg, brandmän och lite annat.

2011-03-18T23:16:00.000-07:00

Vilken dag! Men vi börjar från början:
Gick upp runt nio och satte igång grötkokeri och frukostätande. Samtidigt började jag och Henke om med hostelbokning, eftersom det vi bokade igår inte gick igenom. Men idag funkade det finfint så nu har vi bokat 6 nätter på ett ställe och 6 nätter på ett annat, kommer bli kanon! Kul med lite variation tänkte vi, när vi ändå ska vara där så länge. Det tråkiga med morgonen var att de öppnade Symphony (den de vi väntat på hela veckan men som varit stängd av någon anledning) rätt tidigt så vi var ändå inte först upp där och missade därmed all pudde. Men ingen idé att sörja det utan jag var nästan glad över att slippa hysterin där som säkert var. Solen började skina ute så så småning om tog vi oss ut och upp ändå, men över på Blackcomb direkt eftersom det kändes länge sen vi var där. Åkte runt där hela dagen i diverse backar, och träffade även två svenskar i liften för första gången! På eftermiddagen blev det riktigt kyligt och blåsigt så då tog vi oss tillbaka och hem.

Jag var superhungrig och trött, så det blev lunchlagning på stört (hade tur dock som fick den lagad åt mig) och vila i soffan. Jag sov även någon timme på eftermiddagen och under tiden kom resten av gänget hem. Innan middagen gjorde Henke något oväntat, och inte alldeles godkänt av resten av huset. Han har under ett längre tag klagat på sin ansiktsbehåring, och idag var det tydligen dags att ta tag i saken- så han rakade av sig allt skägg! Så nu är han slät som en barnrumpa, inte vidare skibummigt om ni frågar mig... Men fint såklart! C-O känner dock inte igen honom längre, men det är nog bara en vanesak.

Efter middagen hände en annan lite konstig sak. Medan vi tittade på en film som gick på tv började det plötsligt ringa ute i korridoren, brandlarmet! Vi fattade ingenting först och jag kikade försiktigt ut för att se vad de andra som här gjorde. Ingen verkade särskilt upprörda dock och det luktade inte rök någonstans heller, men vi tog till vårt förnuft till fånga och gick ut på parkeringen för att se vad som stod på. Det dröjde en liten stund innan brandbilden dök upp, och när den väl gjorde det gick fire fightersarna in i maklig takt, tittade på någon karta över huset, pillade lite med ett proppskåp tror jag och åkte sen därifrån. Ingen fara på taket med andra ord! Så vi kunde lugnt gå in och fortsätta titta på filmen. Kvällens spänning slutar nog där är jag rädd, nu visas Family guy och mina ögon säger att det alldeles strax är läggdags, så god natt och på återseende!

- Carro.

Kör solen, KÖR!

2011-03-18T00:11:00.000-07:00

Det är konstigt hur humöret varierar med vädret. Det kar vi konstaterat idag! Solen har lyst på oss från en nästan klarblå himmel större delen av dagen och vilken fin dag det har varit sen. Det är ju i och för sig inte så att de tidigare dagarna har varit dåliga, men man blir liksom gladare när solen skiner. Vi tog i alla fall en ganska lugn morgon och jag festade till det med müsli och en svindyr yoghurt som jag köpte igår. Men gud så mycket godare än gröt det var (jag åt såklart gröt också). Vi tittade även lite på Euro X-games (vilket skämt) innan vi stack ut i backen med puderskidorna i högsta hugg. Det har varit lite jobbigt de senaste dagarna med att bestämma vilka skidor man ska ta. Ska man ta puderskidorna och hoppas på att de öppnar upp men riskera att vara tvungen att köra pist eller ska man ta de andra och då riskera att missa pudret OM de öppnar? Vi tog i alla fall puderskidorna idag igen och det var inga större problem. Berget var delvis öppet och uppkört, men vi hittade ändå ett par helt okej fina åk. Det är dessutom svårt att vara missnöjd när man ser solen för första gången på två veckor eller vad det nu är. Själva åkandet varade dock inte så länge innan vi bestämde oss för att åka hem igen, laga mat och njuta av solen här nerifrån istället. Sagt och gjort- hemma på nolltid och genast tog pastakokandet och potatisstekandet fart. Vi vilade sen upp oss en stund innan jag och Carro bestämde oss för att ta en promenad, gå och fika och handla mat.

Uppifrån berget kan man se ner över en stor sjö som ligger här bakom Creekside (vi har aldrig varit där) och den bestämde vi oss för att leta upp. Så vi gick en bit och hittade en jättemysig gång/cykelväg längs med sjön som tydligen ledde hela vägen in till Village (4,5 km). Så långt gick vi inte dock, men vi gick en bit och hann se både stora hus, coola träd och en isvak innan vi bestämde oss för att vända och styra kosan mot Starbucks. Klockan hade nu slagit ungefär middagstid så det var väldigt tomt på folk där och jag och Carro kunde vräka oss i några av de få fåtöljer som finns där. Jag smuttade på en Caramel Frappuccino och Carro tog en smoothie med banansmak. Sen satt vi där ganska länge och pratade lite om framtidsplaner och annat jobbigt (det börjar ju bli dags att söka universitet snart- om man nu ska det). Väl hemma igen packade vi upp all mat som vi hade köpt på vägen hem och ställde in i kylskåpet. Det börjar verkligen bli fullt där nu, så vi måste börja äta upp alla rester och annat vi har. Det var C-Os och Viktors tur att laga mat idag och de bjöd på en god kötträtt med pasta och sen var det min tur att ta disken (pust).

Det blev ingen film ikväll utan istället har jag och Carro spenderat kvällen framför datorn, CO framför TVn och Viktor framför datorn. Viktor höll på att planera deras kommande biltripp i USA medan jag och Carro planerade våra storartade äventyr som lurar bakom hörnet. Vi har nämligen tittat massor på olika alternativ på resa till San Francisco i mitten av april och nu har vi äntligen bestämt oss. Valet stod mellan 28 timmar buss (billigt) eller 2 timmar flyg (dyrt)- det blev flyg! Så nu har vi bokat och den 12e april bär det av mot sydligare och förhoppningsvis varmare breddgrader. Där ska vi bo på ett hostel (som vi också har bokat och verkar ha ett bra läge) i 12 nätter innan vi åker tillbaka till Vancouver en snabbis innan vi åker hem till Sverige igen. Det ska bli så himla kul och det känns skönt att allting äntligen är bestämt. Som vi har velat!

- Henke

Igår och idag (obs, långt).

2011-03-16T23:42:00.000-07:00

Förlåt att det dröjt så länge med uppdatering, gårkvällen tog på krafterna så det blev inget då, ni får läsa om allt nu istället!

Igår: Började dagen med att skypa med både vänner och familj. Kul att uppdateras lite om omvärlden, och att se några bekanta ansikten också förstås! Så småning om tog vi oss ut i alla fall, alla fyra tillsammans för en gångs skull. Vädret såg inte särskilt lovande ut men vi bestämde oss för att ge det en chans. Dumt val. Ännu dummare var att vi även provade att inte ta puderskidorna, eftersom vi inte riktigt kände för att leta puddeåk så kunde vill lika gärna ta de vanliga skidorna. Idiotiskt, med tanke på att det låg säkert 15 cm tung snö i backarna, vilket inte var så kul med mina futtiga pistskidor på fötterna. Killarna ville i alla fall kolla in parken, så vi började där. Sådärkul, och C-O hade så ont i fötterna så när vi kom upp igen åkte han hem. Vi andra tre fortsatte dock och bestämde att åka över på Blackcomb för att kolla in parken där, men eftersom peak 2 peaken var i stanby-läge pga blåsten så fick vi åka ner i dalen och ta tre liftar upp igen för att nå det andra berget! Väl där uppe var det kaosvindar och snöstorm (ni hör va, inte så muntert direkt) så det blev bara två åk genom parken innan vi åkte neråt igen. Efter blåst, snöspikar i ansiktet och omöjlig snö att åka på kom vi ner till Village till slut, och skiljdes där från Viktor som skulle till apoteket och inhandla förnödenheter. Vi två resterande åkte upp och äntligen hem igen. Ingen höjdardag då alltså. Hemma gjorde vill lite mat, såg på food network i vanlig ordning- och sov lite, i vanlig ordning. Jag gjorde även müsli! Kändes väldigt hemma, och den blev väldigt bra till och med. SÅ nu har vi något att byta ut gröten med på morgnarna. Strax innan middagsdags fick vi inbjudan att förfesta med våra vänner i Village, vilket vi såklart ville! Så det fick bli en snabbspurt för att inhandla öl innan de stängde. Till middag blev det sen pasta och en god sås med någon slags angus beef i, himla gott, och runt åtta begav vi oss alla i samlad trupp mot bussen och kvällens äventyr. I Village skiljdes vi dock åt för att Jönköpingarna var bjudna på något födelsedagspartaj, och vi skulle vidare med en annan buss enligt de instruktioner vi fick. Vi följde sedan samma instruktioner, gick av där vi skulle, svängde där vi skulle och försökte hitta huset. Vände om, letade vidare, vände igen, letade mer efter "hus nr 8" som vi skulle till, men hittade ingenting. Gick gatan från början till slut, och det var ingen liten gata det!- men utan framgång. Så ledsna i hågen tog vi bussen hem igen, utan fest i bagaget. Hemma pratade vi lite med de vi skulle till på facebook, och de försökte tagga oss att åka in igen och möta upp dom, men vid det laget hade jag blivit sjuk igen och peppen hade avtagit så vi drack te och gick och la oss så småning om.

Idag tog vi lite sovmorgon (jämfört med senaste dagarna dvs) och jag vaknade dessutom med megaont i halsen, så Henke var snäll och lät mig sova vidare ett tag medan han fixade frukost. Vädret såg inte kanon ut så killarna kollade på Superpipe-finalen i X-games innan vi stack ut. Vi var väl uppe runt tolvsnåret, helt okej ändå och faktiskt i perfekt timing för precis då öppnade de upp toppen! Folk var som galna. Dessutom verkade det varit på g ett tag för det var redan mastodontkö till liften, så det var bara för oss att ställa oss sist. Dock så är det väldigt roligt att stå i den kön när de precis öppnar, för man ser hela toppen därifrån, och alla som åker där, så alla som väntar i kön ropar och hejar så himla mycket på de som åker! Dessutom finns det två stycken gigantiska dropp som man ser, och det är alltid poppis när någon åker där, då ropar alla skitmycket och slå stavarna mot varandra. Så tiden går rätt fort med andra ord, och vips var det vi som skulle åka ner... Jag undvek dock droppen och tog mig ner lugnt och försiktigt. Vid det laget var rätt uppkört redan, men det fanns så mycket snö så det var kul ändå! 3 åk där fick det bli, sen begav vi oss bort mot Harmony och hittade två skitroliga skogsåk där med rätt mycket orört ändå. Sen var klockan så pass att de flesta liftarna stängde, så vi tog en sista hike längs med berget (där vi har åkt rätt mycket för er som läser noga) och sen genom skogen hem.

På väg hem handlade vi även lunch, och sen ramlade vi in genom dörren helt slut. 3,5h puder är inte helt tokigt ändå! Efter lite lunch (pasta) somnade jag i soffan och sov ett bra tag, vad de andra gjorde då vet jag inte riktigt. Innan middagen fick vi besök av Andy (en av de som bor i Village och som vi skulle till igår) som skulle köpa C-O's gamla skidor. Så det blev en liten pratstund då förstås innan jag började med maten. Alla var rätt trötta på pasta så det fick bli potatis- kokt! Till det biffar och tomatsås, och sallad! Det här börjar ju ta sig riktigt bra, nu har vi inte ätit köttfärsås på fyra dagar tror jag! Till kvällen var alla däckade i soffan efter dagen så vi har sett Baksmällan nu, och det är nog hög tid att sov faktiskt. Imorgon väntas sol (jippie!) så det blir väl tidigt ut antar jag. So long!

- Carro.

På skidor igen efter en halv evighet!

2011-03-15T00:14:00.000-07:00

Efter ca en halvtimmes snooze orkade vi oss upp, och då var kl inte mer än åtta! Det som förvånade oss var dock att våra vänner inte syntes till, för enligt rykten skulle de ställa sin kl på kvart över sju - senast! Efter ett tag släntrade de dock in, förvånade över att se oss uppe så tidigt! Tidigt tänkte vi, de var ju dom som var sena.. Det visade sig då att de missat att klockan ställdes om igår, och alltså vaknat en timme senare än tänkt, och det blev en himla fart på dom då! Vi å andra sidan, som redan ätit vår gröt, tog det lugnt ett tag till, och var faktiskt inte mer än tio minuter efter dom upp i liften. Och hör och häpna- då var kl 9.15! Se, det blir nog folk av oss också. Det blev faktiskt en himla fin dag på berget. Jag som legat inne i fem dagar var glad att äntligen stå på skidor igen, så trots det omåttligt tråkiga vädret (snö, snö, snö och stormvindar då och då) var humöret på topp. Det alla väntade på var dock att de skulle öppna upp alla toppliftar, så man kom åt den snö som legat orörd nu i flera dagar. Men de förblev stängda och det enda vi hörde var lavinsrpängarna som preppade för kommande dagar. Så vi fick snällt hålla oss till de nedre delarna, men vi led inte nämnvärt för det! Jag och Henke åkte runt själva och letade guldklimpar till ställen. Tyvärr var det mesta uppkört, men vi hade kul ändå. Det blev några svängar i skog och mark runt parkliften, tills vi tröttnade på den långa kön så då började vi röra oss mot andra delen av berget, där man visserligen får hika en bit längs en bergvägg, men sen får man ett desto längre fint åk i både öppen backe och skog! Så det roade vi oss med resten av dagen, och var inte hemma förns efter två, alltså nästan fem timmar var vi ute! Jag ger oss mer än väl godkänt.

Hemma lagade vi lunch och lärde oss nya matlagningsknep framför Food network (min nya favvokanal här, för er som inte märkt). Det visades också ett och annat Family Guy-avsnitt, och ungefär då somnade jag och sov ca 1h. Våra vänner hade åkt in till Village för shopping (nya byxor då C-O spräckt sina i pudret idag, och ny innersko till Viktors pjäxa eftersom han haft så ont på sistone) och vid kl 18 syntes de fortfarande inte till, men vi började med maten ändå. Ris, biffar och tomatsås kokade vi ihop- och använde både ett och två knep vi lärt oss från dagens matlagningsprogram! Sallad fick vi till och med, hör ni det? Vi bättrar oss! Vi började äta själva, men halvvägs igenom kom storshopparna hem igen och visade upp sina fynd, innan de anslöt sig till middagen. Kvällens film blev sedan Inglorious bastards, ingen jättetrevlig film direkt, men rätt bra (gick med på den i utbyte mot att jag ska få välja nästa gång haha, ha så kul med Sex and the city pojkar!). Imorgon har vi kommit överens om en liten sovmorgon då prognosen inte lovar något vidare och därmed är risken att de hinner öppna toppen innan vi kommer upp inte särskilt stor. Så nu ska jag sova gott, och länge, så jag är redo för ännu en rolig dag!

- Carro.

Film, film, film.

2011-03-13T23:31:00.000-07:00

Att vakna av sig själv och inte av larmet kan vara så himla skönt ibland. Imorse steg vi inte upp för än klockan slog 11 och då var vi till och med först upp. De andra grabbarna steg nog inte upp för än en halvtimme senare skulle jag tro. Anledningen till detta var att det skulle snöa 30-35 cm idag och att ingenting på berget (okej lite då) skulle vara öppet. Om vi ska tro våra insider-källor beror det halvstängda berget på att Whistlers datorsystem ligger nere vilket betyder att de inte vet var vindarna har gått vilket i sin tur betyder att de inte har kunnat spränga bort lavinfarlig snö. Men som sagt, det är bara rykten. Det positiva med detta är att den metern med snö som har kommit ligger helt orörd där uppe på berget och väntar på oss. Men hur kul det än är med puder börjar vi ändå längta efter solsken nu. Det har snöat konstant så länge jag kan minnas och det betyder egentligen bara slask här nere i dalen. Som ni förstår har vi inte åkt skidor idag utan vi har istället tittat på The food network och The Terminal. Den senare har såg vi i fel ordning, dvs slutet först och början sen. De visar nämligen samma film om och om igen på filmkanalerna här, så man inte ska missa minsta lilla. Förra helgen visade de Scarface tre kväller i rad till exempel. Tanken var också (precis som de senaste 5-6 dagarna) att jag och Carro skulle tvätta en gång till, men det blev inget med det. Vi tittade på Solsidan istället och juste, The wedding planer också. Man kan nog säga att idag har gått i filmens tecken och att vi mest har latat oss. Carro hade tänkt göra müsli också (vi har redan köpt beståndsdelarna) men det blev inget med det heller. Det enda vi har gjort egentligen är den där lilla trippen till affären där vi köpte lite grönsaker (hör och häpna) och godis.

Nu längtar vi allt efter solsken och dagar då man kan åka skidor i tjocktröja.
En upptäckt vi gjort under dagen är att de har ställt fram klockan en timme här (så egentligen vaknade vi klockan 10). Detta betyder att det numera bara är 8 timmars tidsskillnad till er där hemma i Sverige. Allt kommer ju dock gå tillbaka till det normala när ni ändrar till sommartid om tre veckor eller vad det blir. Jag kan även berätta att vi nu mera äter rejält till lunch istället för bara en bagel (om inte det gått fram tidigare). Jag kokar och steker till exempel pasta med vitlök, chili och teriyakisås varje dag och toppar det med två ägg. Carro håller sig lite mer till nudlar, men ibland äter hon pasta också. De andra pojkarna gör samma sak och det resulterar i mindre måltider vid middagen (som tidigare var det enda målet på dagen). Kvällen har spenderats tillsammans med hela familjen framför Carros dator där vi tittade på State of play (en film till alltså) samtidigt som vi åt en utsökt browniekaka med vispgrädde (som jag handvispade).

Vädret för de kommande dagarna visar SNÖ så det är väl bara att gilla läget, spänna på sig fetingskidorna och ge se ut. Det ska vi göra imorgon i alla fall och då får jag ju testa mina nya stavar också. Ska bli oerhört spännande... not. Så vi ska nog knyta oss nu så vi är redo att spänna låren imorgon. Undrar om de har blivit starkare nu förresten.

Ha det gött!
- Henke

Hemmadag. Punkt.

2011-03-12T23:15:00.000-08:00

Klockan ringde tidigt, ute snöade det för fullt, det skulle bli en awesome dag i backen.. Oh jag stannade inne. Igen. Har suttit hemma i fyra dagar nu, börjar tröttna på den här sega slemförkylningen nu tack! I och för sig verkade det inte vara någon höjdare ute idag då det var väldigt varmt (= klibbig snö) och de öppnade ingenting på toppen alls, så man kom ändå inte åt de bra åken. Och jag led väl inte nämnvärt av att sitta hemma heller, då Henke höll mig sällskap, plus att det är skönt att vara inne i värmen och titta på tv när det spöregnar utanför fönstret. Alltså en helt okej dag! Bortsett från det där sega då. Som ni kanske förstår har det varit väldigt lugnt, massa tv-tittande. Men lite har vi pysslat med ändå, t.ex. börjat kolla upp lite till vårt äventyr som vi tänkte ta innan vi kommer hem igen! Kikade lite på flyg och hostel och google earth, för att känna igen oss lite när vi väl kommer dit.. Skämt åsido, men det känns kul att ha något mer att planera nu när vi är så hemmastadda här!

Utöver det har vi även bakat kakor av kakdegen vi köpte igår. Det blev tyvärr bara 6 st, då degen var så god i sig.. Kakorna blev också supergoda (mycket godare än dom vi köpt färdiga) så det fick bli fika efter lunchen (den riktiga lunch som vi faktiskt brydde oss om att laga! Även om det bara var pasta och ägg..).

Så småning om kom pojkarna hem efter sina äventyr på berget, så då umgicks vi framför tvn, och jag passade på att sova en timme eller så. Jag är ju trots allt sjuk. Och plötsligt var klockan sju och det var dags att laga middag! Dagen till ära, och med kylen bestående av lite nya grejer utöver köttfärsen, kokade jag och Henke ihop en helt ny variant av Carbonara (den bestod av korv istället för bacon)! Och det blev stående ovationer. Så nu har vi kanske nåt att byta av köttfärssåsen med några dagar i veckan, då den faktiskt till och med är billigare..! Fantastiskt. Efter maten var det på tiden att komma ut och röra på oss lite, så vi gick till affären och handlade cola + kakor + sjukdomsmedicin som förhoppningsvis gör mig friskare snabbare, och de två förstnämnda var på rea så vi kunde inte motstå. Nu har vi precis avslutat kvällen film, den tredje i historien om vampyrer och varulvar- Eclipse, och jag tror det var den absolut sämsta. Ingen av oss har gillat någon tror jag, men det blev ändå ett litet projekt eftersom det fanns tre st i en serie att se. Nu är det i alla fall avklarat så nu kanske vi kan se något bra imorgon istället! Då tänkte jag även prova att åka skidor igen, börjar verkligen längta ut nu efter att ha suttit i soffan här så pass länge. Får kanske bli en sovmorgon först så jag orkar med...

Hoppas ni har en trevlig helg hemma!

- Carrobarro.

Vi hann i alla fall med ett åk

2011-03-12T00:31:00.000-08:00

Uppe med tuppen är väl kanske att ta i, men uppe klockan åtta måste väl vara godkänt i alla fall? Vi hade till och med ställt larmet på 07:51 (för att hinna snooza en gång innan klockan slog 08:00). Vi hade ju nämligen bestämt träff med våra svenska vänner uppe på berget redan klockan tio så det var bara att kliva upp och göra i ordning gröten och mina fattiga riddare. Viktor och C-O hade också bestämt träff med ett gäng (fast ett annat) klockan 10 så vi var uppe hela familjen och åt sådär innan solen gått upp (nästan). De andra drog ut redan klockan 9 för att inte komma för sent (tidspessimister eller vad?) medan jag och Carro tog det lugnt hemma tills det var 20 minuter kvar och var sen uppe på berget precis i tid för att möta upp med gänget. Tyvärr var de bra områdena på berget inte öppna, så vi drog ut på ena sidan och hajkade längs en tre decimeter bred stig med ett stup på ena sidan och bergvägg på andra istället. När vi väl sen var uppe bredde puderlandskapet ut sig. Det har nämligen fortsatt snöa och det låg ett antal decimeter orörd snö där uppe. Allt som allt var vi väl ett gäng på åtta skulle jag tro, men redan efter de första 100 metrarna hade vi tappat bort tre av dem, och ett tag senaste var vi bara fyra ensamma själar kvar mitt ute i skogen.

Högst upp var snön himla bra, men ju längre ner vi kom desto mer kramig och isig blev den. Carro (som varit lite krasslig senaste dagarna) tog en chansning och åkte ut idag, men kom på mitt i skogen att det nog inte var en så bra idé. Bättre blev det inte direkt när skidorna släppte och hon störtade in mot ett träd. Som tur var kunde hon avväja katastrofen och flög ut för ett litet gupp bredvid trädet istället. Tyvärr råkade jag sitta och vänta precis nedanför och blev en aning paff när Carro kom flygande och landade sittandes precis bredvid mig. Ännu mer tyvärr blev det dessutom när min stav råkade ligga precis där, och den fick (även fast det var Scotts bästa rör) lite svårt att stå emot och valde istället att gå av på mitten. Så där stod vi, sjuka och stavhandikappade mitt i skogen och visste inte hur långt vi hade kvar ner till liften. Som tur var var de inte så långt, men när vi väl kommit ut valde Carro att åka hem och kurera sig. Efter ett snabbt stavbyte åkte jag ner till liften för att möta upp med våra vänner men de syntes inte till så jag stod och väntade i 5 minuter innan även jag bestämde mig för att åka hem (det visade sig senare att de var inne och drack vatten precis bredvid liften, typiskt). Väl hemma tog vi det lugnt ett tag och tittade lite på Food Network innan vi bestämde oss för att laga egen mat (pasta för mig och nudlar för Carro). Jag passade dessutom på att prata lite med Sverige. Därefter åkte vi in mot Village för att leta nya stavar till mig (kan ju inte åka utan) och hittade ett fint par på samma affär där Carro köpte sina skidor (där säljer de förresten nästa års skidor nu). Jag kunde dessutom behålla handtagen från mina gamla stavar (som är himla sköna) så det var ju ett plus i kanten.

Resten av eftermiddagen spenderades framför TVn där de, av någon anledning, visade alla Halloween-filmerna (grymt dåliga) och vi väntade även på maten som de andra skulle laga ett bra tag. Tillslut serverades i alla fall ett antal goda varma mackor och sen avslutade vi det hela med att titta på New Moon tillsammans. Måste säga att jag inte är ett big fan av dessa filmer eftersom alla är så plågade och verkar ha det så himla jobbigt hela tiden. Nu ska jag i alla fall äntligen gå och sova och imorgon får vi se hur vi gör. Carro kanske stannar inne och kurerar vidare och jag kanske åker ut och provar mina nya stavar. Vi får se vad vädret har att bjuda på helt enkelt.

- Henke

Inte helt okej frisk.

2011-03-10T22:50:00.000-08:00

Vet inte om jag nämnt det, men jag kämpar med en besvärlig förkylning här som blev värre än jag tänkt mig. Blir väl ett uns bättre för var dag, men har ändå känt mig rätt utslagen idag med. Vi gick upp rätt tidigt imorse dock, för att Theo skulle kunna packa ihop sina grejer i lugn och ro och äta en stadig frukost. Halv tio följde vi honom till bussen och vinkade av honom för den här gången. Lite sorgligt var det allt, men det har varit himla roligt att ha honom här! När vi kom tillbaka hem skypade jag med Linnea och Louise hemma, vilket var himla roligt! Har catchat upp med fyra fina vänner nu de senaste tre dagarna, och jag måste säga att prata med tjejer är nog det jag saknar mest här. Så nu har jag iallafall fått prata av mig om sånt som killarna här inte fattar (vilket nog både de och jag är glada för..).

Anyways, resten av dagen gick åt till att göra.. ingenting. Jag har suttit i pyajmas framför datorn och kollat How I met your mother, blandat med matpauser lite då och då, och de andra har mest varit bakis tror jag efter gårdagen röj. Gjorde mig inget att ta det lugnt idag dock, då 1. det är skönt att bara slappa när man är sjuk, och 2. det spöregnade här nere ca hela dagen. Henke däremot var duktig och kollade vädret, så när det började se bättre ut uppe på berget gav han sig ut efter lunch och åkte själv i nästan tre timmar! När han kom hem sov jag gott, men vaknade såklart då (av prat + tv som försökte överrösta varandra tror jag. Okej jag ångrar mig, det jag saknar mest är en säng i ett rum där man kan stänga en dörr för så man får sova ifred). Resten av eftermiddagen blev inget annorlunda, förutom att jag bytte datorn mot Food network där de visade Cupcake wars och Ace och cakes - fantastiska program! Till middag lagade vi köttfärssås igen, nästan så jag saknat det nu efter så länge, och sen blev det film. Ikväll visades Kick-Ass, en helt okej b-film om superhjältar. Typ. Nu är klockan inte ens elva men time to bed! Imorgon väntas nämligen puddeåk hela dagen lång och vi ska vara på toppen kl tio.. Hjälp, wish us luck..

Så här såg det ut förra gången! Förhoppningsvis ger helgen oss 1m snö till.

- Carro.

Sushionsdag

2011-03-10T11:28:00.000-08:00

Eftersom Carro varit sjuk och slarvat lite med bloggen är det upp till mig att styra upp det hela. Därför kommer gårdagens inlägg nu och ikväll kommer antagligen en beskrivning om hur vi har haft det idag. Igår var i alla fall Theos sista hela dag här innan han åker hem till Sverige igen tyvärr. Ännu mer tyvärr var att vädret var riktigt odugligt hela dagen så det blev inga skidor för oss över huvudtaget. Väderprognosen sa 25 cm snö (det är bra) och blåsigt som in i h****** (det är dåligt). Istället satt vi inne och tog det lugnt under förmiddagen och på eftermiddagen gick Theo iväg en sväng till Starbucks för att kontakta Sverige och en timme senare hakade jag och Carro på och tog en fika. Jag lyxade till det med en hallon-och-vit-choklad-scone och en caramel frappuccino och sen satt vi där någon timme och myste i fåtöljerna innan vi gick till affären för att inhandla pasta och annat livsnödvändigt.

Jag spenderade sedan en stund med att räkna ihop kvittona från den senaste tiden (sen den 5 februari till den 9 mars). Det var nämligen dags att göra upp nu innan Theo skulle åka hem. Resultatet blev som följer: Totalt – $642,15, Per pers – $128,43, Per dag/pers - $3,89. Det är väl ganska bra eller? Förra gången kom vi ju fram till att vi gjorde av med ca $4,50/dag/pers så nu har vi alltså sparat in lite. I och för sig köper vi mera egna saker nu för tiden eftersom fördelningen blev aningen ojämn tidigare. Våra rumskamrater åt till exempel tre gånger så mycket havregryn som oss och jag och Carro dricker dessutom inget kaffe längre eftersom vi inte har någon kaffebryggare (nu har vi dessutom te som vi fick från Eric och Charlotte).

Eftersom Theo spenderade sin sista dag här kände vi att ännu en måltid med köttfärs inte riktigt var på sin plats så vi tog oss istället in mot Village för att leta reda på något fint sushiställe. Vi gick först till ett som ligger ganska centralt men där var det 30-40 minuters väntan (det är det överallt här) så vi fortsatte mot utkanterna av byn och hittade ett väldigt mysigt sushihak där vi bara skulle få vänta i 20 minuter. Det var himla fint där med massa bord (obviously) och sen stod kockarna i mitten och rullade sushi efter sushi. Jag kan också berätta att sushi här inte riktigt är som hemma. Man kunde nämligen inte beställa någon mixad talrik. Här får man istället beställa en hel rulle med en viss sort som de sedan skivar upp i ett antal bitar (som är mindre än hemma). Så vi beställde in tre rullar var = 18 bitar och det var precis lagom. Himla gott var det och det och trevligt framför allt. Viktor och C-O var ute och svirade under kvällen men ingen av oss kände att det var speciellt lockande att ligga inne och vara trötta idag (kanske allra minst Theo som ska resa i 24 timmar) så vi åkte hem efter sushin och tittade lite på TV innan vi gick och la oss.

- Henkepenke

Semmeldagen i efterskott.

2011-03-09T23:42:00.000-08:00

Förlåt kära familj och vänner (och ovänner) för att gårdagens post inte kommer förrän nu. Det var nämligen så att efter kvällens film så somnade jag helt utmattad i någon sorts feberfrossa och med ont i hela kroppen, och orkade därför inte skriva ner hur vi haft det under dagen. (Det här skulle dessutom publicerats imorse men har inte blivit av förrän.. nu. Så dagens får ni imorgon!)

Igår alltså. Vi hade bestämt date med våra andra svenska kompisar kl 11, så jag och Henke skyndade oss upp för att möta dom. Theo var fortfarande stel i nacke och kropp efter hans kraschlandning här om dagen, så han stannade inne med Victor, som också var lite sliten. När vi kom upp väntade vi ungefär 20 min men när de aldrig dök upp åkte vi iväg själva (det visade sig att det tydligen var en Champions league-match som de glömt bort så de hade stannat hemma). Men jag och Henke klarade oss bra själva! Vi åkte lite i Symphony där det fortfarande fanns ett uns av puder kvar, och så fanns det lite hopp bland granarna som vi hoppade på innan molnen drog in. Där kan man även åka runt lite i skogen och sen tog vi några åk i parken för att se vad för nytt de hade byggt upp. Det blev dessutom ett åk i lilla parken och jag hoppade alla hopp i medium-linen! Mäkta stolt. Efter tre timmar ungefär var det dock nog, och vädret blev sämre och sämre, så vi åkte hem igen. Under eftermiddagen gjorde vi inte mycket mer än andra dagar, dvs vi chillade, kollade lite på TV, networkade och gick och handlade. Eftersom det var semmeldagen handlade vi också ingredienser till att göra egna semlor! Det blev hamburgerbröd, marsipan, mandelspån och grädde. Vi åt middag när vi kom hem och medan jag diskade började Henke vispa grädde medan Carl-Oskar (med viss instruktion) rörde ihop någon sorts mandelmassa. Och sim salabim så hade vi tio fina semlor klara! Det tog inte länge innan faten var tomma vill jag lova.

Efter den efterrätten orkade vi inget mer än att kolla på film, så vi trängde ihop oss i Theos säng (aka soffan) och såg Twilight. Killarna var mäkta imponerade… Och ja, sen somnade jag som sagt av sjukdomens plågor och vaknade inte förrän tio timmar senare, fortfarande lika dålig. Men den historien får ni imorgon! Nattinatt.

- Carro.

Äntligen solsken

2011-03-07T23:35:00.000-08:00

Gick upp runt 9 idag och kände oss ganska så sega, vilket är så himla konstigt eftersom vi ändå sover 8 timmar per natt eller så, men i alla fall... Carro fixade gröten medan jag satt vid datorn och sen stekte jag till mig ett par fattiga riddare som verkligen är perfekt som frukost. Utanför fönstret sken solen för första gången på ganska länge och allting såg himla härligt ut, så vi stressade upp på berget och stod i backen redan klockan 12. Imponerande va? Kanske inte. Jag ville i alla fall åka över till Blackcomb och bort mot Seventh Heaven (= högt upp) eftersom vi inte hade varit där på länge, men tyvärr låg det moln precis där så vi begav oss mot Symphony istället för att hoppa in i den där granen jag nämnde härom dagen. Jag själv bestämde mig för att ta en titt på hoppet för en gångs skull innan jag hoppade och passade då på att tagga till Theo på att hoppa "lite mer åt höger, landa på pillowen/bebisgranen och sen ner". Det blev ungefär såhär istället: hoppa för kort, landa innan pillowen och gräva ner skidorna i bebisgranen, flyga framåt och göra kullerbytta in i nästa gran och ligga där på huvudet. Men det hela gick bra om man bortser från att Theo är lite stel just nu, men det går nog över. Därefter åkte vi runt lite mållöst på berget något åk innan Theo gav upp och åkte hem medan jag och Carro fortsatte och tog ett åk genom parken (som vi inte åkt i på jättelänge) innan vi också tog oss ner till Creekside.

Ute strålade solen fortfarande så vi mellanlandade egentligen bara här hemma innan vi gick iväg till Starbucks för att äta lunch (eftersom lunchmaten är slut här hemma). En kaffe och en scones fick det bli. På vägen dit träffade vi på Viktor som kom lunkandes alldeles ledsen emot oss. Han hade nämligen ramlat i parken, tappat skidan och knäckt ena bindningen så nu har han gjort av med massor med pengar på en ny = tråkig utgift. Vi valde att spendera våra pengar på roligare saker och åkte därför in till Village efter fikat för att shoppa på oss smått och gått. Det hela resulterade i örhängen och presenter för Carro, en tjocktröja för mig och två tjocktröjor för Theo. Hon i kassan var dessutom svensk så vi fick en liten pratstund med henne också innan det bar av hemåt igen. Väl hemma var det vår tur att laga mat och idag bjöds det på korv stroganoff med ris vilket betyder att vi nu har haft två hela dagar utan att äta köttförs, det ni! Och det är faktiskt en bedrift eftersom den är på extrapris nu och bara kostar $6,5/kg. Kvällen har sedan bestått utav filmtittande i form av Knight and day samt att jag har poserat i min nya tröja, medan Carro har poserat i sitt nya läppglans som hon också köpte idag.

Här är förresten en liten film som jag har klippt ihop. Det är nästan bara (eller bara) klipp från min GoPro-kamera och det är mest puderåkning. Eller äh, varför ska jag berätta det? Titta själva vettja!

- Henke

Racerskidor, stavlösa åk och browniesöndag.

2011-03-06T23:42:00.000-08:00

Imorse hade vi tänkt lyxa till det med en sovmorgon, men pga av våra morgonpigga roomies väcktes vi av kastrullslammer och stekpannefräs långt innan önskat. Så kan det gå. Istället tog vi det lugnt under frukosten och njöt av solen som sken in genom fönstret, men kom ändå ut i rätt skaplig tid! Det som tog lång tid var att ta sig över till andra berget, då vi trotsade peak 2 peaken och åkte ner till Village istället och sen upp därifrån. Tre liftar senare hade vi i ialla fall nått vårt mål- Demo-tältet! Vi tänkte nämligen ta vara på vädret och köra pist idag, och Henke & Theo ville därför prova riktiga pistskidor. Så de försvann in i tältet och kom tillbaka en stund senare med varsitt racerpar i handen!

Och så kastade vi oss ut för backarna. Typ. Fort gick det och kul var det verkligen. Eftersom det är söndag var det rätt mycket folk, men de märkte man mest av i liftköerna, backarna var rätt glesbefolkade ändå. Och himla fina till på köpet! Till eftermiddagen blev det dock lite uppkört, då det snöade ca 10 cm inatt som lätt blev uppåkt förstås. Men vi hade kul ändå och blev rejält trötta i benen till på köpet! Innan hemfärd tog vi svängen ner till Village igen, för att Henke skulle se hur det gick med hans skidor. När vi kom till affären sa de dock att eftersom det är helg har de inte fått något svar från Atomic så de visste inte om de skulle laga eller inte. Så han fick ta med sig skidorna hem och komma tillbaka på mån eller tis. Så sen var det bara för oss att ta gondolen upp igen och så hem. Henke med ett par skidor på sig och ett par på axeln, Theo med två par stavar och jag.. ja, jag sympatiåkte också utan stavar och höll båda i ena handen istället! Hur svårt som helst, jag fattar inte de som åker utan stavar i vanliga fall. Men vi tog oss ner och hem hela och rena i alla fall, det är ju det viktigaste.

Väl hemma lagade vi oss en riktigt lunch av.. pasta. Som stektes och smaksattes förstås, och avnjöt den framför nya avsnittet av Solsidan! Tack gode gud (eller ja, internetköpsidan) för vårt snabba nya internet. Resten av eftermiddagen spenderades med networking, göra filmedit och jag sov lite också. Tanken var först att vi skulle gå ut ikväll, men vi kom aldrig in i någon form av pepp så det rann ut i sanden. Efter middagen (som var någon form av köttbitar i god ostsås till pastan idag!) bakade jag en kaka till gänget istället, som blivit vår nya söndagstradition. Och så har vi roat oss resten av kvällen med att kolla på roliga grejer på Youtube. Välkommen till vårt spännande säsongarliv! Och nu är det sovdags.

Godnatt,
- Carro.

Farväl och grankrasch

2011-03-05T23:42:00.000-08:00

Vi var uppe snabbare än vanligt idag, men inte var vi uppe på berget innan 12 för det inte. Carro fixade gröt och jag stekte på mina fattiga riddare (då får man nämligen i sig två ägg och två mackor på en gång utan att det är speciellt äckligt) och sen bar det av med bussen in mot Village. Planen var nämligen att möta upp med Eric och Charlotte och gå och klaga på mina skidor som ju gick sönder igen igår. Det hela gick ganska bra och jag väntar nu bara på svar från Atomic och deras beslut ifall jag ska få nya skidor eller inte- hoppashoppas! Därefter åkte jag tillbaka hem till Theo (som väntade hemma medan vi var i Village) för att ta på mig pjäxor och andra tillbehör och sen begav vi oss tillsammans upp på berget. Carro stannade kvar i Village för att ta farväl av Eric och Charlotte som tyvärr hade sin sista dag här idag. Hoppas att resan har gått bra! Jag och Theo mötte sedan upp med Carro ovanför parkliften ungefär klockan 12 och sen bar det av iväg bort mot Symphony för att leta puder. Det kom nämligen ganska mycket snö under natten så det såg ganska lovande ut. Tyvärr var det en aning molnigt men snön var det inget fel på och vi fick oss faktiskt ett par riktigt fina åk där på eftermiddagen.

Vi hittade dessutom ett ganska roligt litet hopp/dropp som vi hoppade på två gånger. Det är lite läskigt när man inte vet hur det ser ut bakom hoppet, men vi skickade fram Carro och hon sa att det såg bra ut (om man undvek den lilla granen som stod där någonstans). Så jag körde först och det hela gick ganska bra och var väldigt roligt, och det tror jag Theo tyckte också. Den andra gången (när vi visste hur landningen såg ut) bestämde jag mig för att ta lite mer fart, men det straffade sig en aning. Jag kom ut lite för långt åt vänster, landade och körde rakt in i en gran. Det hela gick dock bra och både jag och skidorna klarade sig utan skador... värre var det nog för granen som var aningen tröttare efter att jag hade varit på besök. Nåväl, detta var i alla fall vårt sista åk och vi begav oss sen hemåt. Jag passade dock på att åka ner till Village igen för att lämna in mina skidor på affären eftersom de ville kolla lite på dem lite mer innan de bestämmer sig för ifall de ska ge mig nya eller inte (vi får se om några dagar). Därefter åkte jag hem med bussen och mötte upp med resten av gänget som också precis hade kommit hem. Vi lagade en lunch/mellanmål bestående av potatis och biff och sen gav jag mig ut för att ta kort på vårt hus (på mammas begäran. Så här är bilden mamma!)

Vi bor på andra våningen i hörnet ovanför (och bakom) taket på ingången.
Under eftermiddag och kvällen har jag redigerat lite film medan vissa har sovit och tittat på TV (Scarface) och sen var det vår tur att laga mat igen och det blev det vanliga. Vi har dessutom precis tittat på The King's Speech (som vann en massa Oscars) och den var faktiskt väldigt bra och nu sitter våra rumskamrater och googlar massa information om kungen i filmen och dessutom om vår egna kung. Imorgon tar vi nog en liten sovmorgon tror jag (vore skönt att sova ut och vila lite nu när livet är som jobbigast) och sen ska jag ge ta mig in till Village igen för att hämta mina skidor...igen. Det är ett himla fram och tillbaka här! Men nu ska vi nog knyta oss tror jag. Tack och godnatt!

- Henke

Fin fredagsmiddag.

2011-03-05T00:02:00.000-08:00

Vaknade med en alldeles förskräcklig huvudvärk igen (det hände några gånger i den förra lägenheten också) och det är så konstigt för det har aldrig hänt hemma. Har knappt haft huvudvärk förut, någonsin.. I alla fall, försökte sova vidare ett tag så att det skulle gå över, men förgäves då köket var i full gång redan och alla lampor på i princip. Men efter ett tag lugnade det sig så jag kunde få lite frukost, samtidigt som Henke skypeade med Sverige och Theo försökte vakna till liv. Till slut tog vi oss ut och såg fram emot en lika rolig dag som igår, så vi åkte över på Blackcomb direkt. Vädret var inte underbart precis, men vi stod ut (och det snöade åtminstone = mer pudde?!). Ingen av oss verkade direkt lika taggade som igår faktiskt, kanske för att det var rätt oslagbart.. Eller vad vet jag, men vi bet ihop och kastade oss ut ändå, på ungefär samma ställe som igår. Hamnade på lite olämpliga platser där det var riktigt klurigt att ta sig ned med träd och branter i vägen, så så mycket åka av blev det inte direkt. Men vi tog oss ner!

Väl uppe i liften igen såg jag att Henkes skida såg konstig ut, och när han undersökte det närmare när vi kom upp så visade det sig att metalldelen på hans skida (den som gick sönder förut om ni minns, och som fick lagas för 15$) hade gått upp igen- och ännu mer den här gången. Det var såklart inte bra alls, så vi bestämde oss att åka så fort som möjligt till affären för att få det lagat, samt att det nog inte hade varit så smart att fortsätta åka när det väl var trasig. Med tanke på att jag började bli rejält hungrig och att Theo redan var slut i benen så var det nog ett bra val. Så vi åkte helt enkelt hem, och ja vi åkte bara ett åk. Eller vi fick ju i och för sig det långa åket ner också, så två totalt då.

Väl hemma tog vi en liten pustpaus och lunch för att hämta lite energi (en paus som råkade vara ungefär två timmar) och under tiden kom de andra hem också. Så småning om var vi ialla fall tvungna att ge oss ut igen, för att försöka fixa skidorna och handla mat. Skidorna blev det ingen större framgång med då det enda de kunde rekommendera var att fixa det igen, så vi får åka in till Village för att försöka reklamera imorgon. Handlingen gick bra, och sen hann vi precis duscha också innan vår lilla lägenhet fick finbesök för första gången (eller ja, besök över huvud taget) av papi och Charlotte. De skulle ju såklart få se hur vi bor innan de åker hem i morgon samt lämnade över lite smått och gott som de inte kunde ta med sig hem (mat) som vi tog emot med öppna armar! Därefter bar det av in mot Village igen för en fin avslutningsmiddag på deras semester här, och trots att det lutade mot Flipside igen, så hamnade vi på Bavaria. Ett fint tyskt ställe med inriktning fondue/raclette. Typ.

Vi åt inget av det utan schnitzel/caribou (tre av oss tog det ena och två det andra) och det var verkligen hur gott som helst! Lite apfelstrudel på det och vår kväll var komplett. Det var nog det finaste- och godaste!- vi ätit på.. ja, ett himla bra tag, så vi var väldigt tacksamma, glada och nöjda för det! Här hemma igen kollade vi nyss på Wedding crashers och nu är det verkligen tid att sova för mina ögon börjar säga ifrån på allvar.. Så godnatt!

- Carro.

Pudde + tvättdags

2011-03-03T23:04:00.000-08:00

Idag väcktes vi av att rumskamraterna skramlade i köket. De var nämligen uppe och lagade frukost före oss för en gångs skull. Tidigare hade de en period då de alltid gick upp tidigt (eller vi gick upp sent, beroende på hur man vill se det) men nu på sista tiden har vi varit upp långt innan dem flera dagar i rad. Vi låg i och för sig inte långt efter utan stod och kokade gröt bara några minuter därpå. Jag har dessutom snålat lite med äggen de senaste dagarna och min dagsranson idag var hela fem ägg (igår var det sex), så jag stekte upp två stycken till mig själv. Prognosen visade pudde och vi begav oss ut runt halv elva och tog oss över till Blackcomb för att leta reda på snön. Tidigare när det varit puder har vi bara åkt här på Whistler mountain, men nu tog vi oss alltså över för att vidga vyerna lite. Det var aningen molnigt och snöade en aning, men ibland tittade solen fram och värmde på ganska fint. Det var dessutom aldrig några problem med vinden (brukar vara det jobbigaste) så vi har haft en riktigt fin dag. Vi åkte mycket i bortre delen av systemet där jag och Carro har våra favoritbackar (det är också där det har brunnit för er som följer bloggen noga) och det var riktigt roligt må jag säga. Snön var lite tyngre än förra gången med det gjorde inte så mycket och vi hittade en del roliga dropp som vi kastade oss ut för.

Omkring lunchtid kilade vi in på resturangen vi åt på häromdagen och lyxade till det med lite pizza och pommes igen. Det är riktigt prisvärt faktiskt och grymt skönt att ladda om batterierna lite. Sen är man ju dessutom varm igen när man kommer ut! Vi tog oss senare bort längs med transportsträckan mot Seventh heaven men vek av an bit innan rakt ner i den grantäta skogen. Granarna måste förresten vara sen Jesus tid eftersom det växer enormt mycket större mängder skägg på dem än på granarna hemma (eller på mig för den delen). Eller måste inte en gran vara gammal för att ha skägg/lav? Det var i alla fall minst lika roligt där men tyvärr slutade det hela i en allt för lång transportväg så det blev bara ett åk där, men man hade i alla fall fin utsikt över Peak to peak-liften därifrån så det var ju ett plus. Sen begav vi oss tillbaka mot de skäggfria och askfyllda granarna igen där vi fick några grymma åk till och Carro vågade sig dessutom på ett dropp (efter 5 minuters övertalning och tvekan). Droppet blev väl i och för sig mer till en hasning ner längs kanten, men det är en bra början i alla fall. Därefter begav vi oss hemåt igen, men inte utan att ta ett skogsåk här på hemmaberget innan. Där var det jag som stod för akrobatiken när jag slammade rakt in i en snövägg och välte åt andra hållet ner för branten ett tiotal meter (jag fick lite ont i fingertoppen på långfingret men det är inget att oroa sig för, om någon nu skulle göra det.

Väl hemma mötte vi upp med resten av gänget och då fanns ingen tid att förlora. In med två pizzaslice i micron bara, och så var mellanmålet klart. Därefter följde en stunds filmtittande och lite sovande innan jag och Carro satte igång med det vi borde gjort för en vecka sen- tvätta! För er som är intresserade har jag påbörjat säkert andra och tredjesorteringen i min smutsklädespåse för att se vilka kläder som är minst smutsiga för att slippa tvätta, men idag var det alltså dags. Det finns nämligen både tvättmaskin och torktumlare här i rummet bredvid, men vi har väl aldrig kommit oss för. $4 kostade det och då fick man 30 minuter tvätt och 30 minuter tork. Jag kan säga att det inte blev speciellt torrt, så nu hänger det kläder över hela lägenheten. Resten av kvällen har bestått av matlagande = pasta och ni vet vad + att Carro kilade iväg till Dusty's för att möta upp med Eric och Charlotte över en drink/öl/vad vet jag medan jag och Theo har tittat på Wipeout Christmas Edition och ätit glass.

- Henke

Orkanvindar = vilodag.

2011-03-02T23:11:00.000-08:00

Väderrapporten igår kväll hade lovat blåst och snö, med ökad (näst intill hemsk) vind på eftermiddagen. Så tanken från början var att ställa klockan tidigt, kolla vädret och se ifall det var värt att åka ut, och isåfall ta vara på förmiddagen om det nu skulle vara bra då. Resultat: vi snoozade alldeles för länge och när vi väl tittade ut var det mest vitt, med små fläckar av orkan. Så vi stannade inne. Pålitliga källor säger dock att det inte alls var så farligt uppe på berget, utan riktigt kul med pudde i backarna och alldeles behaglig temperatur. Att det dock var typ orkanstyrka efter lunch så att de fick stänga alla liftar från mitten och upp gjorde ändå att vårt beslut kändes rätt.

Vi började med att äta en lång frukost, spela lite kort och sova lite till. Henke satt även väldigt intresserad framför Macworlds uppdatering om Apple-eventet som pågick, om den nya iPaden. Sen blev klockan plötsligt tolv och vi hungriga igen, så vi slängde ihop lite lunch (pasta och ägg) för att sen ta tag i dagen. Det blev ett äventyr till Village, eller snarare shopping-expedition då alla tre var himla sugna på att spendera lite pengar! Blåste det gjorde det även här nere i byn, så mycket att Henke vid något tillfälle hade svårt att andas.. Så det var med lite fasa vid föreställde oss hur det var på toppen. Inne i Village strosade vi i affärer, spånade på vad vi kunde tänkas vilja köpa och så blev det en fika på det förstås. Pappa kom och hälsade när vi satt på Starbucks vilket var trevligt, efter att inte ha setts på två dagar! Efter investerade Henke i en pizza och så var det dags att åka hem. Theo spontanköpte lite nya grejer till sina goggles för att pimpa upp dem lite, och jag köpte en grej som får förbli lite hemlig (okej, en present då, men vill inte avslöja vad förstås). Så kontentan av det hela var en trevlig dag med lite nya fynd, och vi kom hem nöjda allihopa.

Under eftermiddagen började Theo mecka med sina goggles (bytte ut bandet och outriggers, dvs två bågar som sitter på båda sidor där bandet sitter fast) och de blev supersnygga! Tänk vad lite piff kan göra en grej som ny. Middagen dröjde tyvärr både länge och väl, så jag passade på att sova, lyssna på musik och titta på dåliga serier på tv medan blodsockret gick upp och ner som en berg-och-dalbana. Henke såg Apples presentation av den nya iPaden som visades tidigare (men nu fanns det en film), och blev himla imponerad verkar det som. Och så till slut fick vi äntligen äta, potatis och biffar blev det. Efter maten såg vi ytterligare lite dåliga program på tv, samt America's funniest home videos (som jag förut hatade) men man kan ju inte låta bli att skratta. Så det blev en kul avslutning på kvällen men nu är jag så trött så att ögonen gör ont, så det är nog sovdags faktiskt. Imorgon väntas pudde, och vi tänkte utforska vad Blackcomb kan erbjuda inom den kategorin!

Hejsvejs,
- Carro.

Igår och idag

2011-03-01T23:58:00.000-08:00

Nu har jag och Carro investerat i internet för en månad för $40 så vi är back on track. Och inte nog med att vi numera kan networka... vi kan göra det överallt i vårt hus och behöver inte längre sitta på pinnpallen i köket. Vi faktiskt till och med surfa var vi vill i hela Whistler (nästan) eftersom det finns massa basstationer överallt. Dessutom går det snabbt! Jag hinner knappt med när jag laddar hemsidor och annat numera. Bra inköp med andra ord!

Igår
Larmet ringde klockan 07:30 (!?) och vi flög upp ur sängen och satte igång med grötkokeriet och en timme senare var vi ute ur huset och på väg till Husky's (som är den enda bensinmacken i Whistler och dessutom ligger ett stenkast från vårt hus) för att möta upp med Eric och Charlotte som hade hyrt en bil. Jag, Carro och Theo klämde ihop oss i baksätet och sen bar det av ner mot Vancouver där vi skulle komma att spendera hela gårdagen. Vägen ner genom bergen var himla fin och vädret var minst sagt varierande. I den ena dalen snöade, i den andra sken solen och i den tredje regnade det. Väl i Vancouver åkte vi först för att lämna in en väska på lagning och sen vidare till ett stort köpcentrum där vi spenderade ett antal timmar (på Apple Store och otaliga smink- och tjejklädaffärer) och hade väldigt trevligt. Själv köpte jag ingenting med Carro köpte några örhängen och lite smink, och Theo spenderade även han en hel förmögenhet på ansiktsklet (tror inte det var till honom dock). Vi styrde sedan kosan downtown, men först tog vi ett matstopp i China Town och hamnade på en väldigt omysigt inredd, men ack trevlig liten kinaresturang. Där sprang det runt massor med korta kineser och serverade den ena rätten efter den andra och allt var verkligen så himla gott. Inte som det konstgjorda kinamaten man får hemma, utan riktig kinamat (tror jag).

Vi begav oss sen in mot centrum (våra hemtrakter från vår tidigare vistelse i Vancouver) och spatserade även runt där ett antal timmar innan vi begav oss mot bilen och hem mot kära gamla Whistler igen. Vi gick faktiskt mest bara runt och tittade på stan och olika affärer, så det är inte så mycket mer att berätta om det. Förutom kanske att det mesta var sig likt och att jag och Carro fortfarande hittade någorlunda bra bland rutnätet av gator. Väl hemma igen mötte vi upp med Viktor och Carl-Oskar som satt och tittade på TV efter en hård dag i backen, och sen var det deras tur att laga mat men vår tur att handla så då gjorde vi det. Det blev en sen middag och så mycket mer hann vi inte med under kvällen utan gick och la oss ganska tidigt helt utmattade efter den tidiga morgonen och dagens äventyr.

Idag däremot, när vi inte hade särskilt bråttom till någonting, snoozade vi både länge och väl innan det var tid att masa sig upp. Jag tror förresten att jag knäckt koden till varför det är stört omöjligt att vakna utvilad här! Det måste nog vara för att rummet är helt bäck mörkt, vilken tid på dygnet det än är, när gardinerna är fördragna och alla lampor släckta. Så antingen får vi sluta dra för gardinerna eller sova med lampa tänd.. Eller alltid vakna trötta helt enkelt. I alla fall, frukosten tog vi oss igenom på knappa två timmar (man kan ju undra vad vi gör egentligen utöver ätandet. Svar: Solsidan!) och sen var det dags att ge sig ut i backen igen. Väderrapporten sa lite si och så, men summan av kardemumman var ändå hyfsat okej faktiskt! Lagom temp för en gångs skull, minimal vind och till och med sol på sina ställen! Så vi var väldigt nöjda. Dessutom hade det snöat ca decimetern inatt som låg i backarna som fluffig bomull, så det var så mjukt och fint att åka. Vi tog oss över till Blackcomb det första vi gjorde och körde där hela dagen. Och vilken dag sen! Så himla fint, och roligt, verkligen. Mjuka backar som vi bara lekte runt i, och hittade dessutom några nya guldkorn som var himla fina. Bl.a. i ett område var det himla kul, och coolt, att åka då skogen på bägge sidor verkar ha brunnit för ett tag sen. Alla träden är förkolnade och döda, och står där som svarta skelett (jämfört med sina skäggiga hundraåriga grannar till granar).

Det enda lilla negativa med dagen var allt folk som dök upp framåt lunchtid, det blev lite trångt då, men annars var det fint som snus. Eftersom det var så pass roligt så bestämde vi, när det vankades lunchtid, att faktiskt ta och fylla på depoerna för att klara en hel dag (till skillnad från andra dagar då vi antingen tryckt i oss en bagel, eller helt enkelt åkt hem när vi blivit hungriga). Så vi tog oss till närmaste lunchställe där vi lyxade till det med varsin pizzaslice och lite pommes, för det ynka priset av ca 50kr! Season passet var nämligen äntligen till vår fördel och gav oss 20 % rabatt, ett riktigt kap med andra ord. När vi var mätta och belåtna kunde vi ge oss ut igen med ny energi, och åkte ytterligare en och en halv timme innan vi var hemma igen. Vilken dag, vilken dag.

Under eftermiddagen blev det diverse powernaps, networkande på vårt nya internet och lite tv-tittande innan det var dags att laga middag. Vi slängde ihop ris och currygryta, inte särskilt smakrik men mättande och helt okej. Nu på kvällen har vi sett film tillsammans, the next three days, som var himla bra och gripande. Och nu är det sovdags. Morgondagens väder verkar bli kaos, men vi får väl se hur det artar sig. Godnatt!

- Henke & Carro

Starbucks och Oscars.

2011-02-27T16:08:00.000-08:00

Det blir så tokigt nu när vi inte har internet, så jag får skriva dagens post lite i förväg här på Starbucks. Vi var ute rätt tidigt idag faktiskt, redan innan elva stod vi på toppen! Det snöade rätt rejält och blåste litegranna också, men överlag gjorde det oss ingenting och det var riktigt kul idag faktiskt! Jönköpingarna var hemma, så det var bara de tre musketörerna ute och svirade, som jag nu kallar oss. Vi åkte runt lite där vi kände för det, kollade in parken som dom gör om var och varannan dag, och letade upp lite nya backar för omväxlings skull. Vi har börjat testa en ny grej också, inspirerat av en av svenskarna vi träffat på här, att alltid vända allting till det positiva, istället för att gnälla på saker. Och vips, så blir allt jättekul! Det gör inget att det snöar, att det är lite kallt, allt skidorna glider dåligt. Allt är bara roligt, friskt, galet osv. Det blir så mycket roligare då!

Vi åkte dock inte så länge idag, utan var hemma runt 12.45 ungefär, eftersom vi tänkt spendera eftermiddagen här på Starbucks. Så här sitter vi nu och har kollat ikapp på omvärlden om vad vi missat, samt druckit varsin kaffe. Oscarsgalan börjar dessutom kl fem på tv, så innan dess tänkte vi handla lite och sen bänka oss allihopa. Tänkte bunkra upp med lite frukt (vitaminer dör vi nog inte av just nu faktiskt. Snarare brist på i så fall..) och kanske en kakmix som vi kan baka ihop! Jag har varit jättetaggad på den där galan hela veckan nu, jag tycker det ska bli superkul att se allt "på riktigt" eller vad man ska säga, så jag hoppas inte jag blir besviken.. Sen att den håller på halva kvällen säkert gör väl inte så mycket då vi faktiskt måste tvätta kväll också. Och jag menar måste.

Vi vet ju inte riktigt hur det kommer bli med bloggandet nu, men Starbucks är det i och för sig inget vidare fel på, så vi får försöka komma hit så ofta vi kan och hålla er uppdaterade! Vi hörs när vi hörs alltså, så oroa dig inte för mycket lilla mami!

- Carrobarro.

Sammanfattning!

2011-02-27T15:58:00.000-08:00

Vårt internet existerar inte längre! Nätverket som vi har snyltat på hittills är numera lösenordsskyddat så vi är helt handikappade hemma nu när vi varken kan kolla vädret, Facebook, Skype eller bloggen såklart. Därför sitter vi nu hela gänget på Starbucks med varsin dator och catchar upp med omvärlden och tar igen de två avsnitten av Solsidan som vi har missat. Jag tänkte dessutom passa på att sammanfatta vad som har hänt de två senaste dagarna och så kommer Carro uppdatera er ännu mer med vad vi har gjort idag. Hur det blir med bloggen i framtiden får vi se. Vi kan ju inte gå och fika varje dag (om ingen donation av fikapengar görs *hinthint*) men vi ska försöka så gott vi kan!

Fredag
Vi hade sen tidigare bestämt att vi skulle åka skidor i skift under fredagen eftersom vi var tvungna att finnas tillgängliga i vår lägenhet mellan 8:30-18:00. Vi hade nämligen tidigare under veckan fått en lapp till vårt rum där de beskrev att de skulle stänga av elen någon gång under dagen och att de ville kunna komma in i vår lägenhet för att kolla någonting med någon vattenmätare och om man inte var hemma skulle man få betala för låssmeden efter att de slagit in vår dörr (hur det fungerade för personer som har jobb vet jag inte, men vi var i alla fall hemma). Vi bestämde att jag, Carro och Theo skulle ta förmiddagsskiftet och Carl-Oskar och Viktor fick ta eftermiddagsskiftet (ute i backen alltså) så vi begav oss iväg relativt tidigt för att hinna utnyttja våra två timmar på berget maximalt. Theo hängde dock inte med utan bestämde sig för att ta en dag på Starbucks för att få lite kontakt med omvärlden. Det här med att utnyttja tiden på berget var kanske lite overkill eftersom det var -26° ute och rent utsagt obehagligt att åka skidor, men vi höll i alla fall igång till klockan ett då vi begav oss hem för att byta av Viktor och Carl-Oskar.

Lite lyxlunch vi slängde ihop. Stekt potatis!

Resten av eftermiddagen spenderade vi alltså väntandes på vårt rum och tittade en del på TV respektive Gossip Girl (för Carros del) tills det att Viktor och C-O kom hem igen. Då passade vi nämligen på att smita ut en stund och gick till Liquor Storen för att bunkra upp lite inför kvällen då det nämligen vankades kalas hemma hos våra svenska kompisar som också bor här i Creekside. Vi hittade någon typ av billig cider (som i och för sig bara smakade konstgjort) som var helt okej under fredagskvällen men gav desto värre resultat sen under lördagen (men mer om det sen). Festen var i alla fall väldigt rolig och innan den kom det hem ett gäng svenskar till oss på en liten fördrink vilket också var himla trevligt. Vi fick dessutom användning för ismaskinen som står ute i korridoren och det piffade till cidern en aning. Det var i alla fall en hel drös med roligt folk på festen och vi stannade väl till två, halv tre någon gång (lite oklart) då vi begav oss hem och stödåt lite mackor innan vi gick och la oss. Juste, jag kan tillägga att han som skulle in i vår lägenhet och fixa någonting aldrig kom... så vi stannade inne helt i onödan. Kändes något ovärt!

Lördag
Jag har ingen aning om när jag vaknade men det var i alla fall på tok för tidigt för att våga gå upp så jag låg kvar i sängen (precis som alla andra) fram till klockan slagit ett. Tanken från början var egentligen att åka in till Village tidigt på förmiddagen eftersom det var gratis att hyra snowboard då, men det blev inget med de. Istället sov vi fram till mitt på dagen och spenderade hela eftermiddagen framför TVn och filmen Goodfellas (det tar seriöst en hel eftermiddag att kolla på film här eftersom det är reklam hela, hela tiden). Filmen var i alla fall väldigt bra och vi hade dessutom köpt hem pizza från pizzerian som ligger i samma byggnad som vårt hus. Tyvärr var den inte så god som jag hade föreställt mig eftersom de ska envisas med att ha massa ekologiska saker på den, men det var i alla fall en helt okej lunch. Framåt middagstid drog jag, Carro och Theo in mot Village för att möta upp med Eric och Charlotte (Eric fyllde nämligen år) men innan vi mötte dom passade vi på att kila in på Le Marketplace för att köpa lite blommor (15 tulipaner blev det). Sen blev det resturangbesök som hette duga och jag beställde in en fiskrätt som var väldigt god. Det var gott som lite omväxling till vår annars aningen enformiga diet och man fick dessutom med massa sallad (som jag heller inte har ätit på länge). Alltså både väldigt trevligt och gott! När vi sen kom hem satt resten av crewet framför TVn och tittade på Grease (de visar faktiskt grymt mycket filmer på TV här. Nu var det i och för sig countdown till Oscarsgalan som är ikväll, men ändå) så vi joinade dom och gick sen bums i säng och somnade faktiskt ganska tidigt för en gångs skull.

Ganska slitna under lördagen med pizza och film.

- Henke

Kallt och soligt, som Nordpolen ungefär.

2011-02-24T23:54:00.000-08:00

Jag trodde att jag ställt larmet igår kväll, men det råkade visst bara ha ställt om tiden- aldrig satt på det. Så vi fick en ofrivillig sovmorgon till halv tio, då jag vaknade av att larmet aldrig ringde.. Skönt var det i alla fall, och eftersom vi somnade relativt tidigt igår kväll var jag nästan (men bara nästan) utvilad när vi vaknade! Förstår inte varför man är så trött hela tiden?! Vi sover ju minst 9h / natt, och när vi inte åker skidor chillar vi ju bara.. Hur mycket energi gör man av på att kolla på film i sängen liksom? Men men, trots det ganska sena morgonen var vi rätt så effektiva och kom ut vid halv tolv-tiden. För att mötas av- KYLA! Herregud, vilket köldhål det har förvandlats till, uppe på berget fick vi bita ihop i -26°. Dessutom blåste det sådan motvind när man åkte nedåt, att hur man än spikade så körde man knappt om skidskolan på vägen ner, och blåsten lade säkert 10 minus till på termometern.. Så vi var rejält väderbitna om kinderna när vi åkt hela vägen till Village kan man säga.

Killarna var på jakt efter en ny park som de inte hade provat än, så dagens mission var alltså att hitta den. Vi tog gondolen upp på Blackcomb, och därefter två liftar och en iskall/blåsig transport ytterligare för att hitta den. Och bara för att bli besvikna. Den himmelska railpark med hur mycket boxar och rails som de föreställt sig visade sig vara en nybörjar park med några hopp utslängda, och en kort bred box. Punkt. Så de var lite lätt besvikna, och vi alla tre rätt rejält djupfrysta, så vi bestämde att det var dags att tina upp oss och tog oss ner till Village igen. Styrde kosan mot Starbucks där det blev kaffe och lite fika och prat för att tina, väldigt trevligt (och gott). Pappa och Charlotte kom förbi lite snabbt och hälsade också, det var lite för kallt för deras smak idag så de hade tagit en vilodag nämligen.

När vi vilat och tinat upp något var klockan hemfärdsdags så vi tog gondolen upp på toppen och bet ihop på hemvägen. Det bra, eller kanske dåliga beroende på hur man ser det, är att när det är som kallast är backarna som finast! Inte alls mycket folk, plus att luften är så torr att det knappt blir isigt, så skidåkningen är det verkligen inget fel på just nu! Synd bara att man knappt kan klara en nedfart utan att ansiktet känns som något stackars fryst torskblock på ICA.. Väl hemma i alla fall lagade jag kulinarisk lunch till oss tre- stek ägg och stekt potatis, som vi kastade i oss hungriga som vi var. Killarna åt dessutom varsit nudelpakt, och sen var det filmtajm! Vi kom nämligen på att man kan ju se film innan middagen, så det inte blir så sent på kvällen. Karate Kid fick det bli, den nya med Jaden Smith och Jackie Chan. Himla bra faktiskt! Och efter hade vi ändå hela eftermiddagen (och nästan hela kvällen..) kvar innan middagen serverades. Det blev nämligen potatis idag och den tar som bekant några timmar att bli klar.. Så vi åt runt halv nio. Tur att vi redan sett film med andra ord, för nu är det snart sovdag! Ska bara ringa hem först eftersom det finns ett födelsedagsbarn där idag, grattis mami!

- Carrobarro.

Svinkall vilodag!

2011-02-23T22:29:00.000-08:00

Någon dag ska jag unna mig en sovmorgon fram till mitt på dagen för jag är alltid så trött på morgnarna. Jag inser att jag kanske inte ska klaga eftersom jag är ledig varje dag och inte har något jobb att vara på klockan 7 varje morgon, men någon dag vore det faktiskt skönt att verkligen sova ut på riktigt. Vi gick i alla fall upp klockan 9 idag (inte så tidigt kanske) och alla kände sig oerhört sega så jag och Theo bestämde oss för att stanna hemma ganska tidigt, medan Carro stack ut en sväng med familjen. Hemma hände det inte speciellt mycket men vi passade på att laga den maten som vi gick miste om igår, så det blev en riktig braklunch för mig och Theo. Köttfärsbiff och stekt potatis (vi gjorde en biff till Carro också). Det var något helt annat än bagel med jordnötssmör kan jag meddela, speciellt för mig som inte ens gillar jordnötssmör. Man tror att det ska smaka jordnötter och massa socker (ungefär som Snickers) men sen smakar det bara jordnöt (och äckligt). Jag är inget big fan! Strax efter maten kom Carro hem efter en oerhört kall dag på berget (-20 tror jag det var) och det verkade som att jag och Theo hade gjort helt rätt i att stanna hemma.

Efter att Carro vilat upp sig lite och vi catchat upp efter att varit ifrån varandra i 2 timmar begav vi oss in mot Village för att gå en liten shoppingrunda och ta en fika. Anledningen till fikat var snarare att snylta på Starbucks internet än själva fikat men något internet blev det minsann inte! Vi gick runt mellan två Starbucks och letade internet men det fanns inte att få tag på någonstans. Fika blev det dock i alla fall och jag lyxade till det med både en caramel macchiato och en stor, stor kaka. Efter fikat gick vi hem till Eric och Charlotte en stund där det bjöds på diverse tilltugg och internet access (för Carro). Någon mer shopping efter det blev det tyvärr inte eftersom att vi alla behövde föra över pengar till kontot (därav internetbehovet) så vi åkte hem igen (passade i och för sig på att handla mat på vägen hem, om det nu räknas som shopping) och satte igång med matlagningen. Idag bjöds det på fläskkotlett tillsammans med kokosmjölkssås och ris minsann. Mycket lyckat! Nu sitter vi här och funderar på vad vi ska göra resten av kvällen och "sova" står nog ganska högt upp på menyn. Förhoppningsvis är det varmare imorgon och då ska jag och Theo ta oss över till Blackcomb och leta reda på en railpark som tydligen ska finnas där men som vi inte har sett än. Det ska bli väldigt spännande!

- Henke

Sol, burgers och pulp fiction.

2011-02-23T00:36:00.000-08:00

Dagen inleddes med diverse samtal och uppdateringar från hemvärlden. Och bortavärlden med för den delen, då det ju faktiskt är en hel del av bekantskapskretsen som inte är hemma längre. Trevligt alltihopa i alla fall, och en bra start på dagen. Vid elva tog vi oss upp i liften, och jag mötte pappa och Charlotte på ett trevligt litet ställe där det var lunchdags för deras del (hurtbullarna var ju ute vid nio..). Killarna åkte till parken och jag & co fortsatte vidare och tog oss så småning om över till Blackcomb. Just ja, glömde ju nämna det vackra vädret! Väderleksrapporten hade sagt lite moln och diverse snö, men när vi väl dragit undan gardinerna bara flödade solljuset in! Så början på dagen var verkligen underbar. Tyvärr var Blackcomb betydligt kallare, så trots de alldeles förträffliga backarna nu för tiden tog vi oss tillbaka rätt kvickt för att inte förfrysa. Avnjöt en kulinarisk lunch i form av den dagliga bageln i liften tillbaka. Torrare än någonsin och mättningsfaktor typ 50%, så frågan är varför vi ens bekymrar oss över att sätta i oss den.. Men men, det dög för stunden i alla fall!

Lägligt nog var Theo och Henke de första synen möttes av tillbaka på Whistler-berget, då hurtbullarna (familjen) var klara att bege sig hem för dagen. Theos ben var också slut så han tog sig hem bäst han kunde, medan jag och Henke följde med ner till Village för att få åka lite mer. Trots en lång dag hade det nämligen blivit rätt mycket lift, så ett långt åk kändes på sin plats. Väl där fick vi dock en glad överraskning i form av after ski på Starbucks innan hemfärd, vilket kändes mer än lägligt då tårna börjat anta formen av något mer djupfryst än vanligt. Och kaffe är ju alltid gott! Så efter det var vi redo för den sista biten hem igen (vilket innebär världens längsta lift, och sen raka vägen ner). Hemma lagades det lunch för fulla muggar av våra rumskamrater, men jag kände mer för powernap. Och pga vår relativt sena hemkomst var det snart dags att kasta sig in i duschen och i alla fall fixa sig lite anständig, då vi var medbjudna på middag ikväll igen! Och eftersom det var game-night gick det inte att boka bord (kanadensare och deras hockey alltså..), så det var bara att infinna sig snarast möjligt.

Kvällen till ära skulle vi äta här i Creekside, men vi hade nog så svårt att hitta till stället över huvud taget. När vi väl kom fram visade det sig vara.. mer som en mysig diner-inhemskt-burger-ställe än restaurangen vi besökte i söndags, men jag tyckte det var himla mysigt ändå! Dessutom satt det vinster och medaljer över hela väggarna som de vunnit i championships för förstklassig grillning osv, så det bådade ju gott. Och maten gjorde nog ingen besviken, hur gott som helst (vilket vi alla tre här instämmer i i vilket fall) och mätt blev man. Så tack än en gång för det! På vägen hem gick vi förbi affären för att köpa glass till kvällens film och sen skyndade vi hem fort som attan innan vi frös fast i gatan. Kvällens film blev till slut Pulp Fiction, så den avnjöt vi till glassen (eller ja, det var väl mest glassen vi avnjöt, filmen var mest grotesk. Men bra!). Tarantino är väl sannerligen en klass för sig, så jag är förvånad att jag faktiskt tyckte den var bra. Men nu är jag så trött att jag snart ramlar av stolen så det är hög tid att sova med andra ord. Hoppas på sol imorgon igen!

- Carrobarro.

Det är mycket reklam på TV här.

2011-02-21T23:24:00.000-08:00

Idag har det inte hänt speciellt mycket kan jag berätta. Vi bestämde oss för att ta en liten sovmorgon och klev därför inte upp för än 9:30. Alla kände sig ganska sega och vädret var inte riktigt som igår så vi kände ingen stress utan tog allt i den takt vi ville. Jag sov dessutom väldigt dåligt under natten och somnade inte för än klockan slagit ca 03:30 (tror jag) så jag kände mig väldigt trött och seg imorse. Det hjälpte inte direkt heller att C-O och Viktor kom in mitt i natten och började laga mat och rosta bröd och eftersom jag och Carro praktiskt taget sover i köket (eller kanske att köket nästan står i vår säng) var det svårt att inte vakna. Jaja, vi begav oss i alla fall ut i backen så småningom och mötte upp med Eric och Charlotte som satt och väntade längst ner vid vår lift. Dagen flöt sen på i lagom tempo och vi åkte runt och lekte i pisterna några timmar (väldigt kul faktiskt) men eftersom molnen inte ville spricka upp och hungern började krypa sig på beslöt vi oss för att åka hem omkring tvåtiden. Det har nämligen varit molnigt, dimmigt och snöigt hela dagen idag, så imorgon finns det kanske lite puder att åka upp, vem vet. Hemma väntade C-O och Viktor, som tog en day off idag, och vi satte genast igång med att koka upp vatten till nudlarna och skiva upp våra kokta ägg. Det känns som att vi äter lite sämre nu för tiden för jag har ägg kvar från tidigare dagar och bagel har jag inte ätit på länge heller känns det som. Vi får nog ta tag i det där med lunch, för annars kommer man nog kollapsa snart (eller i alla fall bli på dåligt humör). Resten av dagen har väl egentligen spenderats framför dator respektive TV (de visar samma på TV som hemma, så det känns precis som vanligt = 2½ men, How I met your mother, friends osv…). Det var dessutom vår tur att laga mat idag eftersom ingen åt middag hemma igår, så då bjöd vi på köttfärsbiffar med klyftpotatis. Eller nej förresten, det bliv ris till… eller nej, det var slut så det blev pasta…. igen, men det var gott det med! Jag har ingen aning om vad för aktiviteter och väder som väntar imorgon, men jag kan tänka mig att vi åker lite skidor (om vädret tillåter) och tar det lugnt… den som lever får se. Jag tänkte i alla fall sova nu!

Jag har ingen bild från idag. Här är en bild på mig efter en hård dag i pudret tidigare förre veckan istället!

- Henke

Fin dag + fin middag

2011-02-21T00:12:00.000-08:00

Ett tappert försök att inte snooza för länge och vara ute i tid för en gångs skull gick.. sådär. Eller helt okej faktiskt, om det inte var för att det var en solig söndagsmorgon så att liftköerna tog ca 20 min extra av vår morgon. Men, vi var uppe ca kl 11 och jag ger det mer än godkänt i alla fall! Mötte upp med pappa och Charlotte direkt då killarna stack till parken. Dags att agera pistvisare med andra ord! "Tyvärr" (eller ja, tyvärr och tyvärr, himla tur egentligen men lätt att bli besviken sen bara) är backarna finare än någonsin och solen sken från en klarblå himmel så den var verkligen en premiumdag för att vara första dagen på berget. Så egentligen spelade det inte så stor roll vart man åkte, det var fint överallt. Men det blev några åk längs med parken, över till Harmony för att se lite utsikt och så tillbaka igen. Efter ca 2h var det kaffepaus så då skiljdes vi åt och jag mötte upp Henke och Theo istället för att njuta lite ytterligare av det fina vädret innan det var dags att åka hem igen. Fyra timmar var vi ute ändå, inte illa!

Hemma blev det nudlar som vanligt, och så småning om även NBA All Star-match på tv som killarna satt som klistrade framför. Vid halv sju var det dock dags att resa på sig och vi tog bussen in till Village, eftersom vi var bjudna med på middag kvällen till ära! Mongolian Grill hade väntelista på 40 min så det fick bli ett improviserat val, vilket råkade bli en himla mysig restaurang alldeles nära deras hotell, som hade det mesta i grillväg (dvs kött, fisk och kyckling) och även en hel del pasta. Vi alla delade på lite chicken wings till förrätt, och sedan tog jag en grillad fisk med världsagod sallad och allt var det godaste någonsin! Har som ni kanske märkt inte ätit annat än ko på hela resan så allt smakade väldigt, väldigt bra. Vi fick dessutom ett himla mysigt soffhörn och en gigantisk kaffe på maten så jag måste säga att det var en superlyckad kväll och vi alla tre tackar så jättemycket!

Väl hemma igen (efter att ha väntat på bussen i kylan en halv evighet) blev det lite godis framför S.W.A.T - Firefight, och killarna ooade över alla vapen som jag skulle gjort över kläderna i Sex and the City. Typ. Generalisering, much? Våra rumskamrater är ute och svirar kväll men för oss är det nog läggdags nu (vi får hoppas att de smyger väldigt väldigt tyst i köket när de kommer hem bara..). Imorgon kanske vi tar en liten sovmorgon men annars är vi alla tre tagande till tänderna på skidåkningen nu faktiskt, man vill ju inte ligga hemma och slöa när backarna är så här fina! Det gäller att passa på, vem vet hur länge det förblir..

- Carro.

Solsken, railjam, slam dunk och puderedit!

2011-02-19T23:29:00.000-08:00

Seg morgon (as usual) och var inte uppe i backen för än klockan hade slagit 12:30. Anledningen till detta var helt enkelt att vi hade svårt att kliva upp imorse och att vi (när vi väl gått upp) tittade på lite YouTube-klipp, och då springer ju tiden lätt iväg. Utanför fönstret strålade i alla fall solen och det var faktiskt längesen vi hade en så här fin dag = inte ett moln på himlen. Tyvärr valde Theo att stanna hemma idag eftersom han kände sig lite krasslig, men jag och Carro stack ut i alla fall! Väl uppe på berget blev vi överraskade av att samtliga liftar hade öppet, vilket är första gången sen vi kom hit för sex veckor sedan. Anledning var nog dels det fina vädret med minimal vind, men också att det är lördag idag vilket betyder obehagligt mycket folk uppe på berget som måste tas om hand. Trots folkmängden hittade jag och Carro några bekanta på berget. Nämligen psykotanten och hennes man som vi bodde hos en natt innan vi flyttade in här på Creek Logde, remember? Vi slapp med nöd och näppe åka i samma lift som dom, vilket var himla tur eftersom jag inte tror att jag hade kunnat hantera den situationen, men jag lyckades i alla fall smygfota dom hehe. Jag och Carro tog oss sen runt över större delen av berget och fick faktiskt några riktigt fina åk eftersom underlaget är helt underbart nu efter två meter nysnö. Tyvärr slog kylan till och mina tår började så småningom säga ifrån så vi drog oss hemåt omkring tretiden och gjorde Theo sällskap. Vi avnjöt dessutom en lunch bestående av nudlar (har jag sagt att vi lyxar till det med det nu för tiden?) och en macka med ägg.

Utanför fönstret
Under eftermiddagen passade jag på att sova lite och sen var det min tur att betala maten igen (det blir egentligen inte så ofta då det här var andra gången på två veckor). Som tur var skulle det handlas ganska mycket idag så jag fick betala ganska mycket vilket innebär att jag har större sannolikhet att få tillbaka pengar snarare än att betala mera när vi ska göra upp i slutet av månaden. Omkring klockan sex begav vi oss in mot Village för att kolla på Railjam, men vi blev inte så långvariga eftersom det var så himla kallt om tårna. Men nu vet jag i alla fall vart min favoritrail har tagit vägen (har saknat den i parken några dagar nu). När våra tår var förfrusna gick jag och Theo (tillsammans med våra nyfunna vänner vi träffade i backen häromdagen) till en bar och tittade på Sprite Slam Dunk Contest och hade faktiskt väldigt trevligt. För er som inte vet det så är det NBA All Star helg den här helgen och då ingår tävlingen om vem som gör snyggast slam dunk. Imorgon går själva All Star matchen av stapeln. Medan jag och Theo satt där passade Carro på att möta upp sin pappa och hans sambo som kom hit idag och ska stanna i två veckor framåt. Jag tror verkligen att de har valt en bra tid att komma hit nu när snön är perfekt, det vankas sol i flera dagar och det dessutom är en del events den kommande veckan.

Det är lite uppkört...
Efter barbesöket mötte vi upp Carro som glatt visade upp sina goodiebags från Sverige med allt möjligt gott och roligt, så som tidningar, godis, C-vitamin, te, you name it! Tackar ödmjukast för det! Sen bar det av hemåt där det (till vår stora glädje) lagades mat för fullt, så vi har nyligen avnjutit dagens spaghetti och köttfärsås och nu tittas det lite på TV för första gången sen vi kom hit faktiskt. Jag tror vi hade 80 kanaler eller något i den stilen, så det är mycket möjligt att det blir en del TV framöver. Apropå TV kan ni nu titta och njuta av vår nya puderedit som Carro har redigerat ihop helt själv! Det är lite blandade klipp från hur vi har haft det bland all snö de senaste dagarna. Jag tror vi har försökt lägga upp den på YouTube 5-6 gånger nu med vårt kassa internet och äntligen har den kommit upp, så hoppas ni gillar den!

- Henke

Hemmadag

2011-02-18T23:56:00.000-08:00

Trots solig morgon var alla rätt så sega imorse. Vi hann både äta frukost och titta på Solsidan tillsammans innan dagens trupp var redo att ge sig ut. Jag och Theo stannade dock hemma; Theo för att han var sjuk och jag för att.. vet inte riktigt. Jag menar, solen sken från en blå himmel och det har snöat 2 m den senaste veckan, så egentligen var det kanske bara konstigt. Men iblands känns det som man behöver en liten paus från skidåkningen för att det ska bli jippi-kul igen, och nu har jag haft några neråt-dagar så imorgon är allt förhoppningsvis som vanligt igen! Solen ska dessutom lysa hela dagen då med, så det blir nog inga problem med glada miner då inte.

Medan killarna var borta och tog sig an det sista pudret som inte är uppåkt än, slappade vi hemma väldigt länge innan solen lockade mig för mycket och jag gick ut för att gå lite. Tog en väg mot Village för att utforska, som leddes in bland husområden och mindre vägar, över en bro och längs en liten gångväg med skog på båda sidor innan jag vände om igen och gick hemåt. Och allt detta i strålande sol och alldeles med mig själv. Väldigt fridfullt och fint faktiskt, och jag blev bara glatt förvånad när jag kom tillbaka och såg att jag hade promenerat i nästan en timme! Så då fick jag faktiskt välförtjänt äta lunch framför lite Gossip Girl. Hann börja redigera lite film också innan Henke kom hem, alldeles snöig i hela ansiktet och slutkörd stackarn! Hade tydligen inte varit någon vilodag på toppen inte.. Men kul verkade de ha haft i alla fall, och det är ju det viktigaste. Eftermiddagen fördrevs mestadels med att fortsätta på filmen, och efter en liten powernap på det var det dags för matlagning. Köttfärssåsen verkar ha gjort sitt nu för för första gången var ingen sugen på det! Men så fick det bli ändå, eftersom köttfärspaketet redan var öppet och vi kan ju inte slänga mat (gud förbjude). Maten smakade trots allt gott ändå, så den får nog hänga med ett tag till.. Under kvällen har min film blivit klar, en liten edit från våra pudde-dagar, men tyvärr vill den inte laddas upp så det får bli morgondagens överraskning istället! Henke och Theo har även lyxat till det med att bada hot tub, och vi har precis avslutat en cowboyfilm nu, så nu är det läggdags. I morgon och fem dagar framöver väntar vi sol så nu ska jag banne mig vakna upp skidsugen i morgon bitti!

- Carrobarro.

Kort skiddag, längre fika

2011-02-17T23:16:00.000-08:00

Snön bara fortsätter att komma! Det har kommit två meter snö nu de senaste sju dagarna och tydligen har rekordet för totalmängden snö på en säsong redan slagits. Tyvärr blev det inte så mycket puderåkning för vår del idag eftersom jag bara hade en puderskida. Vad som hände med den andra vet jag faktiskt inte, men igår när jag kom hem märkte jag att metallförstärkningen i tailen var helt uppvikt och trasig så jag lämnade in den på verkstan för att få det fixat. Tyvärr skulle det ta 24 timmar för limmet att verkligen fästa, så det blev inga fetingskidor för min del idag. Detta gjorde dock inte så mycket eftersom både Theo och Carro verkade rätt slitna efter att ha åkt skidor många fler dagar i sträck än vad jag har (mesar) så vi tog de vanliga skidorna och gav oss upp på berget istället. Efter ett åk gav Carro upp och åkte hem (ska jag vara rättvis var det ett ganska långt åk) och lämnade mig och Theo ensamma på berget. Detta var ett ypperligt tillfälle för oss att testa våra nya kameror i parken så vi tog oss två åk där innan vi kylan började krypa sig in under handskarna och fick oss att längta hem. Så vi åkte hem vi också! Det var ändå inte så roligt i parken eftersom det har kommit så mycket snö och ingenting egentligen var uppbyggt, så det gjorde inte så mycket.

I och med den tidiga hemkomsten fanns det ju massor med tid att döda, så vad gjorde vi då? Jo, vi gick och satte och på Starbucks och tog en fika (jag har ju presentkort nu och kan fika med gott samvete). Vi satt där ett bra tag och snyltade på både socker och internet (Carro tittade på Stylisterna medan jag och Theo såg på Solsidan). På hemvägen passade vi på att köpa lite godis och bröd och jag passade även på att hämta ut min skida (som ny). Fick betala $15 dock vilket kändes lite surt eftersom jag precis hade köpt skidan hos dem. Menmen, jag är inte den som är bitter! Under resterande eftermiddag hann vi även med powernap, datorspel och jag passade dessutom på att titta lite på videoklippen från dagen. Jag är himla nöjd med kameran faktiskt, och det verkar Theo också vara.

Såhär på kvällskvisten har vi precis tittat på en film (The Sunset Limited) som faktiskt var himla bra trots att hela filmen är en enda lång dialog mellan två snubbar som sitter i ett unket rum i New Yorks ghetto. Vi har dessutom ätit köttfärssås igen och nu laddar vi om inför morgondagen. De andra verkar inte jättesugna på att åka utan vill nog hellre vila en dag, men jag känner mig taggad i alla fall.

- Henke

Puddeonsdag

2011-02-16T23:44:00.000-08:00

Trots ganska tidigt i säng igår ändå var det himla jobbigt att gå upp morse. Men eftersom det var Henkes första skiddag på ett tag var han himla taggad och vi tog oss väl ut till elva eller så, helt okej. Rumskamraterna skulle dock vila benen lite så vi åkte upp ensamma. Precis som det blev för mig och Theo igår öppnade toppliftarna precis när vi åkt upp med sista liften, så det var bara till att tränga ihop sig med alla andra på berget för att ta sig upp till toppen och få tillgång till den nya snön (säkert 40 cm till föll inatt!) som legat orörd dittills. Tyvärr började snön vräka ner medan vi stod i kön, och när vi väl kommit upp hade sikten minimerats till ungefär noll, så vi bestämde att inte försöka oss på gryta som ligger på andra sidan toppen, dvs offpist men ändå väldigt nära backen. Där skulle snön garanterat vara orörd, men eftersom vi inte såg någonting skulle vi få pulsa en stund i blindo för att hitta tillbaka till den transport som tar en tillbaka till liften, och det var inte riktigt värt det just idag. Så vi åkte ner i den pist som finns från toppen, vilken till vår glädje idag var opistad och alltså rejält full med snö! Tjiho. Men det var heller inte riktigt värt att åka upp med samma lift igen, så för att ta oss ner igen var vi tvungna att ta lite skogssvängar och liknande. De var dock rätt uppkörda vid det laget, och inte särskilt kul. Det roliga kom sen, när vi kom fram till vår favoritskog, som alltid är orörd! (Pga att det är på andra sidan boundary-gränsen kanske..) så vi surfade ner i perfekt snö ner i skogen. Idag valde vi dock inte att åka tillbaka mot backen direkt, utan fortsätta längre ner i skogen för att se vart man hamnade någonstans. Kul, till en början när snön fortfarande var bra och vi fortfarande var på äventyrshumör vill säga. Längre ner när det mesta- till vår förvåning!- var uppkört och vi inte sett skymten av någon utväg ens efter 20 min, var det inte lika kul längre. Men vi kämpade på, och den största förvåningen av allt var nog att vi faktiskt träffade på folk där ute! Tänk er en helt öde skog, med små raviner där forsen rinner, träd som man aldrig tror ska ta slut- och så vips kör det förbi två killar på stigen! Lite knäppt. Idag var dock det knäppaste av allt att när vi till slut stannat för att vila, efter att ha behövt gå uppåt till slut, så kom det två killar efter oss som inte heller verkade ha någon aning om vart de var eller var på väg, så de började prata med oss och hade tydligen följt efter oss för att hitta ut. Och så visade sig att de var svenskar! Så nu har vi fått våra första svenska kompisar, helt random ute i skogen. Så vi åkte ner tillsammans med dom och hittade ut till slut. Slutet gott, allting gott! Åkte även ett åk till med dom sen, men vädret var tyvärr inget att hurra för så det blev hemfärd efter det. Två åk på hela dagen, heja oss! Ska dock tilläggas att vi ändå var ute i tre timmar, så det var ju ändå bra åkt tycker jag.. Kul i alla fall!

Eftermiddagen har varit himla seg, med diverse duschar, networking, killarna gameade en del och till slut blev det middag. Nu på kvällen har vi hämtat inspiration från Snowroller och skrattat gott åt outfits och minimala skidor. Imorgon vankas kanske kanske en liten vilodag för benen för min skull, så killarna kanske passar på att köra lite park. På fredag däremot väntas en storslagen dag, så det skulle vara tiptop om benen kunde vara.. tiptop då!

Ciao for now,
- Carrobarro.

Candinavian after ski

2011-02-15T22:50:00.000-08:00

Vaknade med världens huvudvärk imorse och hade beslutsångest för om jag skulle spänna på mig skidorna eller om jag skulle ligga inne för tredje dagen i rad... det hela slutade med att jag låg inne tyvärr och den tiden som jag var ensam spenderade jag med att sova, diska, duscha, och sitta vid datorn (försökte skriva en låt i Garage Band på Carros mac). Medan jag låg inne och tyckte synd om mig själv var Carro och Theo ute och pumpade i det 55 cm tjocka lagret med puder som kommit de senaste 24 timmarna. Vad som gjorde saken ännu värre var att Theo fick chansen att testa den nya kameran innan mig. Jag filmade i och för sig ett litet klipp här hemma jag med, när jag duschade nämligen (hade badbyxor på mig dock så oroa er inte). Till kameran ingår nämligen ett skal som man sätter på som gör den vattentät ner till 60 m, vilket kommer komma väldigt väl till pass när jag ska fridyka i marianergraven nästa sommar. När Theo och Carro sen kom hem runt klockan två kunde jag se hur fina åk de hade haft under dagen och blev minst sagt avundsjuk. Tydligen var de först upp med någon lift till en bra pudergryta och fick några riktigt fina åk på helt orörd snö (vilket är sällsynt eftersom alla är som tokiga här och hetsar ihjäl sig för att åka upp all snö som finns). Vi åt sen en gemensam lunch bestående av nudlar + bagel med ägg och begav oss sen in till Village för att gå på den skandinaviska after ski:n (blev väl mer som fest mitt på dagen för mig, men ändå). Vi var där relativt tidigt så det var lite segt i början men det kom igång efter ett tag och blev faktiskt riktigt roligt på slutet. Vi var där mellan ca 15:30-19:30, så det var väl ganska bra jobbat för en after ski ändå? När vi gick därifrån sen var Carro på shoppinghumör så vi kilade in på Billabong som låg precis rakt över gatan där hon köpte tre jättefina plagg som nog kommer bli kanon i sommar. Synd att det är vinter nu då!

Under kvällen sen har brandkåren varit på besök (inte hos oss dock, utan i lägenheten under) men det verkade inte ha varit något allvarligt. Brandbilarna är förresten mycket coolare här med massa krom överallt och dom slösar inte direkt på sirenerna heller. Sen fick vi laga mat idag igen eftersom Viktor och C-O var kvar i Village en stund, så nu slipper vi laga mat på två dagar. Tjihoo. Spaghetti och köttfärssås blev det i alla fall. Vi har dessutom hunnit handla mat och kollat lite på How I met your mother. Jag har dessutom lekt lite på min GoPro och Carro har tittat på Gossip Girl. Här kommer två lite trötta bilder från kvällen!

Imorgon ska jag banne mig åka skidor, så det så!

- Henke

All hearts day!

2011-02-14T22:47:00.000-08:00

Den tidiga morgonen blev inte så värst tidig ändå, då alla verkade haft svårt att sova igår så det blev en del snoozande.. Men vid nio var vi uppe i alla fall, och redan kvart över tio satt jag och Theo i liften upp. Henke lämnade vi hemma med hans sjukdom så att han skulle få vila upp sig i lugn och ro. Tyvärr hade vi en helvetesdag uppe på berget (ursäkta språket). Snön som föll konstant och vertikalt blåste oss i ansiktet med en hastighet på ca 50 km/h. Minst. Det gjorde vår puddeupplevelse mycket mindre behaglig tyvärr, och liftfärdena upp var knappt värt besväret utifrån vad man fick på vägen ner. Så vi gav upp rätt fort och åkte hem igen. Eller nej, först gick vi till Starbucks och mötte upp Henke som satt där och vilade upp sig/networkade och såg nöjd ut när vi kom in där som två dränkta hundar. Men egentligen var vi inte bittra heller, varje dag kan ju inte vara top noche liksom! Så vi gick glatt hem och åt nudlar och rostad bagel, det är den bästa stunden på dagen det. Så småning om kom Henke hem från sin fika/rest/networking också, med en jättefin bukett rosor till mig! Så himla glad blev jag. Så de står nu och pryder vår byrå bredvid sängen, hur fint som helst. Till mitt försvar hade jag smugit åt honom en present i morse också innan vi åkte ut, ett presentkort på Starbucks så han kan fika hur mycket han vill nu! Fin Valentines Day alltså.

Under eftermiddagen åkte de tre musketörerna (vi alltså) in till Village ännu en gång, för att göra lite investeringar. Killarna fick snabbt tag i sina Go Pro-kameror och sken som solar resten av dagen. Jag däremot som skulle shoppa, fick åka hem tomhänt pga min kroniska beslutsångest. Bättre lycka någon annan dag kanske, då det inte spöregnar eller ligger 10 dm slask på gatan (då det mesta jag sett hör till sommarkategorin..). Under eftermiddagen lekte pojkarna med sina nya leksaker ett tag innan vi började med middagen. Fick bli potatis till köttfärssåsen idag som omväxling, och stekt zucchini på sidan om. Väldigt smarrigt blev det faktiskt! Under kvällen har jag bara legat och vilat pga väldigt ont huvud medan killar klippt ihop en fin första film som vi kan passa på att visa här! Nu ska jag banne mig sova, fastän klockan bara visar tio än. Imorgon rycktas det om megatidig morgon, plus after ski så då gäller det att huvudet är på topp. Au revoir

- Carro.

Lack of internet

2011-02-13T23:08:00.000-08:00

Hej bloggen! Vaknade av oss själva idag faktiskt utan larm eller någonting. Bestämde oss nämligen för att ta det lugnt idag eftersom gårdagen tog musten ur oss rent ut sagt. Jag har nog aldrig känt mig så trött i benen i hela mitt liv faktiskt, det var helt sjukt. Men kul var det! Vaknade i alla fall runt halv 10 idag och makade oss upp för att koka gröten och steka de två dagliga äggen. Det regnade här nere i byn så skidsuget var inte direkt stort, vilket kanske bara var bra för oss själva egentligen. Förmiddagen flöt sen på i lugn takt då jag försökte vila så mycket som möjligt eftersom jag numera inte bara har ont i halsen utan också är väldigt förkyld. Carro spenderade sin förmiddag med att tvätta för första gången (jag har tvättat två gånger redan). Runt 12-tiden begav vi (jag, Carro och Theo) bort mot Starbucks för att fika och använda deras internet medan Viktor och Carl-Oskar stack upp på berget för att leta pudde. Anledningen till att vi ville använda Starbucks internet är för att det vi har här i vår nya lägenhet är begränsat till en liten, liten yta i hörnet av köket, och då fungerar det dessutom bara ibland. Bloggen uppdateras därför numera på följande sätt: vi skriver allt i Word, sen går vi ut i korridoren och letar upp vårt vanliga internet och laddar upp bild och sätter ihop det hela för att sen publicera det för er som läser.

Efter fikat (som för mig bestod av den största teen ni kan tänka er (för att kurera halsen)) begav vi oss hem för att äta nudlar + rostad bagel med ägg och sen begav vi oss in mot Village för att se om de hade någonting kul man kunde lägga pengarna på… det hade dom inte. Inte idag i alla fall. Men vi spatserade runt där ganska länge ändå och det hade dessutom slutat regna så vi klagade inte, snarare tvärtom. Jag och Theo hittade ingenting men för Carro gick det desto bättre, även om hon inte köpte något. Man kan inte gå in i en enda affär utan att hon hittar minst 10 saker som hon tycker är hur fina som helst, så hon kommer nog investera en del i framtiden kan jag tänka mig. Kul för henne! På vägen hem passade vi på att köpa ett lakan till mig och Carro eftersom vi inte tog med något (halva priset = $18, och det var det billigaste. Allt annat kostade $80-200) så nu kan vi sova gott (och fräscht). Kvällen har sen bestått av att leta internet, äta mat och se en film och nu börjar det bli dags att knyta sig. Imorgon ska det snöa 20 cm till, men med min förkylning tror jag att det är bäst att sitta inne… tyvärr (om inte mirakel sker nu när jag tagit halstablett, vitamintablett, huvudvärkstablett och nässpray).

Så godnatt kära läsare. Nu ska jag gå ut i korridoren och snylta lite nätverk!

- Henke

Snöigt värre!

2011-02-12T23:27:00.000-08:00

What a day.. Till att börja med så var alla uppe och åt frukost innan halv nio- bara en sån sak! Ute regnade/snöade det och hade så gjort (mest snö) i ca 24h så det var rätt vitt ute..! Pudde tänkte vi, så frukost, påklädning och promenad till liften gick i ett jehu, men bara för att vi skulle komma fram och inse vårt misstag. Sovmorgon lönar sig alltid, och särskilt på helger. Kön var nämligen helt omänskligt lång, och där skulle man få stå i spöregnet. Men så fick det i alla fall bli, och så gjorde vi. I 30 min eller så. Väl uppe till midstation var kön till andra liften inte fullt så farlig, och där snöade det dessutom, så man blev åtminstone inte blöt. Men snögubbig!

Liften upp var kanske det värsta på hela dagen, då snön flög rakt i motsatt riktning = rakt i ansiktet på oss, och det med en hastighet på ca 40 km/h. Härligt stelfrusna när vi kom upp alltså! Men det var bara att bita ihop. Sammanlagt på dagen fick vi tre åk, och då var vi ute i ca 5h faktiskt. Liftköerna gjorde förstås sitt en del, men åken var dessutom långt över medel för vad våra "vanliga" åk brukar vara. Det andra var roligast, då vi hittat på våra vänner igen som vi som vanligt brukar tappa någonstans i början av dagen. Vi började med att skåra ut längs med toppberget, fast en bit längre ner än toppen förstås då alla liftar som så mycket som snuddade vi någon topp idag var avstängda på grund av vädret. Stigen vi åkte på gick genom små träddungar/mindre skogpartier och mynnade till slut ut i en liten backe där snön stod oss upp till knäna. KNÄNA! Förstår ni? Borde kanske inte nämna här att just den backen inte riktigt var en backe, utan på fel sida om "Ski area boundary- no patrol"… Men mamma, inte oroa sig! Den ledde ner genom en tätare skog och vi höll oss så nära backen vi kunde, och allt gick så bra så! Om man bortser från Theos lilla vurpa då båda hans skidor försvann under snön så gick allt fläckfritt faktiskt, och vi tog oss ut i backen så småning om helskinnade. Och glada! Ingen av oss har nog aldrig sett så mycket snö, någonsin. I alla fall inte jag. Det snöade konstant hela dagen, och då ovanpå de 25 cm som fallit i natt ja. Och ingen teas-snö då som Henke sa, utan här snackar vi flingor stora som femkronor, konstant. Kul hade vi, och snöiga blev vi! Men efter tre åk och fem timmar, ja då var vi nog rätt färdiga och började ta oss hemåt. Jag och Henke ville ta en sista sväng i skogen igen men Theo med sina miniskidor tog backen ner. Stackarn kämpade som ett djur hela dagen medan vi andra kunde surfa omkring lätt som en plätt på våra nya! Men inte klagade han för det inte, så dagens eloge till Theo. Dessvärre tappade vi bort honom på vägen så det blev lite krisigt en stund hur vi skulle hitta varandra igen, men det visade sig att han hade hittat hem alldeles själv så vi möttes glatt upp hemma sen!

Alla var relativt slut överallt under eftermiddagen, och det blev nog både en och två powernaps faktiskt. Så småning om slängde vi ihop lite middag, ris och biffar, jo man tackar! Och nu på kvällskvisten har vi sett den hemskaste filmen någonsin tror jag. Handlade om en kille som sprang omkring i Grand Canion och ramlade ner i en spricka och fastnade med armen under en sten, och efter fem dagar fast där nere sågade han av armen med sin fickkniv. True story dessutom, uscha. Så jag har en liten livskris nu och måste nog sova på saken. Samt vila benen lite!

Godnatt.
- Carro.

Påfrestande flytt?

2011-02-11T23:00:00.000-08:00

Det blev inga skidor för min del idag heller... och inte för någon annan heller för den delen. Anledningen till detta var inte att det snöade och var molnigt ute, och inte heller att vissa kände sig trötta och ville vila. Nej, anledningen till att dagens skidåkning uteblev var att vi skulle flytta. Vi har ju, som bekant, bara vårt nuvarande (eller egentligen förra boende) till och med imorgon och vi fick tillgång till det nya idag, så vi tänkte att det var lika bra att byta hem redan idag. Själva flytten blev inte speciellt omständig eftersom vi bara behövde vandra ner med våra saker ett tiotal meter längre ner i korridoren. Vi tog lite saker då och då och gick över med helt enkelt tills allt var förflyttat, och då var det bara att börja städningen av det något skitiga ursprungliga boendet samtidigt som man kunde börja smutsa ner det nya. Nä, så farligt var det faktiskt inte. Det är ju ändå ganska lätt att dammsuga en heltäckningsmatta, och det var ungefär det som behövdes. Vår nya lya då? Hur ser den ut? Ja, ungefär som den gamla fast spegelvänd och aningen annorlunda planlösning. Vårt nya rum (nr. 201) är också aningen fräschare och finare, men utsikten är tyvärr inte lika bra, men jag tror vi kommer att trivas ändå. Det är ju ändå inte en allt för stor omställning då möbler, tavlor, gardiner och köket är ungefär prick likadant.

Imorgon säger vi alltså hejdå till det som varit vårt hem nu i ungefär prick en månad och vi har redan välkomnat vårt nya krypin som vi ska har till och med den 12:e april. Detta gjorde vi genom att köpa en sockerkaksmix som vi snabbt rörde ihop och lika snabbt åt upp med lite vispgrädde såhär på kvällskvisten. Vi har även tittat på en dålig film och avnjutit en måltid bestående av pasta och... gris (What?). Under hela förflyttningen, och ja, hela dagen faktiskt har det snöat ungefär 10 cm, och det ska tydligen komma lika mycket till under natten. Sen imorgon väntas det 25 cm, söndag 8, måndag 15 och tisdag 10 cm så imorgon ska vi upp tidigt för att få ta del av massor med orörd snö och så kommer det förhoppningsvis fortsätta de kommande dagarna.

Juste, imorgon kommer vi få tillbaka depositen för det tidigare boendet också, vilket kommer kännas som att man har tjänat en rejäl hacka med stålar. Jippi! Jag och Carro håller nämligen på att planera lite aktiviteter för april då det kanske kan behövas lite extra, men mer om det en annan dag. Nu måste jag sova så jag är pigg (och frisk) till imorgon!

- Henke

Ensamtorsdag

2011-02-10T23:01:00.000-08:00

Iadg blev en lite annorlunda dag faktiskt! Vi vaknade upp till fint väder och prognosen sa blå himmel, sol och vindstilla. Vem tackar nej till sånt?! Ja, Henke och Theo faktiskt, som stannade inne och game:ade hela förmiddagen. Så jag gav mig iväg själv faktiskt, för en gångs skull. Eller ja, sällskap hade jag förstås i liftarna upp, men de grabbarna hänger dessvärre mest i parken, så jag fick för första gången på hela resan tror jag uppleva lite total ensamhet. Och det var helt okej faktiskt! Åkte runt lite som jag ville, log mot liftgubbarna som hejade, pratade lite med folk i liften som frågade om vägen till olika ställen, osv. Efter 1,5h blev det lite väl ensamt dock så jag gav mig bort mot parkliften för att se om jag kunde hitta de små liven igen. Och tänk vilken timing, jag såg de precis sticka iväg ner mot hoppen igen när jag kom dit, så det var bara att åka ikapp dem och så vips var jag inte ensam längre! Så himla praktiskt.

Hänge lite i parken med sällskapet i en timme eller två, innan hungern satte in och jag började längta hem igen. Så jag bröt mig loss mot gruppen ännu en gång, och efter ett felval av backe var jag hemma igen. Och grabbarna satt fortfarande och game:ade (med undantag för en disk som Henke tagit tag i), tänka sig. Ute var det dock superfint vårväder, så jag var glad för det i alla fall. Eftermiddagen fortsatte i ungefär samma makliga tempo; jag åt lite lunch och networkade en del, killarna spelade sitt älskade Trysil Big Air i ungefär två timmar till, vi gick och handlade lite och så småning om var det dags för middagsfix. Vad tror ni stod på menyn? Under middagen röstade vi fram vilken som skulle bli kvällens film, och mitt förslag vann till och med! Men så slutade det i alla fall med networking (aka spel och titta klipp på Freeride) så det blev inget med filmen. Imorgon väntas pudde och just för tillfället häller jag i mig vatten för att motverka huvudvärken något, så det är nog faktiskt läggdags nu.

Trevlig helg!
- Carro.

Halsont och network!

2011-02-09T23:18:00.000-08:00

Att det var skönt att bada hot tub igår är det ingen tvekan om, det som det däremot är tvekan om är ifall det var bra för kroppen eller inte. Visst, för de slitna musklerna var det säkert jätteskönt och bra på alla sätt, men för min hals var det nog ett misstag. Vaknade nämligen upp med halsont som hette duga och kände direkt att det nog var bäst att stanna inne idag. Sekunden efter drog jag bort gardinerna från fönstret och ändrade mig genast. Solen sken in, inte ett moln på himlen och det såg heller inte ut att vara speciellt kallt (minus 5 bara). Morgonen flöt sedan på som den brukar- ganska långsamt och slappt, men 11:30 var vi nog uppe i backen ändå. Det var jag som segade lite eftersom jag dels stretchade, tog alvedon och smorde in hela kroppen i tigerbalsam så jag var riktigt bedövad och bortdomnad i musklerna. Det var alltså inte alls lika kallt som igår utan faktiskt riktigt behagligt uppe på berget, vi var dessutom ute hela gänget för första gången på 4-5 dagar eftersom folk legat inne slöat i omgångar. Familjen delade på sig ganska tidigt dock eftersom Jönköpingsdelen skulle åka park och vi andra tog oss bortåt på berget för att leta efter andra roliga backar, vilket vi också hittade. Vi passade dessutom på att ta en tripp ner till Village för att köpa en USB-sladd till min hårddisk (skönt att ingen kollar snett när man går in i en elektronikaffär med pjäxor, hjälm och goggels här). Där hade de i alla fall gott om sladd så nu under kvällen har vi avnjutit en av filmerna som jag la över kvällen innan vi åkte hit (känns som väldigt längesen nu).

Förutom film har stora delar av kvällen spenderats framför varsin datorskärm. Jag och Theo har nämligen tagit en resa tillbaka i tiden (ungefär till 2an på gymnasiet) och börjat spela Trysil Big Air igen. Under en period på gymnasiet var det ett skidspel som var omåttligt populärt i vår klass (i alla fall hos de som var skidintresserade). Om ni spelar kan ni hålla utkik efter "Kajonas" på high score-listan. Där brukar jag hänga rätt ofta nämligen. Annars har vi förtärt ännu en måltid bestående av spaghetti och köttförssås och dessutom tittat på lite skidfilm. Inför helgen lovar prognosen massor med snö så förhoppningsvis får vi mycket användning för våra puderskidor (än så länge har de inte riktigt gjort skäl för pengarna tycker jag). Men för att kunna njuta maximalt gäller det att vara på topp och då funkar det ju inte att vara sjuk, så jag borde nog sova nu och försöka kurera mig tills dess- och det är precis vad jag ska göra nu!

Godnatt mina vänner!
- Henke

Kallt ute, hot tub inne.

2011-02-08T22:09:00.000-08:00

Dagens utsikt var blå himmel och strålande sol, fantastiskt! Så vi började det hela med en liten promenad för att njuta och vädret och få en kick-start på dagen. Skämt åsido, vi gick bara till bankomaten och tillbaka, idag skulle nämligen hyran betalas. Så vi tömde den kort och gott på pengar och gick hem igen. 87 tjugodollarssedlar, inte ofta man får hålla i det samtidigt! Men nu är hyran i vilket fall betald och vi har fått ett 5-sidigt kontrakt, så på fredag kan vi börja flytta över våra grejer! Vi har även fått en dammsugare att trolla bort allt skit här inne med, behövligt då heltäckningsmattan inte tagits särskilt väl hand om den senaste månaden..

Helmet-cam?

Anyways, vi fortsatte dagen med gott mod och var uppe med liften runt halv tolvish. Segt för att jämföra med igår, helt okej tidigt för att jämföra med.. alla andra dagar. Eftersom solen sken som en sommardag ville vi visa Theo våra guldkorn på det andra berget och kastade oss därför mot peak-to-peaken. Efter något åk i vår favorit Rock n rollen började molnen rulla in på den sidan av dalen, och Henke klagade för första gången tror jag på att han frös, så vi tog den varma gondolen över till vårt berg igen. Vädret må ha varit underbart men temperaturen var tyvärr inte lika behaglig, så det var svårt att hålla humöret på en jämn nivå- för oss alla tre för en gångs skull. Men, en bagel och lite värme senare bet vi i alla fall ihop och tog några åk i parken. Med lite luft under fötterna blev alla på bättre humör tror jag, men Henkes ben är i svagaste laget för tillfället, och vinden vann till slut så vi tog oss hemåt. Där väntade inget mindre än: Hot tub! Man kan nämligen få bada hot tub på gymmet för det förnäma priset av ca 20 kr, så där tillbringade vi eftermiddagen för att mjuka upp ben och sinne. Det var som att födas på nytt (när vi väl vant oss vid det skållheta vattnet vill säga).

Eftersom eftermiddagen fortfarande var ung när vi kom tillbaka påbörjade vi en film, åt kakor och powernapade innan vi slängde ihop dagens middag. Riset var slut, kokosmjölken var näst intill slut och vi hade ingen köttfärs dagen till ära, så vi fick freestyla (Henkes uppgift) ihop en sås till lite pork chops och pasta. Gott och mättande blev resultatet. Under resten av kvällen gick vi och handlade kanel (så att frukosten blir ätlig) och nu har vi sett klart filmen som påbörjades, Faster. Himla knäpp men helt okej bra. En kaka på det här och sen blir det nog sovdags alltså, i alla fall för Theos skull som lider av jetlag fortfarande stackarn.

Over and out!
- Carrobarro.

Äggbagel = äckligt

2011-02-07T21:33:00.000-08:00

Efter gårdagens fiasko var vi rädda att Tim Theodor ångrade sig och ville åka hem, men efter idag tror jag inte det längre. Vi var uppe rekordtidigt imorse eftersom Carro skulle skype:a (och eftersom Theo är jetlaggad och ligger yrvaken i timtal innan larmet ringer). Tyvärr kände sig Carro lite sjuk och valde att stanna hemma idag, samma sak med Viktor. Vi andra drog dock ut och stod uppe och redo i backen redan kl. 10. Imponerande va? Solen strålade, inte en vindpust och det kändes som att livet inte kunde bli mycket bättre faktiskt. Vi åkte i parken hela dagen idag och det var nog den bästa parkdagen på hela trippen tror jag. Det är roligt för att de bygger om parken ganska ofta, så nästan varje dag finns det något nytt att åka på och till idag hade det byggt kanske världens skönaste hopp. Mycket lufttid och världens mjukaste landning, kan det bli bättre? Det hela resulterade i ett antal framsteg för min egna del, och Theo kommer nog igång imorgon (man vill ju inte ta ut sig första dagen liksom). Vi åkte upp och ner i samma lift resp. backe och stannade inte ens för lunch (den åt vi i liften). Jag börjar bli lite trött på bagel med ägg nu efter att ha ätit det 30 dagar i sträck, så om någon har ett förslag på ett alternativ som kostar minde än $1 tas det gärna emot. Eftersom vi var uppe på berget i ottan blev ju, som ni kanske förstår, dagen en aning längre vilket resulterade i en oerhörd hunger mot slutet. Det hela löstes med ett glas Coca-cola och lite svenskt lösviktsgodis- tacka gud för det!

När vi kom hem satt Carro och Viktor och tittade på film = The Black Swan (verkade vara himla mysko). Jag tog en hyfsad snabb dusch och sen bestämde vi oss för att åka in till Village för att köpa en USB-sladd till mig. Det är nämligen så att innan vi åkte förde jag över massa filmer och annat kul till en hårddisk som jag tänkte kunde vara roligt att ha med. Klantig som jag var glömde jag sladden hemma så den har vi inte haft mycket nytta av, men nu ska det blir ändring på det. Inte idag dock... affären var stängd. Men vi vandrade runt lite i Village ändå en stund och sen kom vi hem bara för att bli serverade middag på dirren. Ikväll blir det nog en film tror jag och förhoppningsvis kommer vi i säng hyfsat tidigt så vi kan åka mycket skidor imorgon. Alla är taggade till tänderna (förutom Carl-Oskar eftersom skidorna som han köpte förra veckan har gått sönder och han fick lämna in dom på 24-timmars-limning idag).

Over and out!
- Henkepenke

En inte så magisk dag..

2011-02-06T23:00:00.000-08:00

Efter gårkvällens bravader hade larmet ställts om en smula och bjöd på en liten sovmorgon. Men trots det snoozade vi ändå tre gånger innan någon överhuvud taget orkade tänka på att vakna. Det krävdes några bitar ur godispåsen (svenskt lösgodis- underskattat till tusen och som vi längtat efter leverans!) innan kraft nog att göra frukost infann sig. Men ute snöade det för fullt och humöret var ändå relativt högt när vi väl tog oss ut (inte andra halvan av gänget dock, tror de hade en lite tuffare kväll än oss) för att göra Theos första dag på berget magisk! Ja, så här i efterhand skulle jag nog inte beskriva den med riktigt de orden.. Väl där uppe tilltog vinden en ansenlig del, snön som skulle ligga som en matta under oss betedde sig med som en dåligt asfalterad väg i ett byggnadsområde (svåråkt, dvs) och till råga på allt hade vi valt fetskidorna- fel val, IGEN. Men vi försökte till en början hålla modet uppe och tog oss igenom diverse backar och små offpistrepor för att visa vår nykomling vad som erbjuds här. Efter någon timme eller så när hungern började sätta in, och vi nog insåg att det inte skulle bli mycket bättre, gav vi upp och åkte hem igen. Som tur var stämde inte Theo in i vår klagosång utan tyckte att det var en helt okej fin dag i backen ändå. Då kommer han med andra ord inte kunna bli särskilt missnöjd här!

Väl hemma möttes vi av en smärre katastrof, när våra två rumskamrater hade låst ute sig själva, båda två, och med två spisplattor på inne och ett brandlarm som hördes lång väg. C-O var på väg upp för balkongen till och med, så vi kunde nog inte kommit mer lägligt. Förvisso hade lägenheten tagit skepnaden av en ångbastu, men korven i stekpannan hade inte hunnit mer än blivit lite bränd så det var egentligen ingen fara- än. Som sagt, mycket läglig timing trots allt! När oredan lagt sig en aning åt vi vår lunch vid vårat nya soffbord (som innan bara fungerat som förvaring, men efter storstädningen har det hamnat tillbaka i sitt rätta element), slappade på var sitt håll en stund och sen väntade Superbowl på TV! Spännande till tusen. Tyckte de andra i alla fall, själv la jag mig på sängen och råkade sova en timme eller så. Inte helt lyckat då det bara slutade med att jag blev ännu tröttare, men efter en promenad till affären för dagens storhandlande blev det lite bättre. Superbowl är sannerligen en klass för sig, där speltiden är totalt en timme och ändå hann jag sova 1h + handla ca 30 min + vi hann se ca 30 min innan vi började med maten, och drygt en kvart in på matlagningen var det avgjort! Men då var ju förstås pausunderhållningen (Black eyed peas) spektakulär, och så visade de dessutom upp diverse stridflygplan och dylikt. Vilket land det där va!

Under tiden svängde vi ihop en lite redigare middag, dagen till ära. Var planerat att det skulle bli hamburgare men vi glömde att köpa bröd så det fick bli mastodontbiffar med klyftpotatis istället. Hade köpt sallad i alla fall, och trollade till och med fram en dressing, så oss gick det ingen nöd på! Mumselimums. Nu har vi sett Solsidan och är nyduschade allihopa så frågan är om det inte är läggdags alltså. Vore skönt att somna i tid för en gångs skull och inte vakna som en zombie.. Ska se vad jag kan övertala de andra till!

Auf wiedersehen!
- Carro

5 är mer än 4

2011-02-06T10:08:00.000-08:00

Jag var inte jättesugen på att blogga när vi kom hem klockan två inatt så jag drar igenom gårdagen nu istället helt enkelt. Det hela började med en (som vanligt) seg morgon. Det regnade dessutom en del så skidåkarhumöret låg inte på topp direkt. Dessutom var halva hushållet mörbultat sedan dagen innan så vi bestämde oss för att ta en välbehövlig vilodag... igen. Carro hade dessutom huvudverk redan när hon vaknade så att ta det lite lugnt var nog ett klokt val. Förmiddagen flöt på i makande takt och bestod av frukostätande och lägenhetsstädande (eller i alla fall halva lägenheten (eller egentligen plockade vi bara bort våra kläder)). Det var ju nämligen så att en Mr. Tim Theodor "My main man" Mihel skulle anlända till byn med bussen från Vancouver 12:40 och när man får finbesök är det ju bäst att man visar lägenheten från sin bästa sida. Jag och Carro gick i alla fall och mötte en glad, hungrig och aningen trött Theo vid bussen och efter en lång, lång resa alldeles på egen hand var han äntligen här. Det fina vädret verkade han ta med sig också för i ungefär samma ögonblick som han klev av bussen sprack himlen upp och solen började stråla ner på oss (tur att vi har solglasögon med oss så vi inte blir bländade). Väl hemma fick han ställa av sina väskor och se sig om i vårt palats och sen bar det, nästan på en gång, av mot Starbucks där vi tog varsin kaffe och catchade upp lite (vårt socker var dessutom slut så vi passade på att ta lite där, när det ändå är gratis liksom).

Under resten av eftermiddagen hängde vi mest runt här hemma en del (förutom en tripp till affären där kakorna var på rea och Theo köpte den där påsen vinägerchips han hade suttit och suktat efter hela resan). Viktor och Carl-Oskar lagade sen middag bestående av klyftpotatis (som vi inte haft på länge) och köttfärssås. Vi hade dessutom bestämt att göra stan en aning osäker igår kväll så vi taggade till lite inför det och sen runt halv elva tiden började vi röra oss in mot stan. Nu har de förresten höjt priset på bussen till $2,5. Skandal tycker jag eftersom den längsta turen man kan ta med bussen är ungefär 5 minuter lång. Jaja, vi gick till den där baren med krokar (ingen garderobsavgift) först men där var det väldigt tråkigt så vi gick vidare till nåt local-ställe där vi satt och hängde resten av kvällen. Det hela blev inte jättelivat eftersom många ändå var ganska trötta, inte minst Theo (konstigt nog) men det blev en trevlig kväll ändå.

Nu har en ny dag grytt (heter det så? grytt? grynat? grött?) och det snöar på för fullt. Än så länge har det inte hunnit komma otaliga centimeter, men det är kanske på väg under dagen. Vi är i alla fall galet skidsugna allihopa så blir nog till att äta frukost nu (efter någon har diskat all disk från igår- pax å inte).

- Henke

En magisk dag

2011-02-04T22:06:00.000-08:00

Mja, vi är väl inte bortskämda med fint väder precis, som nämnt igår. Idag vaknade vi återigen till mulet och så småning om även regn, men lät inte det stoppa oss utan var uppe på berget runt halv ett-tiden. Så mycket mer tid nu när liftarna inte stänger förrän halv fyra! Så vi fick ändå en hel del åk trots allt. Henke hade paxat dagen till att åka i parken och eftersom jag inte gärna vill cruisa runt själv fick jag glatt hänga på. Vi har ju trots allt kört i pisterna flera dagar i rad nu. Men dagen blev inte så tokig alls ändå! Jag hängde efter killarna som en svans medan de flög över både det ena och det andra, och funderade på om jag någonsin skulle våga själv.. De första tre åken fegade jag bara och tittade mest, men till slut blev jag trött på mesen i mig och var helt enkelt tvungen att våga! Inte världens största hopp, inte ens topp-5 i parken, men jag vågade! Och det både en, två, tre och fyra gånger! Det femte och sista åket kändes det nästan bra till och med, och nästan inte läskigt heller längre, så då vågade jag med lite mer fart och oj vad jag flög! Måste jag säga att det blev en perfekt landning? Spricker av stolthet över mig själv i kväll, jag är ingen fegis längre trots allt.

Killarna var verkligen inte sämre, utan tvärtom- mycket mycket duktigare. Henke var en hårsmån från att klara sitt mål för dagen, och de andra två flyger ju och för mest hela tiden så man kan ju knappast inte inte bli imponerad. När det var dags för hemfärd vid halv fyra svävade jag mest omkring på adrenalin och som grädde på moset sprack det upp och solen sken i ansiktet på oss hela vägen ner. Vilken perfekt avslutning på eftermiddagen! Här hemma har vi nu chillat, avverkat några fler avsnitt How I met your mother (nya grejen här i huset), powernapat, och lagat mat. Vi tänkte först kanske ta oss iväg till stan för lite dans i kväll, men sköt upp det till i morgon då alla förhoppningsvis är mer taggade. Dessutom utökas vår flock till fem då, eftersom Theo nu är landad i Vancouver och i morgon på väg hit! Så kvällen har blivit lugnare än på länge, och förutom en kort tur till affären har det inte hänt mycket alls. Inte ens film, och nu när klockan slagit över tio är det nog inte dags att påbörja någon heller. Vi chillar lite till och sover sen tror jag, i morgon kan bli intensiv, det känner jag på mig!

Puss & kram
- Carro.

Tårtkalas!

2011-02-04T00:03:00.000-08:00

Solen kan ju inte skina alla dagar på samma sätt som regnet inte kan hålla sig borta jämt, så idag var det alltså ombytta roller. Jag drog med spänning undan gardinerna när klockan ringde bara för att se att bilden utanför fönstret bjöd på slask, regn, moln och depression så jag tyckte det var bäst att somna om och ta en välbehövd sovmorgon istället (Carro gjorde samma sak). Nu när vi varit här i snart en månad och vant oss vid backarna och livet måste vi ju faktiskt inte stå på skidor i ur och skur. Dessutom var det nog prick en vecka sen vi hade vilodag förra gången så det kom bra i tiden liksom. Vad har vi istället fyllt dagen med då? Ja, inte mycket kan jag säga. Shawn kom förbi imorse bara för att berätta att han kommer tillbaka på måndag och vill ha pengar för hyran och att vi då kan flytta in om vi vill. Vi kommer alltså ha dubbelt boende i några dagar, men vad gör det egentligen? Den enda som trotsade vädret idag var Carl-Oskar, men har har ju å andra sidan legat inne ett par dagar nu så det var nog bra för honom. Vi andra har networkat, kollat på film/serier och gått lite promenad. Jag och Carro var förresten en sväng förbi affären också och inhandlade en del förnödenheter (egentligen mest för att det ska hända något).

Ett ständigt problem här borta (och när man har begränsat med pengar) är vad för typ av snacks man ska ha. Hemma går man ju ofta runt och småäter men det blir inte riktigt på samma sätt här eftersom vi inte har någonting i kylen, så vi har testat en del olika saker nu och jag tror att jag har kommit på det optimala! Tidigare har vi köpt stora cookies som har varit himla goda, men de tar slut ganska fort (en kaka blir ju ofta två). Jag ha även provat några donuts som jag hittade i mataffären inne i Village. Dom var liksom sådär lagom stora, täckta i glasyr och blev aldrig torra (dessutom var de ganska billiga). Nackdelen är att de inte finns här i vår mataffär och att även en donut ofta blir två, ni vet! MEN! Igår (eller om det var i förrgår) hittade jag det som jag tror jag tror ska få bli min melodi från och med nu: Werther's Original! Dessa hårda goda karameller (som jag förstås ätit innan, så tro inte att jag inte känt till dom innan) räcker i en evighet och dessutom finns det jättemånga i en påse, så de kommer finnas plenty ett bra tag framöver. Jag nöjer mig nämligen med endast en karamell om dagen, det ni!

Juste, vi har även haft lite kalas här hemma idag. Det är nämligen så att Viktor har haft bemärkelsedag och dagen till ära (med dåligt väder och allt) har jag ägnat åt att göra en liten birthday-edit åt honom, så den kan ni njuta av nu. Filmen speglar även allt som vi har gjort under dagen, vilket ni kommer se inte är speciellt mycket! Kvällen spenderades i alla fall med tårta framför filmen Eat, Pray, Love. Carro har nämligen precis läst ut den boken så vi passade på att ta videoboken idag!

- Henke

Flyttflyt.

2011-02-03T00:12:00.000-08:00

Det blev ju en bra dag det här med, tänka sig. Solen sken till vår glädje när vi vaknade, men så sega som vi är ut kan man ju inte bli alltför förargad att den inte fortsätter göra det tills vi är uppe på berget- vilket den alltså inte gjorde. Molnigt och grått, men som tur var inte alls kallt och molnen låg så pass högt att sikten var utomordentlig ändå- klockrent! Så vi bestämde att ta oss en favorit i repris från igår och tog oss snabbt som ögat över till Blackcomb. Lika fina backar trots att vädret inte var top noche, så vi åkte upp och ner både länge och väl innan den dagen hade gjort sitt. Då tog vi en sväng förbi XL-parken och tittade på roomiesarna när de hoppade megahoppen en stund innan det var dags att åka hem.

Någonstans mellan klockan fyra och halv fem hade vi stämt tid med en herre vid namn Shawn för en lägenhetsvisning av potentiellt framtida hem. Det ligger tre lägenheter bort från vår, lite längre ner i korridoren, perfekt läge alltså! Den var dock i skicket några snäpp över vår vilket förstås bara är positivt, så vi var väldigt nöjda efter visningen (som innebar att han fick se vår också, konstigt nog..). Efter den persen på 5 min var det dags för storhandling och matlagning, och tyvärr var det min och Henkes tur att fixa båda. Men det gick relativt smidigt ändå och vi svängde ihop en middag som varken bestod av pasta eller köttfärs! Fantastiskt hur fantasin flödar ibland. Blev väl ingen nobelmiddag kanske, men helt klart godkänt.

Kvällen har bestått av diverse sysslor och alla har varit upptagna med sitt. Viktor sysslade till allas glädje med brödbak så till kvällningen kunde vi smaska i oss små brödkakor (som blev väldigt mumsiga med hallonsylt på) och till sist samlades vi alla i soffan för kvällsbion- och ingen Jönsson ikväll, tänka sig! Stockholm Boogie var den enda som var lagom lång att börja kolla på vid tio-tiden, men var också väldigt bra till de flestas förvåning! Så vi kan nu nöjda och glada gå och sova.

Imorgon och tre dagar framåt väntas regn, mindre kul. Men just nu får vi nog lägga största tum-hållandet på att mammutstormen drar förbi illa kvickt så att Theodor kommer hit oskadd på söndag! Tjihoo vad skoj det ska bli.

- Carro.

STORT PS! Under tiden vi var och handlade kom förresten Shawn tillbaka och meddelade att vi fick lägenheten! En stor sten har nog lättat från allas axlar. Vi har nu boende fram till 12 april klart, och kan få flytta in på pricken direkt när vår hyra här går ut, dvs 12 februari. Kunde ju inte bli mer perfekt! Eller jo, att det bara ligger en bit ner i korridoren skadar ju inte. OCH det finns micro! Det känns nästan för bra för att vara sant. Godnatt!

Ibland leker livet - idag till exempel!

2011-02-02T00:44:00.000-08:00

Solen sken och fåglarna kvittrade utanför fönstret. Våren har kommit till Whistler... i januari. Kanske inte riktigt, men nästan. När gardinerna drogs ifrån fönstret lyste livets sol mig rakt i ansiktet och inte blev det sämre att att rapporten visade på i princip vindstilla och en ynka minusgrad. Ändå låg vi kvar och drog oss en stund innan vi masade oss upp för att sätta igång med frukosten, som jag dessutom fick skrapa ihop själv eftersom Carro satt upptagen framför datorn och pratade med Sverige. Vi tog oss senare ut i backen tillsammans med Viktor eftersom Carl-Oskar kände sig lite krasslig och gjorde sitt livs misstag och stannade inne hela dagen. Väl uppe på berget skildes dock våra vägar åt eftersom jag och Carro ville till solen på andra sidan dalen medan Viktor hellre stannade kvar i skuggan och åkte i parken. Det var verkligen upplagt för en perfekt dag idag och humöret var på topp, dessutom är det ju vardag vilket betyder i princip folktomt på berget- nåja, det är inga köer i alla fall, och man behöver inte ta så mycket hänsyn i backen. Vi tog i alla fall Peak-to-peak-liften över till det andra berget där solen låg på, och på vägen över kunde man se enda ner i botten på dalen (vilket inte är helt vanligt eftersom det ofta ligger moln långt där nere, eller så åker man helt enkelt genom molnet) och det är faktiskt en ganska imponerande syn eftersom man hänger där uppe helt fritt 436 meter över marken. Planen för dagen var att försöka utforska de delar av berget som vi inte varit på tidigare, så jag och Carro hade sett ut ett område på kartan som såg fint ut så vi tog oss genast ner till den- ja, kanske långsammaste sitt liften i världen. Där får det dessutom (tillskillnad från alla andra sittliftar här) bara plats tre istället för fyra personer, vilket de två oobservanta skidåkarna bakom oss hade missat, och vips stod vi där uppradade fyra personer och väntade på liften som tyvärr bara kunde ta med tre av oss upp. Det hela resulterade i ett antal minuters stopp men till slut var våra drömmas mål nått.

Var det värt det? Att ta fyra liftar innan man egentligen kan ta sig ett åk och att offra säkert hela första timmen på att sitta i liften? Svar: JA! Det var nog de bästa åken vi har haft här hittills (om man kanske bortser från något puderåk) och allt var så himla roligt och bra. Solen stod som spön i backen, snön var perfekt, lite folk, bra humör, varmt, allt var bra helt enkelt. Jag kunde till och med lita på mina utslitna stålkanter och våga carva ut svängarna rejält utan att behöva vara rädd för att det ska släppa att jag ska kastas in som en vante mot någon maffig gran. Vi spenderade hela dagen där faktiskt (bortsätt från ett åk i parken) och gud så kul det var. Det känns verkligen som att det var det här vi kom hit för och nu har vi fått utdelning så det räcker och blir över (jag åker såklart gärna några dagar till i och för sig). Efter ett antal åk satte vi oss på en uteservering och åt våra medhavda bagel och njöt av solen innan vi tog några åk till, och sen åkte vi över till vårt hemmaberg igen för att ta oss ner mot stugan där C-O satt och väntade på att få höra om hur underbar dag han precis hade missat.

Kvällen har sedan spenderats med mat, handling av mjölk (vi glömde äggen så det blir klen frukost imorgon), uttag av kontanter och boendeletande. Tyvärr är det ju så att vi bara har vårt nuvarande hem till och med den 12e februari, så det börjar bli hög tid att leta något nytt nu. Som tur är verkar det finnas en del lediga boenden här i huset, och redan imorgon ska vi på visning av ett rum som endast ligger fyra dörrar bort. Alla vi trivs väldigt bra här och det vore ju himla smidigt om vi bara kunde ta våra saker och spatsera bort ett tiotal meter till vårt nya boende. Visst? Men mer om det en annan gång, den historien hör ju faktiskt mer till imorgon. Nu bjuder jag eder godnatt och önskar er en trevlig dag!

- Henke

Inte så spännande måndag.

2011-01-31T22:50:00.000-08:00

Vad synd att jag fått de tråkiga dagarna på sistone.. Men jag ska göra mitt bästa för att leverera till er ändå!
Vi vaknade i ottan, av alarmet som tur var, och inte en stekpannemissbrukande C-O idag igen. Faktum var faktiskt att båda våra rumskamrater låg däckade av både den ena och andra åkomman, så de masade sig upp långt efter oss- och då hade vi ändå snoozat tre gånger och gått upp ytterligare en halvtimme senare. Blev alltså inte först ut idag heller, men det kanske var lika bra det. Vi insåg så småning om att det inte skulle bli någon lång dag så vi packade varken kamera eller matsäck och skippade ryggan helt fullt med andra ord. Väl vid liften var det folktomt (tacka vet jag veckodagar) så vi var uppe på ett nafs och bestämde att dagen skulle gå åt till att utforska backar vi inte åkt förr (eftersom vi insett att det måste finnas en hel sådana, med tanke på att vår repertoar består av ca 7 olika. Max). Sagt och gjort, vi tog outforskade vägar ner igen, och studerade liftkartan i jakt på smultronställen vi måhända skulle ha missat. Det bar oss hela vägen ner till Village till slut och ungefär där blev jag vrålhungrig. Halvvägs upp- i vad som måste vara världens längsta och tråkigaste gondol- gick det över till lätt illamående, snurr i huvudet och akut värmebölja. Åksjuka eller inte vet jag inte, men en smula obehagligt i vilket fall så när vi äntligen landade på fast mark igen bestämde det nog slutet på dagen. Som plåster på såren tog vi trots allt en ny backe ner, vilket var till belåtenhet då vägen ner brukar vara den värsta backen av alla här men denna var faktiskt mer eller mindre okej!

Klockan var väl strax efter två när vi äntligen var hemma igen, och ÄNTLIGEN fick i oss lite mat igen. En bagel. Tack för maten liksom, min magsäck kommer krympa till en storlek rymlig nog för en isbit innan den här resan är över.. Men det mättade ett tag i alla fall, och under tiden började vi se en ny serie tillsammans, Boardwalk Empire, som tydligen ska vara en hit. Jag vet inte än eftersom jag någonstans halvvägs bestämde att det var lämpligt med en powernap. Jaha, och så var det med det, får kanske se slutet någon annan ledig stund. Resten av eftermiddagen spenderades med att vara hungrig, tvätta hår och underställ och så småning om börja med maten, som jag dagen till ära slängde ihop helt själv! Köttfärssås-kreativiteten har aldrig sett en sådan hög nivå som här i huset ska ni veta! Idag piffades den med hjälp av gröna linser, extra mycket grönmögelost och en hel del chiliflingor som vi fått tag i. Ser du mamma, det blir nog folk av mig med någon dag snart!

Och kvällen tillbringades i vanlig ordning ihoptryckta framför ännu en Jönssonligan. Imorgon hoppas vi på bättre väder, hälsa och matrutiner! Adieu för nu.

- Carro

Ps. Eftersom kameran inte fått följa med alls idag bjuds det på lite gamla godingar istället. En liknande från igår med vädret vi önskar oss varje dag, och så en med utsikten över vår lilla by. Håll till godo så kommer vi igen imorgon istället!

Solskenspizza

2011-01-30T23:29:00.000-08:00

Skrammel, skrammel, skrammel väcktes vi av imorse. Det var Carl-Oskar som hade ställt sitt larm på 07:45 och kom in i vårt rum, tände alla lampor, tog fram kastrull och stekpanna och gud vet vad och började ladda upp världens mosterfrukost till sig själv. Vi var måttligt glada och Carro vaknade upp med huvudvärk så från och med nu får han minsann sitta och häcka inne på toaletten och mecka med sitt spritkök om han vill steka på ägg och korv i ottan. Han stack i alla fall ut själv sen eftersom Viktor låg hemma och mådde lite dåligt idag, och jag och Carro tog en liten sovmorgon med tanke på Carros huvudvärk. Jag passade då dessutom på att försöka efteranmäla lite poäng på mitt SAS-kort (som jag skaffade nu innan avfärd för jag tyckte det kunde sitta fint med lite poäng) men det fungerade inget vidare så jag la ner det projektet. Anledningen till den tidiga morgonen var en molnfri himmel och en prognos som lovade sol hela dagen. Jag och Carro var ute i backen vid 11:30 ungefär och mötte då upp Carl-Oskar för att ta ett par åk i parken. Det var väldigt lite folk idag för att vara en söndag och jag passade på att öva lite snurrar och testade även på det största hoppet. Mycket mer än så blev det dock inte eftersom det var 15 grader kallt och diverse tår och fingrar började säga ifrån, så vi tog ett sista åk upp på toppen för att kunna fotografera den underbara vyn för att sen ta oss ner mot vårt hem. På vägen passade vi på att åka lite offpist och kolla in potentiella platser att bygga ett eget hopp på, så snart mamma- snart blir det volter för hela slanten! (Du kan vara lugn, jag lovar).

När vi stigit innanför dörren började operation värma tår och vi tryckte även i oss varsin bagel med ägg till lunch. Därefter följde en liten power nap för mig eftersom jag inte fick sova ut på morgonen och sen passade jag och Carro på att titta på det senaste avsnittet av Solsidan, som är ungefär den kontakt med omvärlden vi har här borta. Inga nyheter, ingen information, ingenting vet jag om någonting känns det som, så det är kanske dags för mig också att ändra startsida på datorn till någon seriös tidning så jag kan hålla mig uppdaterad... eller måste man det? Kvällen har sedan spenderats både i soffan framför ytterligare en Jönssonligan-film men också på- konstpaus- pizzerian! Efter vår insikt om att vi lever på pyttelite matpengar/dag bestämde vi att en pizza i månaden kan man ju kosta på sig, och eftersom januari börjar lida mot sitt slut fick det bli idag. Det var väldigt gott må jag säga att få byta bort köttfärsen en kväll och lyxa till det lite, så nu längtar jag till februari så vi kan göra det igen- bara en dag kvar nu!!!

Inför morgondagen väntar mer blåhimmel och solsken, och så ska det vara ett tag fram över nu har de sagt. Välförtjänt tycker jag efter otaliga dagar av regn, moln och dimma. Det ska dessutom bli några grader varmare så tårna slipper frysa och man kan stanna ute hela dagarna förhoppningsvis. Det ser ljust ut mina vänner!

- Henke

I trollskogen.

2011-01-29T23:22:00.000-08:00

Kl 08.30 (vid närmare eftertanke vad det nog snarare 8.39, dvs en snooze senare..) imorse hoppade vi upp ur sängen, drog bort gardinerna från fönstret och upptäckte till våra glada förvåning hur marken var täckt av snö! Underbart. Och inte bara därför att all det gråfula som täckt byn de senaste dagarna pga tö nu är borta och vitt igen.. Kastade i oss frukosten- bokstavligt talat alltså, jag har aldrig sett någon äta gröt så fort som Henke, drog på oss grejerna och begav oss mot liften. Alltihopa på den rekordsnabba tiden 1h 51 min. Men trots våra försök att vara tidigt upp i backen, var ödet emot oss idag. Morgonen var klar, prognosen sade 95 % säkert sol och det var lördag morgon. Vilka tror ni joinade oss i liftkön om inte halva Vancouvers befolkning och några till från Seattle (som vi delade lift med). Det tog med andra ord en stund att ta oss upp och vi var inte på toppen innan tjugo över elva ändå. Kanske är en bra grej det här med sovmorgon trots allt? Vi lät dock inte våra miner sänkas, utan gladde oss istället åt den mjuka mattan som såg ut att täcka större delen av bergen! Och med våra kloka huvuden börjar bli lite vana nu hade vi äntligen valt rätt skidor och tagit ut våra nya älsklingar på några provåk i deras rätta miljö den här gången!

Som jag sagt, man vet aldrig hur dagen ska sluta, och idag var verkligen inget undantag. Det började med att vi stod bakom två svenska tjejer i liftkön (varav en frågade om mina skidor wiho! Fast på engelska, mindre wiho..) och pga ett mindre missöde att lära känna dom i kön och hamna i samma lift, tänkte vi följa efter när vi gått av. Så blev dock inte fallet när de nästan panikartat (verkade det som) åkte iväg innan vi ens hunnit gå av.. Tur var kanske det, eftersom det resulterade i något smått magiskt! För att inte nämna äventyrligt till tusen. Från den liften går en transportsträcka, och Henke som var på puderhumör och med Bent Chetler på fötterna såg varje snöhög som ett potentiellt åk. När vi kom fram till en sluttning- som slutade i granar och ett staket- undrade han därför om jag trodde att man kom förbi på andra sidan? Tveksamt sa jag, och lade till att staketet kanske fyllde någon funktion. Men för att inte verka allt för negativ föreslog jag att han kunde ju åka fram till kanten och se hur det såg ut. I värsta fall var det ju bara att gå upp igen. Sagt och gjort, han surfade ner i två svängar och tittade ut över granarna. Fortfarande tveksam. Men så såg vi spår lite till höger om oss, och bestämde oss för att följa dom, vilket var en vinst! Granarna mynnade ut i en liten sjö av knädjupt puder, och det må ha varit fyra svängar vi fick men tusan så fint det var att skidorna äntligen fick komma till sin rätt! Väl nere i en backe igen fortsatte det roliga ännu en stund innan vi till slut nådde liften.

Det hade vi det här laget börjat snöa rätt rejält, och Henkes vänstra öra led av blåsten, så trots att klockan inte var mer än strax efter ett bestämde vi att det kanske var läge att dra oss tillbaka. Vi hade trots allt en tid att passa hemma (x-games började 14.30) och vi hade ju varit ute tidigare idag... Men för att inte vara hemma allt för snabbt hade vi en annan hemfärd i tankarna. Dum idé insåg vi snabbt när vi famlade i molnen som omringade toppen, i början på en backe vi aldrig åkt förut och i en färgskala som inte sträckte sig mycket längre än till vitt. Vi irrade runt där både länge och väl, innan vi till slut fann någon potentiell väg hem som inte slutade med skyltar som sa åt oss att "Ski area boudary". Backen var dessvärre uppkörd, och äventyrslusten sa åt oss att skogen var roligare.. Jahapp, och där började nästa äventyr. Vi cruisade runt i den lilla skogen ett tag och höll oss ganska nära backen, tills skogsslingan smög över i en flodfåra och träden reste sig plötsligt högre och högre.. Men vi tänkte väl inte så mycket på det, annat än vilken fantastisk miljö det egentligen var! Dessutom följde vi andras spår hela tiden så någonstans skulle vi väl komma tillbaka till backen igen. Fåran blev smalare, träden högre (och nedfallna på sina ställen vilket gjorde framkomligheten en smula förhindrad), och backen mer och mer avlägsen.. Efter att ha dokumenterat hela stället och vår lilla stig till slut slutade i någon sorts uppförsbacke med ett nedfällt träd över alltihopa, där spåren vi följt dessutom plötsligt tog slut gav vi upp. Backen såg vi kanske trettio meter ovanför oss så det vara bara att ta av sig skidorna och kravla sig dit. Det var ett roligt litet äventyr, men jag var glad att få ta den vanliga backen ner sista biten, och det hela blev oss en resa på 50 min. Vilken tur att vi åkt i tid då, för det slutade med att vi nu var hemma prick halv tre!

Resten av kvällen har bestått av mer x-gamestittande, sen middagoch så till sist en Jönssonligan idag igen. Imorgon väntas sol så nu ska vi vila våra trötta ben för en fin dag på berget! Klockan står som vanligt på 08.30.

Tjingeling!
- Carro.

Tidig morgon och lyxmat.

2011-01-28T23:51:00.000-08:00

Aldrig har vi gått upp så tidigt idag. Klockan 8:30 plingade det till i telefonen och Carro ställde sig upp som ett ljus på momangen. Vi har nämligen kommit fram till att enda sättet att komma upp på morgonen är att genast kliva ur sängen och ställa sig raklång någon annanstans. Jag låg i och för sig kvar några minuter till, men jag somnade inte om... tror jag. Sådär i gryningen såg det ut att kunna bli en ganska bra dag vädermässigt då molnen låg högt ovanför toppen och man kunde skymta den blå himlen bakom, men så blev det inte när vi var uppe i backen inte. Då spöregnade det minsann här nere i byn och några hundra meter upp på berget snöade det rejält vill jag påstå. Anledningen till den dramatiska väderomställningen var att vi inte var uppe på berget för än klockan hade slagit 11:30. Morgonen blev nämligen aningen utdragen på grund av diverse Skype-samtal hem till Sverige och en sen frukost. Eftersom sikten bara var ett 10-tal meter och 3D-effekterna fungerade sämre än gamla blå-röda 3D-glasögon bestämde vi oss för att det nog var bäst om jag helt enkelt lärde Carro hur man körde på boxarna i small-parken, men efter två åk där och ett åk i den större parken tröttnade vi helt och bestämde oss för att åka hem istället. Jag kan dock meddela till er som är nyfikna att det gick ganska bra för Carro om man bortser från att det möjligen var lite knappt med fart, så imorgon ska vi båda skriva på lite papper så vi får åka i de allra största hoppen och öva på diverse dubbelvolter.

Eftermiddagen och kvällen har sedan flutit på i vanlig ordning med diverse datortid, shoppingtid, matlagningstid och filmtid. Det var vår tur att både handla och laga mat idag, och eftersom vi räknat ut att vi bara äter för drygt 30:-/pers/dag bestämde vi oss för att lyxa till det med både kokosmjölk och currypasta till maten vilket resulterade i en lite kryddstarkare köttgryta med ris. Vi har även bestämt att vi kan lyxa till med med pizza/sushi/annan hämtmat minst en gång i månaden, så på söndag vankas det resturangbesök (vi har lite köttfärs vi måste äta upp imorgon nämligen). Vi lyxade även till det med både chipsinköp och nya kakor när vi var i affären, så oss har det inte gått någon nöd på idag. Jajuste, vi köpte en browniemix som vi tryckt i oss tillsammans med vispgrädde framför ett sånt storartat mästerverk som Jönssonligan får guldfeber. Förhoppningen är nu att det ska fortsätta snöa under natten och att det ligger en fin vit matta utanför dörren imorgon så vi kan åka lite puder. Annars får det nog bli några åk i parken imorgon tillsammas med våra sambos. Carl-Oskar har nämligen köpt nya skidor idag eftersom hans glid inte har varit det bästa och han knappt fått fart till sista hoppet om han såväl spikar från toppen. Carro måste ju dessutom öva lite på rails- för att inte tala om mig.

- Henke

Lite om annat.

2011-01-27T23:14:00.000-08:00

Efter igår tog vi en välförtjänt sovmorgon, och därav har det inte blivit många knop gjorda idag. Rätt mycket slötid, liten promenad, lite fika, lite middag och lite film. Så jag kan ju passa på att berätta något roligare för er, än att göra en alldeles för lång och ointressant detaljerad beskrivning av dagens slappande.

Ska vi ta något om landet vi för tillfället bor i kanske? Vi avslutar nu vår tredje veckor på vift, och hittills har redan en hel del skillnader märkts vad beträffar hemlandet och bortalandet. Vi tar det i punktform va?

Dörrknoppar: vem gillar dem och vem vill egentligen ha dem? En mycket osmidig uppfinning då man ska öppna en dörr med händerna fulla. Ett handtag är det ju bara att trycka ner med armbågen eller vad man nu har ledigt till hands, men en knopp som måste både vridas om och öppnas mot dig?! Nehejdu, ett typexempel på uppfinning jag faktiskt inte önskar att jag kommit på först (det finns många andra sådana dock, men låt oss hoppa över de just nu).
Heltäckningsmattor. Varför?! Det är olämpligt när man spiller något på den, när den blir dammig, när man ställer blöta skidor på den (det blir rostfläckigt, fyi) osv. Det är däremot rätt mysigt på morgonen när man tassar upp ur sängen, och säkert också anledningen till varför det finns...

Men det är inte bara negativt här! Och framför allt inte mestadels heller. Något av det allra bästa (tycker jag, och det är förutom billigt fika och bergen så tätt inpå) är hur trevliga alla är här!

Kassörskorna frågar hur man mår och önskar oss en trevlig kväll, varenda gång vi handlar! Dessutom packar de ner sakerna åt en i kassar så att det bara är att springa hem med en gång sen. Tack och bock!
Ovanstående gäller dessutom alla som jobbar i liftarna. Ja inte det där med nedpackningen, men att de hälsar, frågar hur man mår, önskar oss en great day osv osv. Dessutom bär de skidorna åt en från liftkön och ställer de i gondoldörrarna så man slipper göra det själv! Det kallar jag service (särskilt eftersom jag alltid har haft svårt för det där..)
Skulle det vara så att en buss blir full så behöver man inte upptäcka det den hårda vägen, dvs att den surt bara åker förbi hållplatsen och man själv står kvar som ett fån. Nej, då skriver de snällt ut det i "textrutan" utanpå bussen; "Sorry, this bus is full". De ber till och med om ursäkt för det! Kanske något för UL att haka på mån tro..?

Ja, det var väl allt det för den här gången! Nu ska vi sova för att förhoppningsvis vakna upp till en puderfylld dag! Egentligen spelar det i och för sig ingen roll då pojkarna ju har en date med de norska killarna i parken, men man kan ju hålla tummarna ändå..

Natti natti!
- Carro.

Fetingskidor och disco!

2011-01-27T13:34:00.000-08:00

Bloggandet uteblev igår kväll på grund utav att vi var upptagna från middag till mitt i natten för första gången den här resan, så jag tänkte dra igenom gårdagen nu istället. Det hela började med att vi, som vanligt, hade svårt att komma ur sängen så vi var inte ute i backen för än runt 11-snåret (som vanligt). Skillnaden med igår var dock att väl ute i backen stod jag och Carro på var sitt par betydligt större skidor än vanligt. Det hela kändes väldigt ovant och åker man inte puder är det ett himla mission att få upp skidorna på skär på grund utav att man i princip måste slänga sig med hela sin tyngd in mot backen, vilket ofta resulterar i att balansen fallerar. Efter några åk fick vi dock upp snitsen lite och man började vänja sig vid de fladdrande plankorna man hade fastspända på fötterna. Nackdelen (och fördelen) med att ha två par skidor är att man varje dag måste välja vilket par man ska ta. I förrgår valde vi ju till exempel de vanliga skidorna, vilket snabbt visade sig vara ett dumt val, med tanke på att det ändå fanns en del lössnö man kunde latja runt i. Eftersom vi inte ville göra om det misstaget igår valde vi istället de fetare skidorna, vilket också snabbt visade sig vara fel val just igår. Det var varmare igår vilket resulterade i att snön hade packat ihop sig och det både mycket tyngre och hårdare där ute, så vi hade alltså valt fel skidor... igen. Men det gjorde inte så mycket egentligen, för både jag och Carro tyckte det var nedrans roligt att få testa våra nya inköp och nu har vi redan har vant oss vid dem slipper vi köra in dom när det väl har kommit 50 cm nysnö, så då ä de bar å åk!

När vi väl kommit hem vilade vi en stund och jag avnjöt första filmen ur Jönssonligan-serien tillsammas med de andra grabbarna medan Carro tvättade sitt underställ. Jag har förresten också tvättat mitt ena underställ eftersom jag inte orkade ha eksem längre. Det var otroligt skönt att kunna dra på sig understället utan att känna att det kommer klia eller att det luktar apa faktiskt. Det var även vår tur att laga mat igår, och istället för den sedvanliga köttfärsen hade vi lyxat till det med lite anguskött som vi rörde ihop tillsammans med ris och lite sås. Jag har nu även kommit underfund med varför visst kött är billigare än annat- det innehåller 99% vatten/annat oätligt. Gårdagens kött blev alltså snarare kokt än stekt eftersom det gav ifrån sig en otrolig mängd vatten och tidigare när vi köpt de billigaste bacon de har, har det också blivit kokt- fast i fett. Efter maten satt vi sen och taggade till inför kvällsen festligheter samtidigt som vi tittade på diverse klipp från YouTube.

Om vi inte har nämnt det tidigare så kryllar det av australiensare här, och det är på grund utav att de har studieuppehåll nu när de har sommar hemma hos sig har vi fått lära oss. Och för er som inte vet när Australien har sin nationaldag kan jag meddela att det vet vi- det var igår! Det har peppats till bland folket här i Whistler inför "Aussie day" i flera dagar nu och igår small det. Vi åkte in till Village och hamnade först på en bar som de andra pojkarna rekommenderade eftersom man inte behövde betala något inträde och det fanns krokar man kunde hänga jackan på själv = ingen garderobsavgift, men det var inte jättekul där så vi gick därifrån ganska snabbt och hamnade istället på Longhorn, som är ett av de mer kända ställena här i Whistler. Det var väldigt roligt där och vi träffade många roliga människor. Inte så många från Sverige dock, men en himla massa norskar och danskar, så det var kul. Vi drack äcklig öl och hittade en matkniv som vi nu har utökat vårt kök med och bestämde dessutom dejt med några norskar i parken imorgon. Men that's about it. Over and out!

- Henke

Manchester, mediciner & mat

2011-01-25T23:39:00.000-08:00

Det är alltid så svårt att förutse hur en dag kommer bli när man vaknar, även om det kan tyckas att alla dagar här faktiskt ser på pricken lika ut.. Dagen började med (när jag äntligen hörde alarmet vill säga, tycks ha nästan pinsamt lätt att ignorera/drömma om det/missa på annat sätt. Men än en gång, jag har ju en ursäkt) lite skype-update från hemlandet. Alltid så kul att se att allt är sig likt hemma, fastän det känns så långt borta. Skönt att få en nyhetssammanfattning i enorm korthet också, vi är ju minst sagt isolerade till vår lilla bubbla här, har faktiskt så pass lite koll om omvärlden att jag nu bytt startsida från Apple till DN.se. Får se om det hjälper mig att hänga med en smula i alla fall...
När vi väl fått i oss frukost (kokta ägg i dag som omväxling!) och slappat ett himla tag bestämde vi oss för att ge den mulna dagen en chans och tog oss an backarna. Vi gjorde dock det stora (men det visste vi ju inte då) misstaget att inte ta de nya skidorna, med motivering "att vi inte ville bli besvikna av de första åken med dom om de inte skulle vara perfekt underlag". BIG mistake. Nåväl, perfekt är kanske att överdriva, men en himla massa mer puder än vi trodde var det i alla fall.

Som jag inledde med så är juvarje dag ett äventyr, och det blir ju faktiskt lite vad man gör det till. Mest märker jag det på skidåkningen faktiskt. Jag tänker ofta (alla gråa dagar that is) att det kanske inte kommer bli så kul att åka idag för att snön är dålig och med dålig fantasi dessutom kan det hända att man hamnar i de "tråkigare" backarna. Men! Så blir jag då allt förvånad när jag märker att näst intill alla de dagarna som sett rätt grå ut från början slutar som de allra roligaste! Idag till exempel, åkte vi inte en enda gammal "uttjatad" backe utan bara spännande nya! Började med att ta oss upp till toppen, och därefter bara ta de vägar ner som föll oss in. Blev en (rätt uppkörd) offpist till en början- och redan där ångrade vi vårt val av skidor. Resten av dagar bestod av en himla massa skråande, mer puder, mer puckelpistuppkörda offpister, och kanske det bästa av allt- och hör här nu mamma!- en helt orörd manchester under en lift som varit avstängd ända sen vi kom hit! Det var fantastiskt. Om än lite väl kort då vi var nere på kanske 5 sekund, men värt varenda hundradel.

Vi var hemma ganska tidigt och hann slappa/duscha innan vi tog bussen en snabbis in till Village. Storshoppade på apoteket, mataffären och Systemet (förlåt berörda mammor och pappor) innan vi kom hem. Så har vi bunkrat för att klara de nästkommande dagarna vad gäller allt från sjukdomar, hungriga magar och Aussie day som är imorgon! Kanske kan bli något faktiskt. Efter middagen lyxade jag till det med att baka en kaka till pojkarna i huset, och så snacksade vi på den framför film i soffan alla fyra. Trevligt avslut! Nu ska jag bara vänta i 45 min så jag kan ta nästa tablett mot lock i örat innan sovandet kan ta fart. Tur att jag powernappade i eftermiddags då...

Over and out!
- Carro.

Carpe diem... not!

2011-01-25T00:43:00.000-08:00

Idag har det inte hänt mycket inte. Det spöregnade hela förmiddagen så vi bestämde oss för att stanna inne och ta det lugnt istället för att ge oss ut och in i molnet som täckt hela byn större delen av dagen. Vad har vi då gjort hela dagen? Ja, det har varit ganska svårt att få in den rätta carpe diem-känslan måste jag erkänna, men om två filmer, mat och en dusch räknas så har vi nog lyckats fånga dagen ganska bra ändå. Juste, jag och Carro var ute på en kortare promenad nu på kvällen också (så vi i alla fall kan säga att vi andats något annat än vår köttfärsdoftande luft vi har här på rummet). Vi har dessutom städat lite = ställa kakkartongerna och cola-flaskorna prydligt framför den öppna spisen och så har vi (Carro) sett till att det inte finns någon disk att ta hand om imorgon bitti när man ska laga frukost, men that's about it! Nu väntar skönhetssömnen och förhoppningsvis bjuds det på bättre väder imorgon (vi har inte kollat prognosen). Det vore himla roligt att få ta ut de nya "bad boysen" (som killen i skidaffären sa) och testköra dom lite imorgon. Ha det fint så länge!

- Henke

Var är pudret?!

2011-01-23T22:14:00.000-08:00

Jag förstår inte hur det kan vara så svårt att gå upp ur sängen! Jag har alltid varit något av en morgonmänniska och hoppat upp ur sängen (nåja, relativt) så fort klockan ringt. Kan ha och göra med att jag var en obotlig tidspessimist då det begav sig och livrädd för att missa bussar/komma försent/ja you name it..? Här däremot, är det att utan ägna det en endaste tanke för mycket så lätt så lätt att bara trycka på snooz och fortsätta skönhetssömnen. Dessutom har jag här (och endast här) fördel av mitt lock- som ja, fortfarande envisas med att inte släppa vänsterörat- eftersom jag varken hör klockan eller något annat när jag sover på höger! Tur att jag inte har en tid att passa med andra ord, då det sällan blir uppstigning inom 45 min efter att klockan ringt första gången..

Men idag tog vi oss ut relativt snabbt ändå (var vid liften ca kl 11) och ovanför molnen sken solen rakt i ansiktet på oss! Underbart. Vi skulle dock inte spendera mycket tid på berget innan vi tog oss ner på andra sidan igen, eftersom det var dags för shopping #2 idag! Så vi staplade fram i pjäxor längs Village små gator i jakt på skidorna som verkar gått åt som smör här. Lite rekning senare och jag var några hundra dollar fattigare men ett par feta skidor rikare! Tror det kan ha varit sista paret i stan, men nu står de så fint tillsammans här i hallen tillsammans med resten av familjen!

Vad beträffar skiddagen idag har den varit riktigt fantastisk faktiskt. Eftersom shoppingen gick fortare än tänkt fick nog i alla fall tre timmars åkning, och med solen skinande kan det ju inte bli annat än bra! Vi tog oss an lite bortglömd (och okej lite frusen) puder för att få in stämningen, och sen en hel del svängar i backar vi inte ens sett än. Vår första släplifttur blev också av, tänka sig! Hade sagt att skidorna skulle hämtas ut vid fyra så det kändes onödigt att åka hem emellan bara för att skynda oss tillbaka med bussen, så vi envisade oss kvar i backarna och tog sista liften upp prick tre, precis innan den hann stänga. De sista åken var kanske inte magiska med tanke på att molnen låg tätare än någonsin och på vissa ställen var det nästan svårt att se skidorna framför sig. Men ner kom vi och bestämde oss för en kort after ski (tillsammans med kanske halva befolkningen här på det till synes populäraste stället, precis nedanför liften). Konstaterade att musiken i alla fall inte ändras bara för att man är på andra sidan jorden. Skönt, vi kände oss som hemma.

Eftermiddagen har i stort varit lugn som en filbunke och som vanligt ungefär. Maten dagen till ära var en typ av sås (förstås) spetsad med någon typ av ost, serverad till pasta (förstås). Riktig söndagsmiddag! Efter dagens ändå relativt många åk är jag faktiskt redan rätt trött, så kanske blir det en tidig kväll för än gångs skull. Inte minst för att orka upp- för en gångs skull- i morgon till den nyfallna snön! Håll tummarna för att mirakel händer.

Ciao for now
- Carro.

ps. Om ni tyckt att det har varit krångligt att kommentera hittills- our bad. Det är nu ordnat och så länge ni har ett namn är det bara att ösa på oss tankar och lovord (eller annat, skriv vad ni vill)!

Vilodag = shoppingdag!

2011-01-23T01:10:00.000-08:00

Med hela 11 skiddagar i bagaget bestämde vi oss för att ta en välbehövlig vilodag idag vilket resulterade i aningen längre sovmorgon och betydligt lugnare dagstempo. Medan de andra grabbarna drog på sig sina skidställ kunde jag och Carro sitta lugnt kvar vid frukosten njuta av solen som lyste in genom fönstret. Jag kan tillägga att våra sambos har tagit en vilodag tidigare, så det är inte så att vi är latare än vad de är på något sätt. Så istället för att åka skidor tills benen brinner tog vi oss in till Village för att kolla in shoppingutbudet. Vi tittade på solglasögon, goggles, skidor, jackor- ja, you name it! De flesta butiker har väl egentligen samma utbud, men det är ändå roligt att botanisera runt lite. Det har pratats mycket om skidinköp tidigare här i bloggen och vi tittade runt en hel del efter skidor med lite bredare mått idag. Tyvärr verkar de skidor som Carro spanat in väldigt populära vilket har resulterat i att de är slutsålda över hela byn (eller i alla fall nästan, en butik "could have" ett par på väg in, men de verkade inte helt hundra... eller tio för den delen). Skidorna jag gått och suktat över finns däremot nästan överallt så det har inte varit några problem för mig att fråga om olika längd, bindningar, rocker, svängradie osv. Det blev dock inga skidor från Village för mig utan istället gick vi in på Starbucks och tog oss en fika/lunch. Kaffe + muffin = $4, så det är verkligen billigt att fika här. Inte som hemma där man får betala 25 kronor för en futtig kaffe på Waynes och sen lägga till 32 kronor till för att få lukta på en torr liten minimuffin. Nänä!
Efter lunchen tog vi oss hem på en buss smockfull av skid- och snowboardåkare och mötte upp resten av vårt sällskap som precis hade kommit hem från en dag i backen. Vi hann knappt komma innanför dörren innan vi sprang ut igen för att köpa bröd och -*konstpaus*- nya SKIDOR till mig!!! Eftersom jag var lite osäker på pjäxlängden och inte hade tillräckligt med pengar på kortet var det nödvändigt att åka hem för att läsa av pjäxan och föra över ett antal tusen kronor för att sen kila ner till CAN-SKI-butiken här hemma i Creekside. Väl där fick jag hjälp av en synnerligen trevlig man vid namn Daniel och det slutade med att jag signerade ett papper på tre olika ställen och var ett par puderskidor rikare, och några dollar fattigare. Ett par Atomic Bent Chetler med Salomon STH 12 bindningar blev det (för den som är intresserad). De är aningen bredare än mina nuvarande Armada AR6 så de kommer nog flyta på bättre i pudden kan jag tänka. Kvällen i övrigt har bestått av en synnerligen god middag bestående av pasta och hemmalagade köttbullar som Carl-Oskar stod och rullade med varsam han redan igår. Tanken var att vi sen skulle gå till Dusty's, som är den enda baren här i Creekside, men det var ganska folktomt där så vi gick hem igen och kollade på Unstoppable med b.la. my main man Denzel Washington istället.

Utökad skidfamilj - wihoo!!
Imorgon fortsätter jakten på skidor till Carro och förhoppningsvis dröjer det inte allt för länge innan det dumpar 50 cm puder, så vi kan ge dom ett rejält välkomnande åk! Nu väntar en efterlängtad nattvila, hoppas ni har det bra där hemma (eller var ni nu befinner er).

- Henke

Pudde!

2011-01-21T23:25:00.000-08:00

Vakna, titta ut genom fönstret, se moln, snooza, somna om, snooza, vakna lite senare, titta ut genom fönstret, se regn, somna om.. Ni fattar. Det är inte lätt att vara först ut i backen här inte! Idag fick vi dock ångra det lite bittert, så det visade sig (när vi kom upp på berget alltså) att det hade snöat i alla fall 20 cm i natt! Så även om klockan hunnit slagit elva och förbi ilade jag och Henke snabbt som ögat bort mot demo-tältet för att roffa åt oss "våra" skidor och provköra dom igen, i sitt rätta element den här gånger. Tyvärr fanns inte Henkes modell inne så han fick snällt nöja sig med ett par andra- bara för att se sina åka tillbaka in precis när vi åkt iväg med våra. Typiskt alltså! Men han grävde inte ner sig totalt över det utan vi tog oss istället så fort vi kunde över till Blackcomb för att se vad vår sjunde himmel kunde erbjuda oss idag. Inget annat än pudde kan jag ju berätta! (Puder då för ett ovant öra). Och där surfade vi runt bland mindre granar och över stock och sten med våra två plankor till skidor- men oj så kul det var äntligen! Tog inte länge innan vi båda var sålda. Skadade ju heller inte att hela berget var dränkt i sol direkt. Två fina och långa åk fick vi innan vi fick skynda oss tillbaka till tältet för att lämna tillbaka våra dyrgripar, men det dröjer nog inte länge innan vi ser dom igen kan jag tänka, och då i vårt eget hem!

Backarna var dock inte överdrivet fina, så efter ett ledsamt farväl tog vi två åk i parken innan benen sa ifrån och vi tog oss hemåt igen. Eftermiddagen spenderades som vanligt med att ta det lugnt, chilla och vila upp sig, innan vi två begav oss mot affären för diverse inköp medan de andra två stod för matlagningen. Efter två dagar med bacon/ris var det återigen dags för en gammal goding: köttfärssås! Men jag kan inte säga att jag klagade. Klyftpotatis till det och i kombo med en utsvulten mage skulle det inte kunnat smaka godare. Lyxade till det med en kaka som sig bör, och nu på kvällen har vi sett kanske årets sämsta film, men i sällskap med lite choklad i alla fall så vi inte behövde lida mer än nödvändigt.

Ber om ursäkt för kanske lite trist innehåll just nu, men fredagen här var inte mer spännande än så. I morgon däremot förväntas sol och vindstilla så potentiellt finaste dagen här alltså! Vi ställer som vanligt klockan på 8.00 och ska verkligen försöka masa oss upp då för att få en fin dag i backen- en hel dag dvs. Till kvällen tänkte vi kanske våga oss på nattlivet igen, och hoppas på bättre lycka den här gången..

Hejsvejs så länge!
- Carro.

Teaser-edit!

2011-01-20T23:54:00.000-08:00

Som en liten bonus och överraskning bjuder vi här på första episoden rörliga bilder här bortifrån Whistler. Det blir en hel del resande, ätande, och slagsmål... inte så mycket skidor dock! Håll till godo!

- Henke & Carro

Idag fick vi ris till middag.

2011-01-20T23:42:00.000-08:00

Eftersom gårdagen inbjöd till en hel del trötthet steg vi inte upp för än kl. 11 idag och vi var inte ute i backen för än klockan hade slagit 1 pm (som det heter på vissa ställen utanför Sverige). Eftersom festen tydligen redan var avslutad när vi kom igår vandrade vi runt mållöst i Village en stund igår kväll och sen splittrades vårt gäng. Jag och Carro tog bussen hem medan de andra två fortsatte att vandra runt för att tillslut bada hot tub med ett gäng Svenska killar de träffade på. Under natten hade det snöat lite grann men inte alls tillräckligt, så det var fortfarande isigt på berget (skönt att inte behöva åka skidor så länge då). Hoppas att det snöar ännu mer tills imorgon så vi kan ge puderskidorna ett rejält teståk och se om det verkligen är någonting att ha. I övrigt har det varit väldigt lugnt idag och inte alls lika kul som igår då det bjöds på både solsken och kvällsaktivitet, men lite har vi hunnit med i alla fall. Det var till exempel min och Carros tur att laga mat idag, men det fick Carro göra själv för jag hade viktigare saker för mig minsann. Jag har nämligen tvättat mina kalsonger idag. De ni! Utförde dessutom detta hantverk (eller ska jag kanske kalla det konstverk?) med endast ett handfat och en tvål (och ingen flytande fusktvål då) till hjälp. Förresten, mamma- tack för snöret du packade ner åt mig, det kom väl till pass nu.
Det som kanske utmärkte den här dagen extra mycket var middagen. Matschemat har sett ut som följer tidigare, men idag bröts den trenden en aning.

Frukost: havregrynsgröt, 2 mackor med stekt ägg, kaffe.
Lunch: en bagel med smör och apelsinmarmelad.
Middag: Pasta/klyftpotatis med köttfärssås.

Så här har det alltså sett ut enda sedan vi kom hit till Whistler för 11 dagar sen, men idag var det annorlunda ska ni veta. Carro rörde nämligen ihop en utsökt blandning av bacon och fläskkotlett tillsammans med lite sås och hör och häpna- RIS. Det hela gjorde succé så förhoppningsvis kan vi komma att variera kosten en aning i framtiden. Det ska även tilläggas att vi trycker i oss en del annat mellan måltiderna, till exempel fler mackor, mer kaffe och en hel del goda små kakor som vi har fyndat i vår närbutik. Jag har dessutom druckit 6 liter Coca-Cola den senaste veckan.

- Henke

Karmakarusellen.

2011-01-20T00:29:00.000-08:00

Jag tror stenhårt på det här med karma- och ödet med för den delen- och någonting säger mig nu att vi belönas rikligt efter att ha stått ut så snällt med regn och slask. För idag var nog den underbaraste dagen av alla skiddagar hittills! Vaknade upp till strålande sol och blå himmel så långt ögat kunde nå, och även om vi kanske drog oss lite för länge i sängen tog vi oss till slut uppför berget för att njuta av solen- och ingen blåst heller för en gångs skull! En smula magiskt.

Dock upptäckte vi ganska snabbt att snön inte var lika magisk, utan näst intill lika isig som igår. Så vi slog våra kloka huvuden ihop och försökte hitta någon bra lösning för att vi skulle få några fina åk i alla fall, och det slutade med att jag och Henke tog peak-to-peak-gondolen över till Blackcomb. Och en sådan fin dag vi fick tillsammans! På det berget låg solen på hela dagen så backarn hade mjuknat till lite, och för en gångs skull var sikten fri så långt ögat kunde nå = vilken jäkla utsikt! Man såg berg efter berg efter berg, och över alltihopa sken solen och det var bara sådär skidsemesterperfekt som det bara kunde bli. Henke fick hoppa lite så han blev glad, och jag fick fota lite så jag blev glad. Vid slutet av dagen var alla alltså nöjda och glada, och vi kunde till och med nästan ignorera att backen ner till byn igen var som en hel isbana och lite till. Vi var bara glada över det faktum att vi sluppit det hela dagen och faktiskt haft jättefina backar i jämförelse!

När vi kom hem igen blev det slappardags, och alla tog det lilla lugna och varsin öl eller två, samt intog en middag som- hör och häpna- inte innehöll köttfärssås (men det fanns pasta, såklart). Därefter, några öl till och lite skidfilm på det, vad annars? Sent omsider tog vi bussen in till Village, men bara för att bli besvikna. Så det tog inte länge innan vi tröttnat på kylan och åkte hem igen. Hälften av gänget stannade dock kvar och har inte synts till än.. Jag och Henke har intagit några marmeladmackor i soffan och tänkte faktiskt sova. Vi laddar batterierna för helgen istället! Nattelinatt.

- Carro.

Whistler spirit!

2011-01-18T23:16:00.000-08:00

Vi går upp tidigt imorgon så vi kommer ut fort och kan testköra en hel drös med puderskidor innan det blir dåligt väder. Så lät det igår men inte riktigt imorse! Larmet ringde i och för sig tidigt, men sen ringde det igen... och igen, och igen. Slutade med att vi var uppe i backen runt halv 12- så mycket för att gå upp tidigt. Men egentligen- vi har säker 100+ dagar kvar här borta så det finns ingen anledning till att stressa dagar som denna. Det är hårt i backen och mina stålkanter är aningen klena så jag slirar mest ut i tangentens riktning in mot skogen när det är såhär isigt underlag. Men vi testade fetskidor ändå i ungefär en timme och det gick sådär. Tror vi hade målat upp bättre förhållanden än vad som rådde så de blev lite av en besvikelse. En positiv medföljd var i alla fall att vi hittade en del bra potentiella offpist-repor som såg väldigt sköna ut när det faktiskt finns bra snö. Nu finns det snö, men det är hårt som sten och väldigt uppkört så det får nog bli en till prova-på dag innan det blir tal om något inköp. Vi kommer ju ändå inte kunna använda skidorna på riktigt för än det kommer mera snö. Det enda roliga just nu (enligt mig) är att åka runt i parken, men det är inte riktigt Carros favorit så vi försöker variera de 3,5 timmarna vi är ute en del.
Efter en slirig nedfärd gjorde vi oss i ordning ganska omgående och jag och Carro började med maten (pasta och köttfärssås- 4 dagen i rad) för sen skulle vi bege oss in mot Village för att gå på något möte om hur man får tillbaka pengar genom att på något sätt jobba med någonting (ungefär så mycket visste vi). Väl där gick vi först in på Turistinformationen för att få vägbeskrivning och sen begav vi oss dit. Man fick ett varmt välkomnande av två damer som stod i dörren och delade ut clownnäsor till alla och sen kom vi in i en stor föreläsningssal. Jag måste erkänna att det påminde lite om mina långa och hårda föreläsningar på Uppsala Universitet. Hela arrangemanget kallas för Whistler Spirit och går (som jag förstod det) ut på att utbilda och peppa unga säsongare att jobba med serviceyrken och vara trevlig mot kunderna. Det hela var faktiskt väldigt inspirerande och roligt, och man kände sig på något sätt lite gladare när man gick därifrån (kanske berodde det på den fina Clownnäsan med varningstexten: This is a small ball). Jag måste säga att jag blev aningen sugen på att jobba lite och få tillbaka ett antal dollar på liftkortet, men samtidigt känns det som jag jobbade tillräckligt innan vi åkte hit. Jaja, vi får se hur framtiden ter sig. Det var i alla fall roligt att det hände någonting nu på kvällen, och imorgon väntas fest med förhoppningsvis ett gäng andra glada skandinaver (helst norskar och svenskar så det inte blir så svårt med språket).

I övrigt kan jag meddela att jag börjar få utslag att mitt något använda underställ, så det börjar nog bli dags att tvätta det snart tillsammans med mina kalsonger (försöker hushålla med mitt sista par nu). Blir nog någon typ av handtvätt dock eftersom det kostar $4 om jag ska både tvätta och torktumla det hela. Känns mer värt att lyxa till det med maskintvätt när jag har mer riktiga kläder att tvätta. Just nu har jag nästan bara använt mina skidkläder, mjukisbyxor och raggsockor.

- Henke